Denna uppsats undersöker huruvida enkätrespondenter som sympatiserar med SD har välfärdschauvinistiska preferenser eller inte.

There are more refugees in the world than ever. There seems to be differences in reactions towards refugees depending on where they are fleeing from. The war in Ukraine shines a light on this issue. This study aims to increase knowledge of what contributes to the conceptions that sets the foundation for how refugees are represented. The questions answered are: How do Swedish political parties represent refugees in the beginning of the Ukraine refugee situation 2022 and the refugee situation in 2014 - 2016? How can differences over time and between political parties be understood through theories of othering, securitization and welfare chauvinism? This is answered through a text analysis using material from the three biggest Swedish parties from the two different time periods. A WPR-method is employed to analyze both different representations of refugees over time and how refugees are framed by different political parties. The results show that the parties express more solidarity towards Ukraine refugees and more distrust towards non-European refugees. There are clear signs of othering, securitization and welfare chauvinism especially from the Sweden Democrats but also from the Moderate Party while the Social Democrats tend to focus more on concepts of solidarity.

<p>Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.</p>

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

<p>The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are the</p><p>Swedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.</p><p>The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases. It begins with the classic populism then the “dissatisfaction party” and in conclusion, today's rightwing populism. The theoretical segment also addresses populisms ideological foundations and its contents. This includes the country of birth, the people, welfare “chauvinism” on ethnic national grounds, targeted dissatisfaction, criticism against representative democracy, populisms dynamic structure, hostility to foreigners and stranger distrust. The empirical analysis of the political parties is based on seven starting points: basic values, views on peoples worth, most important unit in society, method for social change, political forms of managing, economic organization and utopia. To illustrate these points a comparison between the average parties is done, by examining their respective party agendas.</p><p>The conclusion is drawn that there are few resemblances between the political parties examined; the differences considered are clearly stronger than the resemblances. The</p><p>differences lie mostly in basis values, most important unit in society and political forms of managing. Furthermore are the resemblances only partial. The parties were most similar in</p><p>relation to the family’s position in the society. SD and DF can be said to have similar ideologies while FRP’s ideology differs somewhat. SD and DF can be described as conservative nationalist parties, while FRP is a mixture of neoliberalism and conservatism. After studying each party’s principle agendas it can be established that all three parties utilize</p><p>rightwing rhetoric.</p><p>Keywords: rightwing populist parties, Swedish democrats, Norwegian Progress party and Danish People`s party, theoretical and analytical structure, empirical analysis.</p>

Sverigedemokraterna är ett radikalt högerpopulistiskt parti som fortsätter att öka sedan valet år 2010. Vid en opinionsundersökning i april 2012 skulle partiet få 8 procent av medborgarnas röster. Syftet med vår uppsats är att förstå och förklara vilka orsaker som ligger till grund för att allt fler medborgare röstar på Sverigedemokraterna. För att kunna besvara syftet med uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ studie genom att med semistrukturerade intervjuer undersöka upplevelser och attityder till dagens samhällsförändringar bland Sverigedemokraternas väljare och relatera deras upplevelser till tidigare forskning inom ämnet. För att besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt kan SD som parti locka allt fler väljare i dagens globaliserade Sverige? Vilka faktorer kan ligga till grund för att vissa medborgare röstar på SD? Samt vad tror de att SD kan bidra med och förändra i det svenska samhället och mer specifikt för deras egen situation? Vårt teoretiska ramverk är globalisering, representationen ”Vi och Dom”, nation/nationalism och välfärdschauvinism. Med dessa teorier kommer vi ur ett sociologiskt perspektiv förklara vilka samhällsprocesser som interagerar med väljarnas vardagssituation och därmed ligger till grund för deras politiska beslut. Det slutgiltiga resultatet visar att radikal högerpopulistisk retorik är genomgående i samtliga intervjuer. Invandring och välfärdsfrågor var det viktigaste faktorerna till varför intervjupersonerna röstade på Sverigedemokraterna. / The Sweden Democrats is a radical right wing party who continue to increase since the elections in 2010. At a poll in April 2012, the party would get 8 percent of the votes. The purpose of our paper is to understand and explain the reasons underlying that more and more citizens vote for the Sweden Democrats. To be able to respond to the purpose of the paper, we have chosen to make a qualitative study by using semi-structured interviews examine the experiences and attitudes of today's social changes among the Sweden Democrats ' voters and relate their experiences to the previous research on the subject. To answer our purpose becomes the following questions: In what way can the SD as an increasing number of voters in the party attract today's globalized Sweden? What factors can serve as the basis for that some citizens vote on SD? What do they think that SD can contribute and change in Swedish society and more specifically for their own situation? Our theoretical framework is globalization, representation "We and Them" nation/nationalism and welfare-chauvinism. With these theories we come from a sociological perspective to explain what social processes that interact with voters ' living situation and thus is the basis for their policy decisions. The final result shows that radical right wing rhetoric is consistently in all interviews. Immigration and welfare issues were the main factors why the respondents voted for the Sweden Democrats.