Examensarbetet har genomförts på Väderstad Verken AB i Östergötland. Tidsomfattningen har varit cirka två månader med närvaro både på företaget i Väderstad men också i Uppsala för den teoretiska delen. Väderstad verken är ett tillverkande företag med produktion av lantbruksmaskiner. På detaljtillverkningen mäts idag TAK (tillgänglighet, anläggningsutnyttjande, kvalitet) med blandad framgång. I denna rapport har vi avgränsat oss till att studera företagets lackeringsprocess med tillhörande moment, från upphängning av detaljer, förberedelser och lackering. Lackeringen är en process med många olika steg med både automatiska och manuella processer. Idag mäts bara de automatiska processerna och vår uppgift har därför varit att ta fram ett förslag på hur de ska kunna mäta även de manuella delarna av lackprocessen. På så vis kan man analysera alla delar inom lacken var för sig och få en korrekt uppfattning av hur hela lacken går. Problemformuleringen för denna rapport är således; Ta fram en metod för Väderstadverken att mäta utrustningsutnyttjandet, hur stor del av den planerade drifttiden som verkligen producerar, gemensamt för alla maskiner i produktionslinan. Arbetet började med att hela lacken undersöktes och vi satte oss in i hur de olika delarna fungerar och påverkar varandra. Syftet var att få en tillräcklig förståelse för hela processen för att sedan kunna komma med förslag och rekommendationer för en komplett TAK-mätning. Empiridelen föregick av ett arbete där det utformades en teoretisk grund som sedan empirin kunde jämföras emot. Intervjuer med produktionsledare, tekniker och operatörer gjordes vilket gav en uppfattning om inställningen till denna typ av mätning och kunskapen inom ämnet. Efter tillräckligt med information om nuläget och en teoretisk bakgrund kunde ett förslag utformas. Den senare delen av rapporten innehåller ett förslag på hur man skulle kunna införa ett mätsystem för TAK-mätning av de manuella delarna av lacken. Förslaget bygger på det system som redan används på övrig automation i lacken på andra ställen i fabriken. Stopporsaker ska rapporteras till ett system som tar hänsyn till en teoretisk cykeltid, den kortaste tid som det i teorin skulle kunna gå att utföra ett moment på, med veckans mål som en varierande teoretisk cykeltid. Vid inträffade händelser som fördröjer den teoretiska cykeltiden ska dessa rapporteras som stopp eller reducerad hastighet. Denna mätning kommer komplettera de befintliga mätningarna och ge möjlighet att tydligt upptäcka flaskhalsar och orsakerna till dess förekomst. Det blir också ett verktyg för operatörerna att kommunicera läget på deras arbetsplatser och i förlängningen också samma verktyg för produktionsledarna att rapportera uppåt. / This thesis has been conducted at Väderstad- Verken AB over a period of time of about eight weeks. The work has been conducted along, and with help from production management, production leader and operators. Väderstad is measuring OEE on some of the automated parts of their different processes. This thesis is narrowed in on their painting process, which contains booth automated steps as well as manual work to get a metal component go from raw steel to get a beautiful red coat of paint, ready for assembly. Everything that Väderstad produces has to go through the painting process and it is therefor very important to keep up to speed and know the performance of the different steps. Our goal came to be to come up with a proposal on how to measure OEE at the manual steps of the painting process. Those figures combine with the OEE figures form the automated steps will give a good understanding for how the whole process performs. The statement of issue for this bachelor thesis was the following; Develop a method for Väderstadsverken to measure equipment utilization, how much of the planned operating time that really produces, common to all the machines in the production line. To get enough knowledge in this subject, a theory part was formed which later was used for comparison with the empiricism. The next step was to bring ourselves up to speed to the actual process that we would study. To do se we got to know the different steps by walking around the site and talking to the operators. We also sat down in meetings with production management the get an idea of how continues improvement and overall goal is dealt with. The closing part of this thesis contains a proposal for how to measure OEE for the painting process with all it different steps. The method proposed is based on already used system and a layout of how e.g. faultcode card could look is presented. Measuring OEE in all of the painting steps will make it possible to discover potential bottlenecks and what cause them to be. The figures from the different steps will give the operators a tool when communicating status and performance on their workstation. The same applies for leaders to communicate with management.

Besök eller kontakt med statliga myndigheter innebär ofta väntetid och långa handläggningstider. Nynäshamns kommun har för att minska väntetiderna skapat ett kontaktcenter vars syfte är att förenkla för kunden samt minska handläggningstider för rutinärenden. Kontaktcenters syfte efterföljs inte och många av de ärenden som kontaktcenter behandlar innebär för kunden långa väntetider. Syftet med detta projekt är att undersöka hur kontaktcenter kan effektivisera det dagliga arbetet med målet att minska handläggningstiderna. Verksamheten har studerats med fokus på ett av de mest problemutsatta ärendena, nämligen handläggning av färdtjänst. Projektet som är grunden till rapporten var ett förbättringsprojekt där DMAIC användes som struktur för genomförandet. I datainsamlingen användes både kvantitativa och kvalitativa metoder såsom intervjuer, observationer, sekundära data och workshop. För att analysera datainsamlingen användes värdeflödesanalys, histogram och träddiagram utifrån de åtta slöserierna inom Lean. Detta för att identifiera vilka delar i processen som var i störst behov av förbättring samt vad som kunde utvecklas. Utifrån värdeflödesanalysen identifierades att den studerade processen bestod av mycket slöseri då enbart 2 timmar och 15 minuter av den totala handläggningstiden på 30 dagar var värdeskapande. Det resulterade i att väntetiden, transporter, lagerhållning och defekter studerades närmare och resulterade i tydliga åtgärder som verksamheten bör åtgärda. Studien resulterar i fyra tydliga åtgärdsförslag. Åtgärderna utgår från att effektivisera processerna och arbetssätten i syfte att minska handläggningstiderna. Dessutom krävs ett införande av standardiserade arbetssätt för att bibehålla samt fortsätta utveckla den studerade processen men även andra processer och arbetssätt inom verksamheten. / Visits or contacts with government agencies often mean a waiting time and long processing times. Nynäshamns kommun has, in order to reduce waiting times, created a contact center in order to simplify for the customer and reduce processing times for routine cases. The purpose of the contact center is not working and many of the cases that contact center deals with results in long waiting times for the customer. The purpose of this project is to investigate how the contact center can be more effective with the goal of reducing processing times. The business has been studied with a focus on one of the most problematic issues, namely handling of travel services for the disabled. The project is an improvement project and therefore DMAIC was used as a structure for the implementation of the study. The data collection used both quantitative and qualitative methods such as interviews, observations, secondary data and workshop. To analyze the data collection, value flow analysis, histograms and tree diagrams were used based on the eight wastes in Lean. Analysis tools were used to identify which parts of the process were in greatest need of improvement and what could be developed. Based on the value flow analysis, it was identified that the process studied consisted of a lot of waste because only 2 hours and 15 minutes of the total processing time of 30 days was value-creating. As a result, the waiting time, transport, warehousing and defects were studied more closely and resulted in four clear measures that the business should implement. The measures focus on making the processes and modes more effective to reduce processing times. In addition, an introduction of standardized working methods is required to maintain and continue to develop the studied process, but also other processes and working methods within the business.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera kritiska begränsningar i inlagringsprocessen i ett distributionslager för att därmed kunna effektivisera materialflödet. Studiens syfte uppnås genom att följande forskningsfrågor har formulerats: Vilka kritiska begränsningar kan förekomma i materialflödet i en inlagringsprocess i ett distributionslager? Hur kan de identifierade begränsningarna exkluderas i en inlagringsprocess? Metod – Studien hade en induktiv ansats och datainsamling skedde genom intervjuer, observationer, dokumentstudier och litteraturstudier. En fallstudie genomfördes på ett distributionslager och empiri och teori har jämförts för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultat – Studiens resultat påvisar att de förekommande kritiska begränsningarna i ett distributionslager är brist på yta, materialhantering, automatiska system samt lagerlayout. Studiens slutsats är att begränsningarna är sammankopplade och påverkar varandra eftersom de ingår i samma process. För att exkludera begränsningarna bör distributionslager implementera diverse standarder i sin inlagringsprocess och arbeta med ständiga förbättringar. Implikationer – Studien bidrar inte med nya teorier men bidrar med praktisk nytta för distributionslager med liknande kriterier som studiens fallföretag. Begränsningar – Studien riktar enbart in sig på distributionslager och var en fallstudie av enfallsdesign. Genom att utföra flera liknande undersökningar på företag med liknande kriterier hade generaliserbarheten kunnat stärkas. / Purpose – The purpose of the study is to identify critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse. To accomplish the purpose two research questions were formulated: Which critical constraints can occur in the material flow in the inbound process at a distribution warehouse? How can the identified constraints be excluded in the inbound process? Method – The study was performed inductively, and the data collection techniques were interviews, observations, document studies and literature studies. A single case study was performed at a distribution warehouse and the empirical data and theories were compared to accomplish the purpose of the study. Findings – The result of the study demonstrates that the critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse are space, material handling, automatic systems and warehouse layout. The conclusion of the study is that the constraints are connected and affect each other since they are all included in the same process. To exclude the constraints different types of standards should be implemented in the inbound process, and distribution warehouses should work with continuous improvements. Implications – The study does not contribute to new theories but can be practically beneficial for distribution warehouses similar to the studies case study. Limitations – The study only focuses on one distribution warehouse and is therefore a single case study. The generalizability could have been higher if the study had been conducted at multiple distribution warehouses.

This study investigates the relationship between an increased traceability and shortened lead times in the internal material replenishment system at a large Swedish industrial tools manufacturer. Traceability and its effects on uncertainty in the supply chain has been widely researched in academia, but there is a gap regarding how traceability affects lead times. The research investigates which factors drive the lead times in the material replenishment to lean assembly lines and determines how these factors relate to traceability. A case study was conducted in one of the case company’s factories. The study consists of both quantitative and qualitative data. The quantitative data was derived from the case company’s ERP-system while the qualitative data consists of interviews and empirically collected data. The results of the study show that waiting time is the primary driver of lead times in the current state of the factory. No indication that internal material replenishment lead times decrease as a result of an increased traceability was found. However, there are aspects with an increased traceability that indirectly facilitates reduction of lead times by making it easier to make well-informed decisions due to the increased availability of real-time data. Traceability is found to not contribute any value to the end customer on its own. However, it can play an important role in a company’s supply chain. Further, potential advantages with a high traceability were observed when implementing advanced protocols such as JIT and other lean principles. The study should be seen as a starting point to further studies into the relationship between increasing traceability and reduced internal lead times. For managers and companies, the study identifies a potential procedure to use for deter- mining which factors drive replenishment lead times to lean assembly lines. Furthermore, the study shows that companies can have great use for traceability when trying to remove waste from its processes. / Denna rapport utreder sambandet mellan en ökad spårbarhet i den interna materi- altillförseln hos ett stort svenskt producerande företag och minskningen av dess ledtider. Forskning har bedrivits inom spårbarhet och kring dess effekter på osäkerheten i en sup- ply chain, men det finns begränsad forskning gällande spårbarhetens effekter på interna ledtider. I studien undersöks vilka faktorer som driver ledtiderna i materialtillförseln till lean mon- teringslinor hos ett producerande företag och hur en ökad spårbarhet påverkar dessa. En fallstudie har utförts hos ett industriföretag, i en av deras fabriker. Studien använ- der sig av både kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa datan kommer från fallstudieföretagets affärsystem medan den kvalitativa delen består av intervjudata och empiriskt genererad data. Resultatet av denna studie visar att det främst är väntetider som driver upp ledtiderna i fabriken. Inga bevis hittades för att interna materialtillförselns ledtider minskar som en direkt följd av en ökad spårbarhet. Däremot finns det aspekter med en ökad spårbarhet som hjälper att minska ledtiderna indirekt genom att underlätta för bättre underbyggda beslut som följd av en ökad tillgänglighet av data i realtid. Denna studie visar på att spårbarheten i sig inte skapar något värde för slutkunden, men att det trots det kan spela en viktig roll i företagets supply chain. Dessutom påvisas poten- tiella fördelar med en god spårbarhet när man implementerar avancerade system så som JIT och andra lean-principer. Rapporten bör ses som en startpunkt för framtida studier för att undersöka sambandet mellan en ökad spårbarhet och minskade ledtider. För företag så innebär denna rapport en möjlighet till att få en förståelse för vilka fak- torer som driver upp ledtiderna i materialtillförseln till lean monteringslinor. Dessutom visar studien på att företag kan gynnas av att öka sin spårbarhet när det gäller process- förbättringsarbete.