Detta examensarbete har gjorts under vårterminen 2022 i företaget Industriverken Plåt & Emalj AB i Ronneby. Examensarbetet handlar om att effektivisera produktionsflödet genom att använda Leans grundprinciper. Arbetet är ett förbättringsprojekt  där två olika serie volymer  undersöks i produktion.    Industriverken är ett underleverantörsföretag som tillverkar plåtdetaljer inom olika affärsområden som energi, industri och fordon där bara energi som kommer berör detta examensarbete. Genom att tillämpa en värdeflödeskartläggning på det nuvarande tillståndet kan man tydliggöra arbetet för att identifiera brister som finns i flödet och därefter åtgärda bristerna.    Arbetet inleddes med att samla in data genom intervju, observationer och företagets affärssystem. Därefter studerades nuvarande tillståndet av produktionen, där två olika serier volymer uppföljdes och sedan skapades värdeflödeskartläggning för nuvarande tillstånd.    Resultatet som togs fram från värdeflödeskartan visade det sig att långa väntetider, ställtider samt icke värdehöjande aktiviteter förekom ofta i produktionen. Brist på arbetsstandardisering var även ett problem där det inte fanns arbetsstandard för medarbetarna. Detta riskerar till att fler fel uppkommer hos maskiner samt att takten i de olika arbetsavdelningarna blir obalanserad.    Examensarbete är ett förbättringsarbete som inte bara handlar om att undersöka problemen, men även att finna sig relevanta metoder och lösningar som kan implementeras och därefter dra en slutsats om den föreslagna lösningen och metoden kan bidra till förbättring. Alla chefer och personal från företaget var villiga att hjälpa till med den valda metoden och lösningen, vilket visar att chefer och personalen strävar efter förändring.

Dava Foods i Skara har varit anläggningen för det här examensarbetet där de bearbetar ägg i olika former. För det här arbetet har processen där de tillverkar proteindrycker som säljs till dagligvaruhandel legat i fokus. Huvudmålen för projektet var att ta fram en värdeflödeskarta för hur produktionen ser ut idag och föreslå förbättringar utifrån värdeflödeskartan. Det andra målet var att hitta vilka olika slöserier som förekommer och hitta förbättringar på detta. För att få en förståelse för processen gjordes en nulägesanlys där flödet observerades. Observationer och intervjuer användes för att samla in data till projektet. Nulägesanalysen låg till grund för arbetets genomförande fas. Under den genomförande fasen användes olika verktyg för att ta fram data. PDCA har varit ett verktyg som följts genom hela projektet. Värdeflödesanlysen var ett centralt verktyg som användes för att få fram en värdeflödeskarta. För att få fram de tider som behövdes för värdeflödeskartan användes ett tidtagarur. Projektet resulterade i olika förbättringsförslag där många förslag var att automatisera. Ett förslag var att byta ut en operatör mot en robotcell vilket skulle effektivisera processen i form av lägre genomloppstid. En annan lösning var att byta ut en maskin där det ofta förekommer stopp. Ett helautomatiserat förslag föreslogs av att kombinera dessa förslag med varandra, där både en robot och en maskin köps in. Det sista förslaget inom värdeflödesanlysen handlade om att bara producera en produktvariant i taget. Inom slöserierna föreslogs tre förslag där underhåll skulle vara den bästa lösningen för att minska slöseriet. För att bestämma vilket förslag som var bäst användes pick chart som verktyg. Slutsatsen är att inköpet av maskinen där det ofta förekommer stopp är förslaget att föredra. Detta skulle skapa en högre effektivitet i produktionen samtidigt som att förhållandet till inköpspris blir den bästa lösningen. Förbättrat underhåll skulle också vara en lösning för ökad effektivitet på befintlig maskinpark samt reducera antalet stopp. / Dava Foods in Skara has been the industry for this final year project where they processing egg in different conditions. For this project has the process where they manufacture protein drinks as they sold to the stores been in focus. The main goals for the project were to bring a value streaming map of the current state of the production and suggest improvements based on this map. The second goal was to find which types of wastes that occur and find improvements. To create an understanding of the existing process, an analysis was made where the stream was observed. Observations and interviews were used to collect data for the project. The analysis of the exciting process has been based on for the implementation stage. During the implementation stage was different tools used to collect data. PDCA has been a tool where was followed during the whole project. The value streaming map has been a central tool which was used to bring out a value streaming map. To collect the times which was needed for the value streaming map a stopwatch was used. The project result in different improvement proposal where many of the proposals included was to automate the processes. One solution was to change the operator against a robot cell which would streamline the process which would result in a lower throughput. Change machine was another solution where many stops occur. A full automation concept was suggested to combine these two suggestions, where both a robot and a machine was bought. The last suggestion of the value streaming map was about to just produces one product at a time. Within the wastes were three suggestions given where maintenance was the best solution to reduce the wastes. To determine which one of the suggestions was the best solution a pick chart was used to priority how hard the suggestion was and benefit. The conclusion was to purchasing the machine where stops frequently occur. This suggestion would create a higher efficiency in the production at the same time where the condition about price would give the best solution. Improvements of maintenance would also result as the best solution to increase the efficiency for the current machines and reduce the number of stops.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur utrustningseffektiviteten kan mätas i ett producerande företag. Vår studie utförs på ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer. Genom att vi skapar en analysmodell utifrån studerade teorier beskrivs ett systematiskt tillvägagångssätt som slutligen ska leda till att syftet uppnås. Utifrån analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain AB´s nuvarande tillvägagångssätt för att sedan jämföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjälp av analysmodellen struktureras också vår studie på företaget och vårt utförande och resultat utifrån detta kommer sedan att presenteras. Analysmodellen nämner att en processkartläggning först ska göras. I processkartläggningen väljs först en specifik process ut, vilken i vårt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stål. Därefter lokaliserar, dokumenterar och beskriver vi alla de aktiviteter som bygger upp processen. Enligt nästa steg i analysmodellen görs en värdeflödeskarta som behandlar alla de aktiviteter som tillför värde till produkten och nämner data som är viktig att samla in för att kunna göra beräkningar och utvärderingar. Denna data samlades in och presenterades i värdeflödeskartan. Värdeflödeskartan kan också underlätta identifieringen av de mest kritiska aktiviteterna. I vår studie var de kritiska aktiviteterna redan utvalda på förhand som fyra olika maskiner i flödet då de vid senare tillfälle eventuellt ska byggas samman till en linje. Som sista steg i analysmodellen görs beräkningar på utrustningseffektiviteten med hjälp av TAK. En del av datan från värdeflödeskartan kunde användas för att göra TAKberäkningarna. Resten av den data som krävdes vid beräkningarna samlades in genom intervjuer och möten med personal eller genom egna mätningar i produktionen. TAK-värdet varierar på de fyra maskinerna och även fyra olika beräkningar görs på varje maskin där olika data från störningar används. De olika värdena varierar mellan cirka 61% till 91%. Utifrån beräkningarna görs jämförelser om hur olika störningar påverkar TAK-värdet där även varje störning beskrivs. Vid utförandet och beräkningarna uppkom flera olika tankar och funderingar på nuläget hos Gnutti Powertrain AB. Något som tydligt framkom var att de rapporteringar som varje operatör gör i affärssystemet inte alltid är korrekta. Då TAK III beräkningarna helt bygger på rapporterna medför detta att både vårt och Gnutti Powertrain AB´s TAK-värden kan bli felaktiga. Resultatet och diskussionen kring resultatet ledde till att vi kunde dra vissa slutsatser för att kunna komma med rekommendationer till företaget. Det konstateras att Gnutti Powertrain AB bör använda nuvarande mätmetod för TAK men fokusera på att förbättra deras rapporteringar i affärssystemet.

ABSTRACT Introduction and purpose Development of a VSM tool has been done by performing experimental field work at ABB Robotics, a company that mass produces industrial robots and associated accessories. The tool development, the primary part of the project, mainly puts focus on production aspects. Furthermore, it has been centered on plant layouts of the product layout kind (production line). The purpose of the development is to create a tailored VSM tool that auto generates a foundation for value stream maps based on calculations and possibly simple simulation. The purpose is broken down into two questions where concrete problems can be illustrated: A) How should the VSM tool plainly signal capacity vs. demand, time balances in production and the ratio between value and non-value adding aspects as well as intuitively promote knowledge and in a simple and fast manner be applicable to different kinds of production lines? B) Which constraints are placed on the potential of the VSM tool due to the current situation of the company, how does this contradict the main principles of VSM and how can the company work to maximize the tool´s potential in the future? Methodology and knowledge The development which is characterized by continuous counseling and feedback with the internal mentor is mainly based on laboratory work in Excel. In addition, the work has also involved the making of a user guide as well as an adjustable function for indicating production effects with colors. An evaluation of the tool and the user guide has also been made, which mainly is supported by a test run with the internal mentor and the nature of the methodology. The knowledge that the development uses as its footing mainly involves process- and value stream maps from the company, discussions with company personnel, self-performed laboratory work and theory from Rother and Shooks book “Lära sig se” (2005) and Drew. A. Locher´s book “Value Stream Mapping for Lean Development” (2008). Results The VSM tool manages, in a relevant way, to factor in all aspects that can be interpreted using a typical value stream map. In addition it also provides the following: balances between workstations and production lines, suggestions for amount of WIP between these, simple simulation of WIP between these, disturbance aspects, three total times; manufacturing lead time, inventory time and value adding time as well as a graphic illustration over production courses. The results are considered to fulfill the purpose of the project. Conclusion and future meaning The development results in a hybrid solution of sorts, a tool that exists somewhere in-between the typical draw-by-hand VSM work and simulation software. Its advantage is that it combines VSM theory with intuitive, swift and practical usage, which goes well in hand with today´s fluctuating conditions where time pressure of different kinds are present. The drawback is that the concept as a whole requires complementing in the form of Lean knowledge and gemba observations. Furthermore, there are implications associated with some types of parallel production and editing of the tool, which is to be addressed before implementation. In order to fully utilize the tool, the company also has to examine production times and make a minor adjustment to the process of collecting disturbance data. Three suggestions for the future are given; to study availability, transport aspects and the measuring of production times.

En säsongsbaserad tillverkning kan innebära svårigheter för företag att möta kundefterfrågan och hålla lagernivåerna nere. En strategi för att möta en varierande efterfrågan är automatisering, vilket kan leda till en högre produktivitet och kapacitet, samtidigt som det kan begränsa flexibiliteten. För ökad flexibilitet kan gradvis automatisering av en anläggning göra det möjligt att integrera processer och få en stabil tillverkning. Arbetets syfte är att skapa förståelse för hur en förändring av en del av en produktionslina påverkar flödet i produktionen, med hänsyn till förändrad maskinutrustning och kapacitet. Målet med arbetet är att skapa en modell som möjliggör produktionsplanering i ett flöde där empirisk data inte är tillgänglig. För att svara på syftet skapades frågeställningar för att behandla hur en produktionsplanering kan göras som är baserad på empirisk teoretisk data, hur flöden bör kombineras samt hur olika faktorer påverkar buffertar och ledtider i en produktion. Genom att använda teorier om lean production och lager kunde en matematisk modell skapas. Resultatet blev en modell som med hjälp av kända variabler kunde beräkna okända samt skapa en matematisk produktionsplanering. Slutsatsen visar på att det är möjligt att skapa en produktionsplanering baserat på empirisk teoretisk data, och att modellen är tillämpningsbar även på andra industrier eftersom den är anpassningsbar. / A season based production may lead to difficulties for companies to fulfill customer demand and to keep stocks to a minimum. Changing the production can lead to a higher productivity and capacity, meanwhile it may limit flexibility. A gradual automation makes it possible to interact different processes and to make a stable production. The purpose of this project is to gain an understanding of how a changed part of a production line affects the production flow, with changed capacity and machine equipment taken into account. The goal is to create a model that enables production planning in a flow where empirical data is not available. To answer the purpose, questions of the issue were created with a focus on how a production plan can be done with only empirical theoretical data, how flows can be combined and finally how factors affect the buffers and lead time. By combining theories of lean production and inventory, a mathematical model could be created. The result was a model that with the help of known variables could figure out unknown and thereby create a mathematical production plan. The conclusion shows that it is possible to create a production plan based on empirical theoretical data, and that the model can be applied to other industries as well because of its customizability.