Studiens ämnesval är synen på arbetarklasskvinnors vägledningsbehov i Sverige kringsekelskiftet 1900. Tidigare forskning förklarar främst varför arbetarklasskvinnor inteanses vara i behov av karriärvägledning vid denna tidsperiod. Ett mer begränsatforskningsfält är vilka vägledningsbehov arbetarklasskvinnor anses ha vid sekelskiftet. Således motiveras studiens relevans. Studiens syfte är att undersöka hur Gerda Meyersonvid sekelskiftet 1900 i ett urval av sina texter resonerar kring arbeterskors behov avvägledning. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur kommerrespektabilitetssträvan till uttryck i Meyersons resonemang? Hur kommer kvinnliggenuskonstruktion till uttryck i Meyersons resonemang? Uppsatsen är en kvalitativ dokumentstudie där källmaterialet utgörs av 19 tidningsartiklar och studien Arbeterskornas värld: Studier och erfarenheter. Studiens teoretiska utgångspunkter är Beverley Skeggs teori om respektabilitet och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet i denna studie är att vägledningsbehoven som framkommer nästan uteslutande grundas i syftet att förbättra arbeterskors levnads- och arbetsförhållanden. Respektabilitetssträvan kommer till uttryck i Meyersons resonemang genom att hon belyser olika sorters förbättringar relaterat till arbeterskorsbeteende, kunskap och i viss mån utseende. Kvinnlig genuskonstruktion kommer tilluttryck i Meyersons resonemang genom att arbeterskors sysslor, platser och egenskaper värderas som kvinnliga eller manliga.

Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är:1.Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser?2.På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3.Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.