Since 2010, Swedish municipalities have been required by law to provide support for relatives and family members. The purpose of this study is to understand how three municipalities in Sweden have chosen to implement and design their support for family members and relatives, as previous research shows that the support varies widely between municipalities. This study is qualitative and we have interviewed eight officials who somehow work with relatives and family members in the municipality's activities. Our findings show that the interviewees' experience is that relatives and family members of close relatives with some form of nursing need are often burned out, suffer from high mental stress and make high demands on themselves. The results also show that the municipalities have chosen to prioritize the support to a different extent, and that the support for relatives and family members of the elderly has a longer tradition than the support offered to other family categories.

Besök eller kontakt med statliga myndigheter innebär ofta väntetid och långa handläggningstider. Nynäshamns kommun har för att minska väntetiderna skapat ett kontaktcenter vars syfte är att förenkla för kunden samt minska handläggningstider för rutinärenden. Kontaktcenters syfte efterföljs inte och många av de ärenden som kontaktcenter behandlar innebär för kunden långa väntetider. Syftet med detta projekt är att undersöka hur kontaktcenter kan effektivisera det dagliga arbetet med målet att minska handläggningstiderna. Verksamheten har studerats med fokus på ett av de mest problemutsatta ärendena, nämligen handläggning av färdtjänst. Projektet som är grunden till rapporten var ett förbättringsprojekt där DMAIC användes som struktur för genomförandet. I datainsamlingen användes både kvantitativa och kvalitativa metoder såsom intervjuer, observationer, sekundära data och workshop. För att analysera datainsamlingen användes värdeflödesanalys, histogram och träddiagram utifrån de åtta slöserierna inom Lean. Detta för att identifiera vilka delar i processen som var i störst behov av förbättring samt vad som kunde utvecklas. Utifrån värdeflödesanalysen identifierades att den studerade processen bestod av mycket slöseri då enbart 2 timmar och 15 minuter av den totala handläggningstiden på 30 dagar var värdeskapande. Det resulterade i att väntetiden, transporter, lagerhållning och defekter studerades närmare och resulterade i tydliga åtgärder som verksamheten bör åtgärda. Studien resulterar i fyra tydliga åtgärdsförslag. Åtgärderna utgår från att effektivisera processerna och arbetssätten i syfte att minska handläggningstiderna. Dessutom krävs ett införande av standardiserade arbetssätt för att bibehålla samt fortsätta utveckla den studerade processen men även andra processer och arbetssätt inom verksamheten. / Visits or contacts with government agencies often mean a waiting time and long processing times. Nynäshamns kommun has, in order to reduce waiting times, created a contact center in order to simplify for the customer and reduce processing times for routine cases. The purpose of the contact center is not working and many of the cases that contact center deals with results in long waiting times for the customer. The purpose of this project is to investigate how the contact center can be more effective with the goal of reducing processing times. The business has been studied with a focus on one of the most problematic issues, namely handling of travel services for the disabled. The project is an improvement project and therefore DMAIC was used as a structure for the implementation of the study. The data collection used both quantitative and qualitative methods such as interviews, observations, secondary data and workshop. To analyze the data collection, value flow analysis, histograms and tree diagrams were used based on the eight wastes in Lean. Analysis tools were used to identify which parts of the process were in greatest need of improvement and what could be developed. Based on the value flow analysis, it was identified that the process studied consisted of a lot of waste because only 2 hours and 15 minutes of the total processing time of 30 days was value-creating. As a result, the waiting time, transport, warehousing and defects were studied more closely and resulted in four clear measures that the business should implement. The measures focus on making the processes and modes more effective to reduce processing times. In addition, an introduction of standardized working methods is required to maintain and continue to develop the studied process, but also other processes and working methods within the business.

Inom offentlig sektor satsas årligen stora resurser på kvalitetsförbättrande arbete. Trots det blir utfallet sällan det avsedda. Orsakerna till det är delvis kända. Byråkrati, regelstyrning och en hierarkisk funktionsorienterad organisationsbyggnad, där ansvar och beslutsfattande fördelas på flera individer, leder till bristande helhetssyn. Kunderna är många och som grupp heterogen, dessutom kan uppfattningen om deras behov skilja sig åt inom organisationen. Vidare utgör skillnader i normer, arbetssätt och metoder försvårande aspekter i samverkan mellan olika förvaltningar. Utifrån beskrivna utmaningar och brist på forskning finns ett behov av ökad kunskap gällande hur framgång kan uppnås vid kvalitetsarbete som involverar flera förvaltningar. Syftet med studien var att skapa insikt i vad som utgör framgångsfaktorer vid förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete inom kommunal verksamhet. Semistrukturerade, styrkebaserade intervjuer med sju tjänstemän från fyra kommuner utfördes. Samtliga hade erfarenhet av framgångsrika förvaltningsöverskridande kvalitetsarbeten. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med innehållsanalys. I analysen identifierades fem övergripande teman: Gemensam bild, Struktur, Uppmuntrande ledarskap, Gå utanför ramarna och Maktbalans. Studien kan vara av intresse för Sveriges kommuner då den visar på vad som kan utgöra framgångsfaktorer vid kommunalt, förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete. / In the public sector, large resources are invested annually on   quality-enhancing work. Nevertheless, the outcome is rarely what was   intended. The reasons for this are partly known. Bureaucracy, regulatory control and a hierarchical   function-oriented organization building, where responsibility and   decision-making are distributed among several individuals, lead to a lack of holistic view. The   customers are many and as a group heterogeneous, in addition, the perception   of their needs may differ within the organization. Furthermore, differences in norms, working   methods and methods complicates the interaction between different   administrations. Based on the challenges and lack of research, there is a   need for increased knowledge of how success can be achieved in quality work   involving several administrations. The purpose of the study was to create   insight into what constitutes success factors in municipal quality work involving multiple administrations.   Semi-structured, strengthbased interviews with seven officials from four   municipalities were conducted. All of them had experience of successful quality work which involved more   than one administration. The interviews were transcribed verbatim and   analyzed with content analysis. In the analysis, five overarching themes were identified:   Common image, Structure, Encouraging leadership, Exit the framework and Power   balance. The study may be of interest to Sweden's municipalities as it shows   what can be success factors in municipal, quality work involving more than   one administration. / <p>2019-06-27</p>

Inledning: Den första januari 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Till skillnad från tidigare lagstiftningar i form av brandlagen (1974:80) och räddningstjänstlagen (1986:1102) är LSO tilltänkt att verka för en bredare olyckspreventiv verksamhet som sträcker sig utöver räddningstjänstens traditionella ansvarsområden. Lagen har dock inte utvärderats under de senaste sex åren. Följaktligen ämnar denna studie att kartlägga vilken inverkan som LSO har på det olyckspreventiva arbete som idag bedrivs på lokal nivå. Metod: Studien har en mixmetodologisk ansats där sammanlagt fyra semistrukturerade intervjuer med sex informanter har utförts i Värmland. Därutöver har en enkätundersökning distribuerats till samtliga 163 räddningstjänster och räddningstjänstförbund i Sverige. Resultat: De data som samlats har totalt genererat fem olika kategorier. Synen på LSO som en räddningstjänstlag anspelar på det faktum att arbetet med LSO i mångt och mycket åligger räddningstjänsten. Det förvaltningsspecifika styrdokument förklarar att handlingsprogramet, som var tilltänkt att utgöra en kommunövergripande olyckspreventiv strategi, uteslutande reglerar räddningstjänstens verksamhet. Initierandet av en förändringsprocess kartlägger de framgångsfaktorer som förutsätts för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas. Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll påtalar behovet av detaljstyrning och tillsynsarbete. Avslutningsvis beskriver Med facit i hand: Saker och ting tar tid att arbetet med lagstiftningar är en tidskrävande process som måste bedrivas långsiktigt. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att det praktiska utfallet av LSO är att betrakta som en räddningstjänstlag snarare än en kommunövergripande olycksskyddlagstiftning. Det påtalas därigenom att LSO är uddlös när det kommer till att initiera ett olycksförebyggande arbete som sträcker sig utanför räddningstjänstens traditionella verksamhetsuppdrag. Det antyds dock att svårigheterna att följa den initiala visionen inte enbart kan härledas till lagstiftningens utformning, utan även till kommuners bristande medvetenhet för det lokala olyckspanoramat. / Introduction: On January 1st 2004, Sweden’s contemporary Civil Protection Act (LSO), was put in place. Unlike its precursors, "brandlagen (1974:80) and räddningstjänstlagen (1986:1102)", LSO serves to institute and facilitate accident preventative measures beyond the traditional work carried out by municipal rescue services. However, the legislation has not been evaluated over the past six years. Consequently the aim of this study is to assess the impact that LSO has on the accident preventive activities currently carried out at the municipal level. Methods: The study has a mixed methodological approach where four semi structured interviews have been conducted with a total of six informants in Värmland, Sweden. A questionnaire was also distributed to all 163 rescue services in Sweden. Results: A total of five categories emerged from the data analysis process. "Synen på LSO som en räddningstjänstlag" addresses the fact that most of the work done in compliance with LSO is solely carried out by local rescue services. "Det förvaltningsspecifika styrdokumentet" pinpoints that the action plan required by LSO only regulates the work of rescue services, despite its vision of guiding all relevant municipal sectors. Moreover, "Initierandet av en förändringsprocess" maps the factors that are critical to successfully carrying out accident prevention measures at the local level. "Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll" underlines the need for micromanagement and regulatory work. Finally, "Med facit I hand: Saker och ting tar tid" describes that the institutionalization of legislation is a time consuming process that needs to be approached as such. Conclusions: Overall, the results demonstrate that LSO is to be regarded as a legislation that specifically regulates the rescue services, rather than municipalities as a whole. Hence, the study suggests that LSO is futile in terms of initiating accident prevention measures beyond the daily activities of the rescue services. However, the struggle of LSO to institutionalize an overarching accident prevention process cannot solely be attributed to the design of the legislation, but also to insufficient municipal risk awareness.

Molntjänster erbjuder skalbara IT-resurser på begäran över internet, där molntjänstanvändaren endast betalar efter förbrukning. Dessa resurser kan variera mellan allt från processorkraft till lagring (Amazon, 2019). Digitaliseringen av samhället har bidragit till en ökad efterfrågan på innovativa lösningar. Detta har resulterat i att molntjänster har ökat i popularitet inom offentlig sektor, exempelvis inom kommunal verksamhet där trenden pekar på att efterfrågan på molntjänster samt användning av molnlösningar fortsätter att öka. När offentliga aktörer väljer att implementera molntjänster så är det viktigt att den information som hanteras av en molntjänst bibehåller en hög nivå av informationssäkerhet (Hellberg, Islam, &amp; Karlsson, 2018). Viktiga aspekter som kommunal verksamhet bör beakta är funktionalitet och juridiska krav. Förutom dessa aspekter så bör molntjänstkunder även ställa tydliga krav på de tekniska utmaningar som existerar för att kunna säkerställa att lösningen som tillhandahålls uppfyller verksamhetens kriterier rörande interoperabilitet och dataportabilitet.  Denna studie har till syfte att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Studien ämnar även till att analysera det eventuella gap som existerar mellan leverantör och köpare. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från ett urval av IT-avdelningar från kommuner inom Västra Götalands län och representanter från molntjänstleverantörer, samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en checklista som kan användas vid upphandling av molntjänster inom kommunal verksamhet. Befintlig bakgrundslitteratur har även beaktats och analyserats under studien. Resultatet visar att samtliga kommuner involverade i studien använder sig av upphandlade molntjänster i någon utsträckning och är dagsläget i behov av de positiva egenskaper som molntjänster bidrar med till verksamheten. Resultatet visar även att det finns ett visst gap mellan leverantör och kommunal verksamhet när det kommer till vad som anses vara tydlig kravställning på interoperabilitet. / Cloud services offer scalable IT resources on demand over the Internet, where the cloud service user only pays for consumption. These resources can vary between everything from processing power to storage (Amazon, 2019). The digitization of society has contributed to an increased demand for innovative solutions. This has resulted in cloud services increasing in popularity in the public sector for example in municipal activities where the trend indicates that demand for cloud services and the use of cloud solutions continue to increase. When public actors choose to implement cloud services, it is important that the information handled by a cloud service maintains a high level of information security (Hellberg, Islam, &amp; Karlsson, 2018). Important aspects that municipal activities should consider are functionality and legal requirements. In addition to these aspects, cloud service customers should also set clear requirements for the technical challenges that exist in order to ensure that the solution provided meets the operational criteria for interoperability and data portability. The purpose of this study is to develop a checklist that can be used in the procurement of cloud services within municipal activities. The study also aims to analyze the possible gap that exists between the supplier and the buyer. The study is performed using a qualitative method. Through qualitative interviews with representatives from a selection of IT departments from municipalities within the county of Västra Götaland, information is collected then analyzed and used to develop a checklist that can be used in procurement of cloud services within municipal activities. Existing background literature has also been considered and analyzed during the study. The result shows that all municipalities involved in the study make use of procured cloud services to some extent and are currently in need of the positive properties that cloud services contribute to the business. The result also shows that there is a certain gap between supplier and municipal activity when it comes to what is considered to be clear requirements regarding interoperability.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som stödjer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre frågeställningar; Vilka åtgärder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer stödjer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomförts på en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfört ett treårigt ESF-projekt. Studien har genomförts med hjälp av en metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument från verksamheten och projektet. Resultatet av studien har visat att de åtgärder som kan vidtas i implementeringsprocessen bland annat kan bestå av att göra projektägare, beslutsfattare och samverkande parter delaktiga i projektet redan från start och sedan ha en fungerande samverkan under hela projekttiden. Resultatet har även visat att de faktorer som kan verka stödjande i en implementering är att det finns ett behov av det som avses att implementeras men även att det finns en fungerande samverkan bland alla berörda parter. Slutligen har studiens resultat visat att de faktorer som kan hindra en implementering är att det saknas ekonomiska medel och avsatt tid för att arbeta med implementeringen. / The purpose of this study was to find out what measures could be taken in an implementation process and emphasise what supports and hinders the results of projects being implemented in ordinary operations. We chose to formulate three questions; what measures can be taken in an implementation process? What factors supports implementation? What factors hinders implementation? The study was conducted at a municipal occupational rehabilitative operation that carried out a three-year ESF project. The study was conducted by using a combination approach consisting of semi structured interviews, a participatory observation and documents from the operation and the project. The results from this study have shown that the measures that can be taken in the implementation process include for instance making the project owners, decision makers and collaborative partners involved in the project from the start and then having a working collaboration throughout the project period. The results have also shown that the factors which may seem supportive in an implementation are the need for what is intended to be implemented and also that there is an effective collaboration among all concerned parties. Finally the study results showed that the factors that may hinder the implementation are the lack of financial resources and time set aside to work on the implementation.

Efter pandemins intåg i världen år 2020 har de flesta människor tvingats ändra sina levnadsvanor, både vad gäller privatliv som arbetsliv. I Sverige har anställda, där tjänsten tillåter, tvingats utföra sina arbetsuppgifter på distans och detta har oftast skett i det egna hemmet. Detta öppnar upp för en hel del frågor. Hur skall man kunna bibehålla en god informationssäkerhet när tjänster som hanterar känsliga och sekretessbelagda uppgifter flyttas till den anställdes hem? Denna studie kommer att undersöka en specifik forskningsfråga: Vilka konsekvenser har det ökade digitala distansarbetet resulterat i, vad gäller kommunal IT-säkerhet? En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Vi har tagit del av tidigare studier och rapporter i ämnet och utfört intervjuer med respondenter som innehar en kommunal tjänst inom IT. Undersökningen fokuserar framför allt på de digitala verktyg som används, vilka strategier som finns, rådande hot gentemot data- och informationssäkerheten samt hantering av tidigare och framtida attacker.   Resultatet visar på att de flesta kommunerna vi intervjuade, använder sig av liknande verktyg för att kommunicera vid distansarbete och även för att säkerställa en säker uppkoppling. Trots givna strategier och riktlinjer från diverse myndigheter, använder kommunerna dessa främst som inspiration till egna policydokument. Under intervjuerna framkom det att de kommuner som utsatts för dataintrång har tagit lärdom och därefter vidtagit diverse åtgärder för att det inte skall upprepas. En slutsats som kan dras av studien är att risken för dataintrång gentemot kommunerna inte har ökat under pandemin.  Däremot har man kunnat konstatera att det är den anställdes brist på utbildning i IT-säkerhet som kan ses som det största hotet vad gäller distansarbete. För att minimera riskerna att känsliga och sekretessbelagda uppgifter läcker ut och hamnar i orätta händer, krävs ökad kunskap och tydliga direktiv vad som skall följas vid distansarbete. / After the pandemic entered the world in 2020, most people have been forced to change their lifestyles, both in terms of private life and work life. In Sweden, employees, where the service allows, have been forced to perform their tasks remotely and this has usually taken place in their own home. This opens up a lot of questions. How can good information security be maintained when services that handle sensitive and classified information are moved to the employee's home? This study will examine a specific research question: What consequences has the increased digital teleworking resulted in, in terms of municipal IT security? A qualitative data collection method has been used. We have taken part in previous studies and reports on the subject and conducted interviews with respondents who hold a municipal position in IT. The survey focuses primarily on the digital tools used, what strategies are available, current threats to data and information security and the management of past and future attacks. The results show that most of the municipalities we interviewed use similar tools to communicate during telework and also to ensure a secure connection. Despite given strategies and guidelines from various authorities, the municipalities use these primarily as inspiration for their own policy documents. During the interviews, it emerged that the municipalities that have been subjected to data breaches have learned lessons and subsequently taken various measures to ensure that it is not repeated. One conclusion that can be drawn from the study is that the risk of data breaches against the municipalities has not increased during the pandemic. On the other hand, it has been established that it is the employee's lack of training in IT security that can be seen as the biggest threat in terms of teleworking. In order to minimize the risks of sensitive and classified information being leaked and falling into the wrong hands, increased knowledge and clear directives are required as to what must be followed in teleworking.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.

Psychosocial work environment is a subject that has increased over the years. Questions surrounding psychosocial work environment include almost everything that has to do with employees’ mental health at their workplace, such as well-being, community, meaningfulness, influence, and personal development. Previous studies have shown that the number of reported occupational diseases has increased, and therefore it is interesting and important for organizations to get some knowledge on their employees’ psychosocial work environment and to enable them to actively work to improve their work environment. This essay has focused on learning more about the psychosocial work environment in municipal health sector. This was studied through a qualitative interview survey with six employees and two managers at two assisted living facilities with the aim of taking part in the interviewees' experiences of the psychosocial work environment. To get a deeper understanding of their experiences, theories about effort-reward and human relationships has been applied. The main results showed that the interviewee for the most part is satisfied with their work environment, but there is still room for improvement especially when it comes to manager presence, social affirmation, and higher salary. The results also showed that the interviewees to some extend feels stressed and overcommitted when it comes to work tasks.