Titel: Värdeskapande processer – Beräkna det som räknas Nyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet. Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter. Idrotten är Sveriges största folkrörelse, med cirka 3 miljoner medlemmar och det är tydligt att den är betydelsefull för många. Idrottsföreningar står således inför en rad utmaningar, bland annat är det relevant för dessa att identifiera vilka som är deras intressenter och vad de anser kring värdeskapande. Detta för att ha möjlighet att svara på deras förväntningar, något som skapar förtroende för verksamheten. Enligt det rådande forskningsläget är det även relevant att finna verktyg att påvisa detta värde för dess intressenter. Metoder för påvisning av liknande effekter efterfrågas idag och forskning kring ämnet sker, bland annat eftersom de mätinstrument som används idag fått kritik för bristande tillämpbarhet och effektivitet. Ett relativt nytt mått som används för att mäta dessa samhällsinsatser är Social Return on Investment (SROI). Metoden används ofta inom den ideella sektorn och mäter det värde verksamheter skapar, som inte bara är ekonomiskt, utan även socialt och miljömässigt. Baserat på ovanstående forskningsläge är syftet med studien att analysera en organisations värdeskapande processer, dess intressenter och relation till dessa, med inslag av SROI-analys. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts i samarbete med en idrottsförening. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter som är aktiva i idrottsföreningen samt med representanter för den kommun där föreningen verkar. Det empiriska materialer kommpleteras med intressentteori, legitimitetsteori samt teori kring SROI som metod. De slutsatser som kan dras från denna studie är att en idrottsförening har många intressenter med varierade intressen. Studien presenterar en analys kring relationerna mellan idrottsföreningen och dess intressenter, där det framkommer att den mest framstående intressenten är de aktiva i föreningen. De aktiva upplever effekter av sitt engagemang i föreningen; Socialt välbefinnande, Fysisk hälsa och Personlig utveckling. Dessa effekter påverkar även de aktiva efter avslutat engagemang i föreningen, vilket medför att idrottsföreningens aktiviteter skapar effekter som är hållbara över tid. Studien avslutas med en analys kring värderingen av dessa effekter och hur användbar SROI är som metod, där det konkluderas att måttet underlättar diskussion och värdering av effekter som traditionellt sett inte står i fokus vid utvärdering av organisationers prestationer. Denna insikt är värdefull för idrottsföreningar då de är beroende av relationen till sina intressenter, för att exempelvis få tillgång till ideellt engagemang och finansiell support. Att påvisa vilket värde de skapar för dessa visas relevant i denna studie, bland annat för att idrottsföreningen ska nå en ökad legitimitet.

Den här studien syftar till att undersöka serviceerbjudande för logistisk outsourcing genom 3PL och 4PL leverantörer och deras roll i leveranskedjor. Detta med bakgrunden för de trender som finns inom branschen gällande outsourcing, där företag efterfrågar nya smarta lösningar för deras verksamheter och för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.  För att undersöka dessa förhållanden har en kvalitativ studie genomförts, där fyra informanter har deltagit i semistrukturerade intervjuer mot frågor som framtagits med grund i de teorier som presenteras. Informanterna som deltagit har bakgrund inom företag som tillhandahåller tjänster inom både 3PL och 4PL. Vad som konstaterats i analysen är hur de olika alternativen skiljer sig, främst i det fysiska resursutnyttjandet, men även de likheter i hur större värden kan ges till kundorganisationer. Av studien så kan ett vidare behov av både forskning och utveckling av tjänsterna ses för differentiera de två alternativen för logistisk outsourcing. / This study seeks to examine the different service offers for logistical outsourcing through 3PL and 4PL suppliers and their role in supply chains. This with the background of the trends within the industry regarding outsourcing, where companies are seeking new and smart solutions for their business, and to maintain and strengthen their competitiveness. To examine these relationships of the suppliers, a qualitative study has been conducted, where four informants have participated in semi structured interviews with questions that have their base in the presented theories. The informants that participated in the study have their background in supplier-companies with services of both 3PL and 4PL solutions. The analysis of the empirical material gathered through the interviews has shown how the solutions differ, primarily in regards to their physical resource utilization, but also the similarities in how greater values can be created for the customer organizations. Through the study the need for both research and development of services can be seen, to be able to differentiate the two alternatives for logistical outsourcing.