Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna harsvårigheter med att diskutera själva innebörden i begreppet demokrati. Även lärarna anger attdetta är ett svårt ord och använder olika redskap för att konkretisera begreppet. Resultatet visarockså att demokratiuppdragets värdegrund är något som praktiseras dagligen i det vardagligaarbetet. När situationer som konflikter uppstår skapas också möjlighet till samtal omdemokratiuppdragets värden. Studiens resultat visar vidare att praktiserandet avdemokratiuppdraget i klassrummet kräver ett öppet klimat som tar tillvara på elevers frågor ochintressen. Dessutom påpekar lärare att det inte finns någon given metod för att praktiserademokratiarbetet, då alla elever är olika och lär olika. Motverkande av kränkande behandling ärockså något som behandlats i denna studie. Detta diskuteras endast som förebyggandehandlingar. Via resultatet framkommer att planering och reflektion med andra lärare är viktigaaspekter för att praktisera demokratiuppdraget.

Detaljhandeln är en marknad som är under ständig utveckling och möts av nya utmaningar. Den hårda konkurrensen driver de verksamma till att arbeta med butiken och dess miljö som en konkurrensfördel. Det satsas och investeras årligen i stora ombyggnationer av butiker där detaljister planerar, bygger, förändrar och kontrollerar organisationens fysiska miljö utan att i många fall fullt förstå hur det påverkar ”användare” av miljön. Baserat på vad som skapar värde för konsumenter vid köptillfället kommer de ställa olika krav på butiksmiljön och således påverka hur de upplever det totala shoppingvärdet. Det blir därför viktigt att definiera konsumentens värdedimension för att också förstå butiksmiljöns betydelse och påverkan.Den hedonistiska värdedimensionen som syftar till emotionella värden så som underhållande och trevlig shopping har fått större utrymme inom detaljhandeln. Detaljisternas ökade strävan av en hedonistisk butiksmiljö som fokuserar på inspiration och upplevelse i butik har medfört att det utilitaristiska värdet fått mindre utrymme, en inriktning mer fokuserad på en behovsstyrd och funktionell konsumtion. Lite forskning har gjorts kring den utilitaristiska värdedimensionen samtidigt som många människor lever utifrån en alltmer hektisk livsstil vilket tycks innebära ett ökat behov av bekvämlighet och effektivitet i de sammanhang där de kan erhålla eftersökta varor.Studiens syfte är att undersöka och analysera betydelsen av butiksmiljön och dess faktorer för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Studien ämnar också besvara hur detaljister genom butiksmiljön kan skapa värde för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Då det krävs ens djupare förståelse för den utilitaristiska värdedimensionen och hur den påverkar konsumenternas uppfattning om vad som skapar värde för dem i butiksmiljö har studiens empir samlats in genom fokusgrupper. För att skapa förståelse för mönster och beteenden samt för att förebygga en spretig datainsamling har fokus riktats mot en typ av produkt. Då underkläder betraktas som en utilitaristisk produkt och som oftast exponeras i en hedonistisk miljö föreföll det vara en lämplig och intressant produkt att använda som undersökningsfall. Då underklädesavdelningen för kvinnor har större variation av produkter och modeller än den manliga avdelning, samtidigt som de oftast har större utrymme i butik styrdes urvalet mot underkläder för kvinnor. Fyra fokusgrupper genomfördes med kvinnor i åldrarna 23-59 år.Studiens resultat visar att butiksmiljön blev mindre viktig för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Konsumenter lägger större fokus på att uppnå sitt köpmål och hitta efterfrågad produkt än upplevelsen i butik. Butikens förmåga att tillhandahålla och erbjuda rätt utbud av produkter var av störst betydelse för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Det var också av stor betydelse att faktorerna i butiksmiljön underlättar och effektiviserar köpprocessen genom en tydlig layout och varuvisning, tillgänglig personal samt genom en lugn och behaglig miljö. Vid utilitaristisk konsumtion kan detaljister således skapa värde för konsumenter genom att främst erbjuda rätt produkter men också genom att skapa en tydlig layout, struktur, ha tillräcklig bemanning samt sträva efter en butiksmiljö som satsar på funktion framför inspiration. / The retail industry is a market experiencing constant change and new challenges. Tough competition pushes companies to work on their store environment in order to attain competitive advantage. Retailers annually make significant investments to plan, build, change, and control the organizations’ physical environment, and in many cases, without understanding how it truly affects the actual “users” of the environment. Based on the consumers’ preferences and value at the time of purchase they will generally have different requirements of the store environment and how they experience and evaluate it. As a result, it becomes important to define the consumers value dimension in order to understand the importance and effect that the physical environment has on the consumer.Whereas the hedonic store environment has gained more recognition, where inspiration and experience is in focus, few studies have been done on the utilitarian value which focuses on the needs-driven and functional consumption. At the same time people tend to have an increasingly busy lifestyle where an increased need of convenience and efficiency where they make their purchase is sought after. This study aims to increase understanding of the importance of the store environment and its factors in utilitarian consumption. The study intends to examine how retailers, through their store environment, can create value for consumers with a utilitarian value dimension.To be able to answer the research questions it requires a deeper understanding of the utilitarian value dimension and how it affects consumers’ view of what creates value for them in the store environment; the study is therefore conducted through focus groups. To understand consumers’ patterns and behaviors and to prevent a too wide data collection the study focuses on only one product. As underwear is considered a utilitarian product that people use on an everyday basis and mostly is exposed in a hedonistic environment; it appeared to be an appropriate and interesting product to use. In general, the women’s lingerie department will show a wider assortment of products than the respective department for men; as a result, the sample of the study was tilted towards underwear for women. Four focus groups were conducted with women in an age range of 23-59.The result of the study revealed that the store environment became less important to consumers with a utilitarian value dimension. Consumers put more focus in achieving their goal of a purchase and finding the requested product than what they experience in store. A store’s ability to provide and offer the right range of products was of the greatest importance for consumers when it comes to utilitarian consumption. It was also of great importance that the store environment provided possibilities for the consumers to make the purchase process efficient by providing a clear layout, simple exposure of the products, service and creating a calm and comfortable environment. In utilitarian consumption retailers can create value for consumers by offering the right products, creating a clear layout and structure, have sufficient staffing and aim for store environments that focus on function rather than inspiration.This thesis is hereinafter written in Swedish.

Life expectancy has increased with improvement in healthcare and diseases have become expensive to treat, several actors in digital health are building solutions that can bring different types of business value and solve big problems in healthcare. With healthcare being one of the complex industries due to hard regulations surrounding it, several digital health companies and startups are still struggling to bring their solutions to the market. Even with many reliable technological innovations, several digital health solutions end up failing at the initial stage of execution. There are several factors that owe to the failure of these solutions such as bad market- fit, poor team, regulations and poor business models. This thesis, however, considers the three value dimensions such as value proposition, value creation and value appropriation that are linked to the different components of a business model. This is done through analysis of two case studies from Sweden that have implemented digital health to create and communicate value to their stakeholders. An interview with one of the personnel responsible for the case that has been performed to better understand the implementation of their case. The findings have shown that an innovation can reach a larger mass by identifying and collaborating with a powerful stakeholder with similar problems or needs. The results of this thesis also include recommendations based on the value dimensions for the companies or startups working with digital health. Researchers and practitioners in the field can use them along with other factors to understand value dimensions and their role in creating better business and value for the society. / Idag, lever människan längre, mycket tack vare förbättrad hälso- och sjukvård. Samtidigt, har det blivit kostsamt att behandla folksjukdomar. Olika aktörer inom e-hälsa bygger lösningar som kan lösa stora och omfattande samhällsproblem och samtidigt skapa mervärde för näringslivet. Men sjukvården är ytterst komplex med byråkratiska svårigheter och riktlinjer som gör det svårt för flera digitala (e-hälsa) hälsobolag och startups att lansera deras lösningar in i marknaden i rätt tid. Organisationer med bra digitala hälsolösningar har därför misslyckats redan i ett tidigt skede. Det finns flera faktorer som är kopplad till detta som är värt att nämna såsom icke adekvata kompetenser i teamet, svåra regler, dålig marknadsanpassning och affärsmodeller. Denna upphandling överväger tre värdedimensioner i en affärsmodell såsom värdeförslag, värdeskapande och värdetilldelning. Upphandlingen har analyserat två olika studier från Sverige med e-hälsa i fokus, att förstå implementeringen av de tre olika värdedimensionerna. En intervju var utförd med personal som har jobbat med en av de valda fall studierna, gällande implementering. Resultaten har visat sig att innovationerna kan nå en stor skala när man identifierar och samarbetar med en intressent med liknande problemområden. Denna upphandling baseras på värdedimensioner för digitala hälsobolag och startups som arbetar inom (e-hälsa). Forskare och andra yrkesutövare kan använda resultaten från denna upphandling för att få en djupare förståelse av de olika värdedimensionerna inom samhället.