• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Mätning av TAK och hur en metod för rapportering av data implementeras : Väderstad Verken AB / Measuring OEE and how to implement a method for reporting data that will give an idea of the processes performance : Väderstad Verken AB

Krumlinde, Cecilia, Philipsson, William January 2016 (has links)
Examensarbetet har genomförts på Väderstad Verken AB i Östergötland. Tidsomfattningen har varit cirka två månader med närvaro både på företaget i Väderstad men också i Uppsala för den teoretiska delen. Väderstad verken är ett tillverkande företag med produktion av lantbruksmaskiner. På detaljtillverkningen mäts idag TAK (tillgänglighet, anläggningsutnyttjande, kvalitet) med blandad framgång. I denna rapport har vi avgränsat oss till att studera företagets lackeringsprocess med tillhörande moment, från upphängning av detaljer, förberedelser och lackering. Lackeringen är en process med många olika steg med både automatiska och manuella processer. Idag mäts bara de automatiska processerna och vår uppgift har därför varit att ta fram ett förslag på hur de ska kunna mäta även de manuella delarna av lackprocessen. På så vis kan man analysera alla delar inom lacken var för sig och få en korrekt uppfattning av hur hela lacken går. Problemformuleringen för denna rapport är således; Ta fram en metod för Väderstadverken att mäta utrustningsutnyttjandet, hur stor del av den planerade drifttiden som verkligen producerar, gemensamt för alla maskiner i produktionslinan. Arbetet började med att hela lacken undersöktes och vi satte oss in i hur de olika delarna fungerar och påverkar varandra. Syftet var att få en tillräcklig förståelse för hela processen för att sedan kunna komma med förslag och rekommendationer för en komplett TAK-mätning. Empiridelen föregick av ett arbete där det utformades en teoretisk grund som sedan empirin kunde jämföras emot. Intervjuer med produktionsledare, tekniker och operatörer gjordes vilket gav en uppfattning om inställningen till denna typ av mätning och kunskapen inom ämnet. Efter tillräckligt med information om nuläget och en teoretisk bakgrund kunde ett förslag utformas. Den senare delen av rapporten innehåller ett förslag på hur man skulle kunna införa ett mätsystem för TAK-mätning av de manuella delarna av lacken. Förslaget bygger på det system som redan används på övrig automation i lacken på andra ställen i fabriken. Stopporsaker ska rapporteras till ett system som tar hänsyn till en teoretisk cykeltid, den kortaste tid som det i teorin skulle kunna gå att utföra ett moment på, med veckans mål som en varierande teoretisk cykeltid. Vid inträffade händelser som fördröjer den teoretiska cykeltiden ska dessa rapporteras som stopp eller reducerad hastighet. Denna mätning kommer komplettera de befintliga mätningarna och ge möjlighet att tydligt upptäcka flaskhalsar och orsakerna till dess förekomst. Det blir också ett verktyg för operatörerna att kommunicera läget på deras arbetsplatser och i förlängningen också samma verktyg för produktionsledarna att rapportera uppåt. / This thesis has been conducted at Väderstad- Verken AB over a period of time of about eight weeks. The work has been conducted along, and with help from production management, production leader and operators. Väderstad is measuring OEE on some of the automated parts of their different processes. This thesis is narrowed in on their painting process, which contains booth automated steps as well as manual work to get a metal component go from raw steel to get a beautiful red coat of paint, ready for assembly. Everything that Väderstad produces has to go through the painting process and it is therefor very important to keep up to speed and know the performance of the different steps. Our goal came to be to come up with a proposal on how to measure OEE at the manual steps of the painting process. Those figures combine with the OEE figures form the automated steps will give a good understanding for how the whole process performs. The statement of issue for this bachelor thesis was the following; Develop a method for Väderstadsverken to measure equipment utilization, how much of the planned operating time that really produces, common to all the machines in the production line. To get enough knowledge in this subject, a theory part was formed which later was used for comparison with the empiricism. The next step was to bring ourselves up to speed to the actual process that we would study. To do se we got to know the different steps by walking around the site and talking to the operators. We also sat down in meetings with production management the get an idea of how continues improvement and overall goal is dealt with. The closing part of this thesis contains a proposal for how to measure OEE for the painting process with all it different steps. The method proposed is based on already used system and a layout of how e.g. faultcode card could look is presented. Measuring OEE in all of the painting steps will make it possible to discover potential bottlenecks and what cause them to be. The figures from the different steps will give the operators a tool when communicating status and performance on their workstation. The same applies for leaders to communicate with management.
2

Utvärdering och Implementering av underhållssystem : Evulation and implementation of a Maintenace Management System

Svensson, Ulrika January 2006 (has links)
Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhållssystem genomförs. Uppdragsgivare är Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet består av två delar: utvärdera en på förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU). Syftet är att få bättre kontroll och planering av förebyggande underhåll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvärderas om den är lämplig för ändamålet heter Tekla™ Maintenance. Målet var att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU) för två av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda. Det visade sig att Tekla™ Maintenance uppfyllde de krav som fanns. De krav som fanns var bland annat när det var dags att göra ett förebyggande underhållsarbete ska programmet automatiskt tala om att nu skall det utföras. Ett användarvänligt gränssnitt var också efterfrågat. Rapporten innerhåller även en beskrivning av hur Tekla™ Maintenance är uppbyggt. För att få en bild av hur det är att arbeta med programmet i verkligheten genomfördes en benchmarking mot Plastal AB. Plastal AB hade mycket goda erfarenheter av att arbeta med programmet och kunde därför varmt rekommendera det. All dokumentation av förebyggande underhåll sker i dag på papper. Eftersom denna dokumentation inte innehöll tillräckligt med information skedde nedbrytningen från grunden. Varje line delades in i mindre områden så som line, kringutrustning och moment- och skruvdragare. När allt var dokumenterat fick underhållspersonalen tala om vad för slags förebyggande underhåll som skulle göras på all utrustning. Allt skrevs in i en Excel-fil som skall användas för att importera informationen till Tekla™ Maintenance i framtiden. Filen innerhåller över 2000 stycken objekt, vilket ger en bra grund för underhållsarbetet i framtiden. / This Bachelor Thesis deals with how to prepare a computerization of a Maintenance Management System. The Bachelor Thesis is written by commission at Lear Corporation in Torslanda, Sweden. The paper is divided into two parts: evaluate a software and document all preventive maintenance. The purpose is to get better control and planning of preventive maintenance in the future. Tekla™ Maintenance is the software that is going to be evaluated. The aim is to document all preventive maintenance for two of three production lines at Lear Corporations factory at Torslanda, Sweden. The research shows that Tekla™ Maintenance met the specifications. One of the basic requirements was to automate the management of prevention maintenance activity, by issuing work order. Furthermore a user friendly interface was required. A description of Tekla™ Maintenance is included in the report. To get a feeling of how the programme perform in real world, benchmarking was preformed against Plastal AB. The benchmarking resulted in that Plastal AB recommended the Tekla™ Maintenance programme. Currently the documentation does not contain enough detailed information to allow a thorough review of all production lines. By dividing all lines into zones, all activities at each zone have been documented. Feedback form the operators was given, about what type of preventive maintenance that is required. To be able to put all the information into Tekla™ Maintenance, an Excel file has been made. This file contains over 2000 entries and should provide a solid base for future preventive maintenance.
3

Utvärdering och Implementering av underhållssystem : Evulation and implementation of a Maintenace Management System

Svensson, Ulrika January 2006 (has links)
<p>Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhållssystem genomförs. Uppdragsgivare är Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet består av två delar: utvärdera en på förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU). Syftet är att få bättre kontroll och planering av förebyggande underhåll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvärderas om den är lämplig för ändamålet heter Tekla™ Maintenance.</p><p>Målet var att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU) för två av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.</p><p>Det visade sig att Tekla™ Maintenance uppfyllde de krav som fanns. De krav som fanns var bland annat när det var dags att göra ett förebyggande underhållsarbete ska programmet automatiskt tala om att nu skall det utföras. Ett användarvänligt gränssnitt var också efterfrågat. Rapporten innerhåller även en beskrivning av hur Tekla™ Maintenance är uppbyggt.</p><p>För att få en bild av hur det är att arbeta med programmet i verkligheten genomfördes en benchmarking mot Plastal AB. Plastal AB hade mycket goda erfarenheter av att arbeta med programmet och kunde därför varmt rekommendera det.</p><p>All dokumentation av förebyggande underhåll sker i dag på papper. Eftersom denna dokumentation inte innehöll tillräckligt med information skedde nedbrytningen från grunden. Varje line delades in i mindre områden så som line, kringutrustning och moment- och skruvdragare. När allt var dokumenterat fick underhållspersonalen tala om vad för slags förebyggande underhåll som skulle göras på all utrustning. Allt skrevs in i en Excel-fil som skall användas för att importera informationen till Tekla™ Maintenance i framtiden. Filen innerhåller över 2000 stycken objekt, vilket ger en bra grund för underhållsarbetet i framtiden.</p> / <p>This Bachelor Thesis deals with how to prepare a computerization of a Maintenance Management System. The Bachelor Thesis is written by commission at Lear Corporation in Torslanda, Sweden. The paper is divided into two parts: evaluate a software and document all preventive maintenance. The purpose is to get better control and planning of preventive maintenance in the future. Tekla™ Maintenance is the software that is going to be evaluated.</p><p>The aim is to document all preventive maintenance for two of three production lines at Lear Corporations factory at Torslanda, Sweden.</p><p>The research shows that Tekla™ Maintenance met the specifications. One of the basic requirements was to automate the management of prevention maintenance activity, by issuing work order. Furthermore a user friendly interface was required. A description of Tekla™ Maintenance is included in the report.</p><p>To get a feeling of how the programme perform in real world, benchmarking was preformed against Plastal AB. The benchmarking resulted in that Plastal AB recommended the Tekla™ Maintenance programme.</p><p>Currently the documentation does not contain enough detailed information to allow a thorough review of all production lines.</p><p>By dividing all lines into zones, all activities at each zone have been documented.</p><p>Feedback form the operators was given, about what type of preventive maintenance that is required.</p><p>To be able to put all the information into Tekla™ Maintenance, an Excel file has been made. This file contains over 2000 entries and should provide a solid base for future preventive maintenance.</p>
4

Utveckling av metod för mätning av Overall Equipment Effectiveness vid Siemens Industrial Turbomachinery AB

Larsson, Andréas, Lönnberg, Patrik January 2007 (has links)
<p>Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE). Genom ett pilotprojekt ska en metod för mätning av OEE på SIT AB utvecklas, denna ska sedan implementeras och testas på två av företagets fleroperationsmaskiner. Pilotprojektet genomförs i form av ett examensarbete, arbetet ska ligga till grund för rekommendationer gällande hur mätresultaten ska användas samt hur SIT AB ska gå tillväga för att kunna genomföra OEE-mätningar i större skala.</p><p>OEE avser mätning av total utrustningseffektivitet genom ett enda mätetal. Syftet med beräkningen är att åskådliggöra omfattningen av de sex stora produktionsförluster som definieras inom ramen för Total Productive Maintenance. Efter förlustanalys kan välriktade förbättringsåtgärder vidtas med avsikt att öka utrustningseffektiviteten hos den studerade resursen.</p><p>Inom denna undersökning konstateras att OEE är ett mätetal som främst är framtaget för applikation i processliknande industrier. Eftersom SIT AB bedriver tillverkning i en huvudsakligen funktionell verkstadsmiljö krävs viss anpassning för att öka mätetalets tillämpbarhet på företaget. En sådan anpassning får även stöd i litteraturen där det klargörs att det är viktigare att åstadkomma en mätning som kan ligga till grund för förbättringsarbete än att strikt följa grunddefinitionen av OEE. Som stöd för metodanpassningen genomfördes en fallstudie på Kongsberg Terotech AS (KTT), ett av nordens ledande företag inom branschen för underhåll av verktygsmaskiner. KTT har stor erfarenhet inom OEE-mätning genom arbete som rådgivare på uppskattningsvis 15-20 olika företag där verksamhetsområdena sträcker sig från enstyckstillverkning till processindustri och från skärande bearbetning till livsmedelindustri.</p><p>Den metod som utvecklats för mätning av OEE på SIT AB är helt baserad på storheten tid. Mätningen sker genom tidsregistrering inom ett diskret antal fördefinierade förlustkategorier, framtagna specifikt för de studerade maskinerna. Genom utvecklandet av en specialdesignad blankett kan datainsamlingen skötas av maskinernas operatörer under pågående ordinarie arbete. Mätningarnas manuella utförande utgör ett hinder för exakt stopptidsmätning, konceptet kan dock införas med kort varsel och utan krav på dyra investeringar i avancerad mätutrustning.</p><p>På inrådan från KTT genomfördes OEE-mätning under en period om fyra veckor i respektive maskin. Förlustdata kunde insamlas från 95 av 96 möjliga skift och dataunderlaget omfattar 564 respektive 576 planerade produktionstimmar i vardera resurs. Trots att de båda fleroperationsmaskinerna i princip är identiska till utförandet uppvisades förlustbilder som i jämförelse är relativt olika. Av detta dras slutsatsen att maskinerna bör behandlas individuellt vid vidtagandet av eventuella förbättringsåtgärder.</p><p>OEE-mätning är något som enbart ska utföras i syfte att underlätta och motivera kontinuerligt förbättringsarbete kopplat till företagets tillverkningsprocesser. Den framtagna mätmetoden kan hjälpa SIT AB att värdera förbättringspotentialen hos den studerade produktionsutrustningen, insamlad data kan även användas för att prioritera hur förbättringsinsatserna ska fokuseras. Huvuddragen i metoden kan även användas för mätning i stor skala, förlustkategorier bör dock väljas utgående från den maskin där mätningarna ska introduceras. En tydlig nackdel är att metoden i nuvarande utförande inte säkerställer god kvalitet i insamlad data, detta kan innebära viss risk för att beslut fattas på felaktiga grunder. Metoden kan vara lämplig att använda som introduktion till OEE-mätning eller i det fall att företaget vill undvika mer omfattande investeringar kopplat till mätningarna. Om SIT AB i framtiden vill satsa på OEE-mätning rekommenderas att datainsamlingen automatiseras.</p><p>Det förbättringsarbete som ska följa av genomförda OEE-mätningar bör skötas av förbättringsgrupper tillsatta för ändamålet. Förbättringsgrupperna innehåller med fördel personal med olika kunskapsområden. En tvärfunktionell sammansättning bör innebära att förbättringsarbetet kan skötas på ett mer mångsidigt sätt än vid behandling av enskilda personalgrupper. Den viktigaste förutsättningen för ett lyckat förbättringsarbete är att alla beslut kan baseras på fakta från verkligheten, mätningar som exempelvis OEE utgör konkreta verktyg för att åstadkomma denna situation. För att kunna styra och förbättra centrala produktionsprocesser måste dessa ständigt utvärderas. I detta sammanhang kan införandet av OEE-mätning komma att spela en central roll för verksamheten på SIT AB.</p> / <p>Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) in Finspong is a company dedicated to the production of gas- and steam turbines mainly for industrial applications. The company has around 2 100 employees and is a part of Siemens AG based in Germany. There have previously been different opinions regarding what the largest causes of losses within the company’s production are. Today a number of different ways to follow up on the production is used, a problem with these are however that they are not synchronized to give a clear view of the losses on any specific machine. As a result the production managers at SIT AB now want to look into the possibility of measuring the machines´ effectiveness by introduction of the technique Overall Equipment Effectiveness (OEE). A method for measuring OEE at SIT AB will be developed through a pilot study, this will then be implemented and tested on two of the company’s multifunctional machines. The pilot study is to be performed in the form of a master’s thesis, the paper will be the basis for recommendations regarding how the results of the measurements shall be used and how SIT AB should go about making the measurements usable on a grander scale.</p><p>OEE is used to show a resource’s total effectiveness with a single parameter. The calculations are aimed at illustrating to which extent the six big losses defined within Total Productive Maintenance affect the production. After the losses have been analysed improvement measures can be taken in order to increase the previously measured resource effectiveness.</p><p>Within this thesis it is concluded that OEE is developed mainly for use in mass-producing industries. Since SIT AB conducts production with similarities closer to a work-shop some adjustments have to be made in order to make OEE more applicable in the company. Such adjustments are supported by the literature where it is stated that it is more important to achieve a measurement which can be used as a basis for improvement rather then to strictly follow the original definition of OEE. As a support for the work with these adjustments a case study was conducted at Kongsberg Terotech AS (KTT), one of the leading companies regarding maintenance of tooling machines in the Nordic countries. KTT has gained a lot of experience when it comes to measuring OEE since they have worked as counsellors at approximately 15-20 different companies ranging from production of single units to mass-production and from metalwork to the food industry.</p><p>The method developed for the measurement of OEE at SIT AB is completely based on the entity time. The information is gathered by means of time being registered within a discrete number of predefined loss-categories designed specifically for the studied resources. Since a specially designed form is used the gathering of information can be performed by the operators during regular work. Exact registration of losses is hindered by the measurements being performed manually, however this allows the concept to be introduced with short notice and without the need of expensive investments regarding advanced equipment.</p><p>For manual data collecting KTT advised that the measurements should be performed for a period of four weeks in each machine. Data containing the losses could be gathered from 95 out of 96 shifts, which means observation of 564 and 576 planned production hours respectively in each machine. Despite the identical features of the multifunctional machines they presented different losses. This leads to the conclusion being drawn that all machines must be treated individually when it comes to deciding improvement measures.</p><p>Measuring OEE should only be carried out when the purpose is to create a basis for continuous improvement of the company’s production processes. The developed measuring technique can aid SIT AB in evaluating the potential for improvement of the studied equipment, the data can also be used to prioritize where improvement measures should be taken first. The main part of the technique can be used for measurements on a grander scale, the loss categories should however be chosen in accordance with the specific machine being studied. A clear down side is that the method in its current state does not secure good quality data, this can potentially mean that decisions are made based on false information. The method is suited for an introduction to OEE or if a company wants to avoid extensive investments. For the best possible result an automatic data collecting system is advised.</p><p>Improvement activities based on the OEE measurements should be carried out in groups appointed for the task. These groups should consist of staff with different areas of expertise, a cross functional composition will hopefully mean that the work with improvements can be undertaken in a versatile manner. The most important prerequisite for successful work with improvements is that all decisions are based on facts, measuring OEE can be used as a tool to present the reality. In order to be able to control and improve important production processes these must be constantly evaluated. In this context the introduction of OEE measurements can play an important role for the production system at SIT AB.</p>
5

Utveckling av metod för mätning av Overall Equipment Effectiveness vid Siemens Industrial Turbomachinery AB

Larsson, Andréas, Lönnberg, Patrik January 2007 (has links)
Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE). Genom ett pilotprojekt ska en metod för mätning av OEE på SIT AB utvecklas, denna ska sedan implementeras och testas på två av företagets fleroperationsmaskiner. Pilotprojektet genomförs i form av ett examensarbete, arbetet ska ligga till grund för rekommendationer gällande hur mätresultaten ska användas samt hur SIT AB ska gå tillväga för att kunna genomföra OEE-mätningar i större skala. OEE avser mätning av total utrustningseffektivitet genom ett enda mätetal. Syftet med beräkningen är att åskådliggöra omfattningen av de sex stora produktionsförluster som definieras inom ramen för Total Productive Maintenance. Efter förlustanalys kan välriktade förbättringsåtgärder vidtas med avsikt att öka utrustningseffektiviteten hos den studerade resursen. Inom denna undersökning konstateras att OEE är ett mätetal som främst är framtaget för applikation i processliknande industrier. Eftersom SIT AB bedriver tillverkning i en huvudsakligen funktionell verkstadsmiljö krävs viss anpassning för att öka mätetalets tillämpbarhet på företaget. En sådan anpassning får även stöd i litteraturen där det klargörs att det är viktigare att åstadkomma en mätning som kan ligga till grund för förbättringsarbete än att strikt följa grunddefinitionen av OEE. Som stöd för metodanpassningen genomfördes en fallstudie på Kongsberg Terotech AS (KTT), ett av nordens ledande företag inom branschen för underhåll av verktygsmaskiner. KTT har stor erfarenhet inom OEE-mätning genom arbete som rådgivare på uppskattningsvis 15-20 olika företag där verksamhetsområdena sträcker sig från enstyckstillverkning till processindustri och från skärande bearbetning till livsmedelindustri. Den metod som utvecklats för mätning av OEE på SIT AB är helt baserad på storheten tid. Mätningen sker genom tidsregistrering inom ett diskret antal fördefinierade förlustkategorier, framtagna specifikt för de studerade maskinerna. Genom utvecklandet av en specialdesignad blankett kan datainsamlingen skötas av maskinernas operatörer under pågående ordinarie arbete. Mätningarnas manuella utförande utgör ett hinder för exakt stopptidsmätning, konceptet kan dock införas med kort varsel och utan krav på dyra investeringar i avancerad mätutrustning. På inrådan från KTT genomfördes OEE-mätning under en period om fyra veckor i respektive maskin. Förlustdata kunde insamlas från 95 av 96 möjliga skift och dataunderlaget omfattar 564 respektive 576 planerade produktionstimmar i vardera resurs. Trots att de båda fleroperationsmaskinerna i princip är identiska till utförandet uppvisades förlustbilder som i jämförelse är relativt olika. Av detta dras slutsatsen att maskinerna bör behandlas individuellt vid vidtagandet av eventuella förbättringsåtgärder. OEE-mätning är något som enbart ska utföras i syfte att underlätta och motivera kontinuerligt förbättringsarbete kopplat till företagets tillverkningsprocesser. Den framtagna mätmetoden kan hjälpa SIT AB att värdera förbättringspotentialen hos den studerade produktionsutrustningen, insamlad data kan även användas för att prioritera hur förbättringsinsatserna ska fokuseras. Huvuddragen i metoden kan även användas för mätning i stor skala, förlustkategorier bör dock väljas utgående från den maskin där mätningarna ska introduceras. En tydlig nackdel är att metoden i nuvarande utförande inte säkerställer god kvalitet i insamlad data, detta kan innebära viss risk för att beslut fattas på felaktiga grunder. Metoden kan vara lämplig att använda som introduktion till OEE-mätning eller i det fall att företaget vill undvika mer omfattande investeringar kopplat till mätningarna. Om SIT AB i framtiden vill satsa på OEE-mätning rekommenderas att datainsamlingen automatiseras. Det förbättringsarbete som ska följa av genomförda OEE-mätningar bör skötas av förbättringsgrupper tillsatta för ändamålet. Förbättringsgrupperna innehåller med fördel personal med olika kunskapsområden. En tvärfunktionell sammansättning bör innebära att förbättringsarbetet kan skötas på ett mer mångsidigt sätt än vid behandling av enskilda personalgrupper. Den viktigaste förutsättningen för ett lyckat förbättringsarbete är att alla beslut kan baseras på fakta från verkligheten, mätningar som exempelvis OEE utgör konkreta verktyg för att åstadkomma denna situation. För att kunna styra och förbättra centrala produktionsprocesser måste dessa ständigt utvärderas. I detta sammanhang kan införandet av OEE-mätning komma att spela en central roll för verksamheten på SIT AB. / Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) in Finspong is a company dedicated to the production of gas- and steam turbines mainly for industrial applications. The company has around 2 100 employees and is a part of Siemens AG based in Germany. There have previously been different opinions regarding what the largest causes of losses within the company’s production are. Today a number of different ways to follow up on the production is used, a problem with these are however that they are not synchronized to give a clear view of the losses on any specific machine. As a result the production managers at SIT AB now want to look into the possibility of measuring the machines´ effectiveness by introduction of the technique Overall Equipment Effectiveness (OEE). A method for measuring OEE at SIT AB will be developed through a pilot study, this will then be implemented and tested on two of the company’s multifunctional machines. The pilot study is to be performed in the form of a master’s thesis, the paper will be the basis for recommendations regarding how the results of the measurements shall be used and how SIT AB should go about making the measurements usable on a grander scale. OEE is used to show a resource’s total effectiveness with a single parameter. The calculations are aimed at illustrating to which extent the six big losses defined within Total Productive Maintenance affect the production. After the losses have been analysed improvement measures can be taken in order to increase the previously measured resource effectiveness. Within this thesis it is concluded that OEE is developed mainly for use in mass-producing industries. Since SIT AB conducts production with similarities closer to a work-shop some adjustments have to be made in order to make OEE more applicable in the company. Such adjustments are supported by the literature where it is stated that it is more important to achieve a measurement which can be used as a basis for improvement rather then to strictly follow the original definition of OEE. As a support for the work with these adjustments a case study was conducted at Kongsberg Terotech AS (KTT), one of the leading companies regarding maintenance of tooling machines in the Nordic countries. KTT has gained a lot of experience when it comes to measuring OEE since they have worked as counsellors at approximately 15-20 different companies ranging from production of single units to mass-production and from metalwork to the food industry. The method developed for the measurement of OEE at SIT AB is completely based on the entity time. The information is gathered by means of time being registered within a discrete number of predefined loss-categories designed specifically for the studied resources. Since a specially designed form is used the gathering of information can be performed by the operators during regular work. Exact registration of losses is hindered by the measurements being performed manually, however this allows the concept to be introduced with short notice and without the need of expensive investments regarding advanced equipment. For manual data collecting KTT advised that the measurements should be performed for a period of four weeks in each machine. Data containing the losses could be gathered from 95 out of 96 shifts, which means observation of 564 and 576 planned production hours respectively in each machine. Despite the identical features of the multifunctional machines they presented different losses. This leads to the conclusion being drawn that all machines must be treated individually when it comes to deciding improvement measures. Measuring OEE should only be carried out when the purpose is to create a basis for continuous improvement of the company’s production processes. The developed measuring technique can aid SIT AB in evaluating the potential for improvement of the studied equipment, the data can also be used to prioritize where improvement measures should be taken first. The main part of the technique can be used for measurements on a grander scale, the loss categories should however be chosen in accordance with the specific machine being studied. A clear down side is that the method in its current state does not secure good quality data, this can potentially mean that decisions are made based on false information. The method is suited for an introduction to OEE or if a company wants to avoid extensive investments. For the best possible result an automatic data collecting system is advised. Improvement activities based on the OEE measurements should be carried out in groups appointed for the task. These groups should consist of staff with different areas of expertise, a cross functional composition will hopefully mean that the work with improvements can be undertaken in a versatile manner. The most important prerequisite for successful work with improvements is that all decisions are based on facts, measuring OEE can be used as a tool to present the reality. In order to be able to control and improve important production processes these must be constantly evaluated. In this context the introduction of OEE measurements can play an important role for the production system at SIT AB.
6

Mätning av utrustningseffektivitet : En fallstudie utförd på Gnutti Powertrain AB / Measurement of equipment efficiency : A case study performed at Gnutti Powertrain AB

Malmberg, André, Tibratt, Marcus January 2012 (has links)
Syftet med studien är att få en förståelse för hur utrustningseffektiviteten kan mätas i ett producerande företag. Vår studie utförs på ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer. Genom att vi skapar en analysmodell utifrån studerade teorier beskrivs ett systematiskt tillvägagångssätt som slutligen ska leda till att syftet uppnås. Utifrån analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain AB´s nuvarande tillvägagångssätt för att sedan jämföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjälp av analysmodellen struktureras också vår studie på företaget och vårt utförande och resultat utifrån detta kommer sedan att presenteras. Analysmodellen nämner att en processkartläggning först ska göras. I processkartläggningen väljs först en specifik process ut, vilken i vårt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stål. Därefter lokaliserar, dokumenterar och beskriver vi alla de aktiviteter som bygger upp processen. Enligt nästa steg i analysmodellen görs en värdeflödeskarta som behandlar alla de aktiviteter som tillför värde till produkten och nämner data som är viktig att samla in för att kunna göra beräkningar och utvärderingar. Denna data samlades in och presenterades i värdeflödeskartan. Värdeflödeskartan kan också underlätta identifieringen av de mest kritiska aktiviteterna. I vår studie var de kritiska aktiviteterna redan utvalda på förhand som fyra olika maskiner i flödet då de vid senare tillfälle eventuellt ska byggas samman till en linje. Som sista steg i analysmodellen görs beräkningar på utrustningseffektiviteten med hjälp av TAK. En del av datan från värdeflödeskartan kunde användas för att göra TAKberäkningarna. Resten av den data som krävdes vid beräkningarna samlades in genom intervjuer och möten med personal eller genom egna mätningar i produktionen. TAK-värdet varierar på de fyra maskinerna och även fyra olika beräkningar görs på varje maskin där olika data från störningar används. De olika värdena varierar mellan cirka 61% till 91%. Utifrån beräkningarna görs jämförelser om hur olika störningar påverkar TAK-värdet där även varje störning beskrivs. Vid utförandet och beräkningarna uppkom flera olika tankar och funderingar på nuläget hos Gnutti Powertrain AB. Något som tydligt framkom var att de rapporteringar som varje operatör gör i affärssystemet inte alltid är korrekta. Då TAK III beräkningarna helt bygger på rapporterna medför detta att både vårt och Gnutti Powertrain AB´s TAK-värden kan bli felaktiga. Resultatet och diskussionen kring resultatet ledde till att vi kunde dra vissa slutsatser för att kunna komma med rekommendationer till företaget. Det konstateras att Gnutti Powertrain AB bör använda nuvarande mätmetod för TAK men fokusera på att förbättra deras rapporteringar i affärssystemet.

Page generated in 0.1157 seconds