<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka femåringars språkliga förmåga, samspels- och kommunikationsförmåga, samt att ta reda på om det förekommer några samband mellan dessa aspekter. Vi har under vår utbildning på HLK läst en kurs som heter ”Läs- skriv- och matematikutveckling” och denna behandlar främst utvecklingen hos barn från sex år och uppåt. Detta medförde att vi ville veta mer om hur det förhåller sig bland de yngre barnen. Genom att ta del av olika forskares teorier angående språk och språkutveckling, samt observationer på två förskolor, har vi lyckats uppnå vårt syfte med arbetet. Observationerna har utförts under fem veckors tid och 19 femåringar har observerats och sedan har data analyserats. Undersökningen är utformad som en empirisk och kvalitativ studie. Kartläggningen av barnens språkförmågor, samspels- och kommunikationsförmågor har skett utifrån TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Anledning till att TRAS har använts som observationsmaterial, är att det finns få kartläggningsmaterial för barn i förskoleåldern och att vi sedan tidigare känner till materialet. Vi har under vår studie sett att barn som har problem med den språkliga förmågan och framförallt talet, även har svårigheter att finna en plats i barngruppen och känna sig delaktiga i sociala sammanhang. Det är oerhört viktigt att man som pedagog lyfter fram dessa barn och tidigt ger dem stöttning för att deras språkutveckling inte ska hämmas. Lärandet är en process där barn och pedagoger samverkar med varandra. Det sociala samspelet är väldigt viktigt för barns lärande och utveckling och därför måste stor vikt läggas vid dessa områden i förskolans verksamhet.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka femåringars språkliga förmåga, samspels- och kommunikationsförmåga, samt att ta reda på om det förekommer några samband mellan dessa aspekter. Vi har under vår utbildning på HLK läst en kurs som heter ”Läs- skriv- och matematikutveckling” och denna behandlar främst utvecklingen hos barn från sex år och uppåt. Detta medförde att vi ville veta mer om hur det förhåller sig bland de yngre barnen.</p><p>Genom att ta del av olika forskares teorier angående språk och språkutveckling, samt observationer på två förskolor, har vi lyckats uppnå vårt syfte med arbetet. Observationerna har utförts under fem veckors tid och 19 femåringar har observerats och sedan har data analyserats. Undersökningen är utformad som en empirisk och kvalitativ studie.</p><p>Kartläggningen av barnens språkförmågor, samspels- och kommunikationsförmågor har skett utifrån TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Anledning till att TRAS har använts som observationsmaterial, är att det finns få kartläggningsmaterial för barn i förskoleåldern och att vi sedan tidigare känner till materialet.</p><p>Vi har under vår studie sett att barn som har problem med den språkliga förmågan och framförallt talet, även har svårigheter att finna en plats i barngruppen och känna sig delaktiga i sociala sammanhang. Det är oerhört viktigt att man som pedagog lyfter fram dessa barn och tidigt ger dem stöttning för att deras språkutveckling inte ska hämmas.</p><p>Lärandet är en process där barn och pedagoger samverkar med varandra. Det sociala samspelet är väldigt viktigt för barns lärande och utveckling och därför måste stor vikt läggas vid dessa områden i förskolans verksamhet.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.

Bakgrund Barn med uttalssvårigheter utgör en betydande andel av svenska logopeders patienter. Det är viktigt att dessa barn får effektiv intervention tidigt då uttalssvårigheter kan leda till negativa sociala- och akademiska konsekvenser. På grund av resursmässiga utmaningar har många logopeder dock svårt att erbjuda behandling med den intensitet som forskning rekommenderar. Hemträning används som ett sätt att öka behandlingens intensitet och är således en viktig del av logopedisk behandling för uttalssvårigheter. Trots att hemträning visat sig vara betydelsefull finns det få studier som undersöker hur vårdnadshavare upplever att genomföra uttalsträning i hemmet, vilket motiverar den här studien. Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vårdnadshavares upplevelser av att genomföra logopedisk hemträning för uttalssvårigheter med sitt barn. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 10 vårdnadshavare. Vårdnadshavarna rekryterades via barnlogopeder på logopedmottagningar i flera av landets regioner samt via sociala medier. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för att därefter analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex teman; olikheter, känslomässiga intryck, utmaningar med hemträning, underlättande erfarenheter, önskemål och förbättringsförslag samt hemträning över tid. Vårdnadshavarna beskriver både positiva och negativa erfarenheter relaterat till hemträningen. Utifrån sina erfarenheter riktar vårdnadshavarna olika önskemål och förbättringsförslag till landets logopedmottagningar. Slutsatser Vårdnadshavarna upplever hemträningen som meningsfull att genomföra, men uttrycker ett behov av mer stöd från logopeden. Författarna föreslår att logopedmottagningar ser över sina möjligheter att erbjuda vårdnadshavare mer utbildning i syfte att underlätta hemträningen. Författarna hoppas även att andra vårdnadshavare ska kunna inspireras av de lärdomar och erfarenheter som studiedeltagarna beskriver.

The intention of this study is to compare difficulties of Swedish pronunciation of five  second-language learners with Thai as mother tongue. Thereafter make a comparison with previous research in pronunciation difficulties in people with the same primary language to see if the deviations are similar. I used both recorded material/recordings which I analyzed as well as experiences from pronunciation training that I observed at SFI. The pronunciation difficulties were documented and entered in tables. The recordings consist of 25 Swedish words and a text performed by five informants.   In my study, you can distinguish a pattern in my five informants pronunciation difficulties complying with Bannert informants who also have Thai as primary language. The irregularities as they had in common is difficulties with lip rounding, liquid consonants, pronunciation of /u/, loss of consonant, word stress, word accent, clause accent and assimilation. I found that the mother tongue in all likelihood have some influence of the pronunciation of a second language