Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar är utvecklade för att hjälpa människor överleva med en miljö som syftar till effektivitet, sterilitet och säkerhet. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning kommer med många utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats som sökts i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att vårdmiljön upplevdes vara en utmaning. Otillräcklig kunskap och utbildning om vård i livets slutskede samt kommunikationssvårigheter och konflikter med läkare ledde till osäkerhet inför arbetet. Vissa sjuksköterskor upplevde sig sakna inflytande i vårdens utformning, något som försvårade deras arbete. Ett gemensamt mål var strävan efter att ge patienten en god och värdig död och närstående beskrevs vara en viktig del av processen. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter inverkade på hur de hanterade arbetets utmaningar. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning upplevdes som emotionellt påfrestande och bestod av flera utmaningar, men beskrevs som ett meningsfullt arbete.  Sjuksköterskorna önskade utbildning, kunskap och riktlinjer för att bättre kunna genomföra omvårdnaden. När kommunikation inom teamet och sjuksköterskans medverkan i vården inte fungerade upplevde sjuksköterskor att patient och närstående drabbades. Det område sjuksköterskan önskade mest stöd i att hantera var närstående. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning påverkade och omformade efter tid och arbetslivserfarenhet sjuksköterskans syn på döden, som något att acceptera och leva med snarare än undvika och rädslas över. / Background: Intensive care units' environments are designed to sustain life aiming toward efficiency, sterility and safety. End-of-life care in an intensive care unit comes with challenges for nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end-of-life in an intensive care unit. Method: A descriptive literature study based on 14 qualitative studies retrieved through the database PubMed. Main result: The care environment was seen as a challenge. Insufficient knowledge, a lack of experience, difficulties communicating and conflicts within the team lead to uncertainty in delivering end-of-life care. Nurses’ experienced a lack of influence in planning the patients care, making the task difficult. A common goal was to provide a good and dignified death for their patients where family was seen as important to the care. The result showed that nurses’ experiences affected how they handled the perceived challenges. Conclusion: End-of-life care for patients in an intensive care unit was described as emotionally stressful, included numerous challenges but was seen as a meaningful task. Nurses’ asked for education, knowledge and guidelines to improve the care. When communication within the team failed, nurses felt that the patient and their relatives were negatively affected. The area nurses wanted most support in was how to care for the family. To care for patients at the end of life in an intensive care unit affected the nurses view on death over time, from fearing the unspeakable to death as a natural part of life.

Bakgrund: Den palliativa vården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta de närstående. Syfte: Att beskriva vad närstående upplever är viktigt vid palliativ vård i livetsslutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med en god kommunikation och ett bra bemötande då information och en god personal-patient-närstående relation gynnade välmående. För att de närstående skulle klara av och orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom en god stöttning och lugn omgivning. Genom god symtomlindring samt att personalen såg till en personcentrerad omvårdnad, ansåg de närstående att patienterna fick en god och värdig död. Slutsats: För att främja närståendes hälsa är det viktigt med praktiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom palliativ omvårdnad för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Bakgrund Den palliativa vårdens mål är att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter ilivets slutskede. Det finns olika typer av lidande såsom fysiska, psykiska och existentiellavilket betyder att lidandet behöver mötas ur ett multidimensionellt perspektiv. Ensammanställning av palliativa patienters beskrivning av en värdig död kan utökasjukvårdspersonalens kunskap och förståelse om patienternas prioriteringar, behov ochönskningar i livets slutskede. Syfte Syftet var att sammanställa palliativa patienters beskrivning av en värdig död. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 20 kvalitativ och kvantitativavetenskapliga originalartiklar inhämtades från databasen PubMed med hjälp av sökord iolika kombinationer. Artiklarna valitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitet och klassificering. Resultatetsammanställdes och analyserades sedan med en integrerad dataanalys för att identifieralikheter och skillnader i resultatet. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Minskat livslidandegenom ökad autonomi, Minskat sjukdomslidande samt minskat vårdlidande. Resultatetvisade att få dö med minimerat lidande, att få dö med autonomin i behåll, samt att få dö iden miljö och runt de man önskar är de viktigaste aspekterna för en värdig död. Slutsats Då sökningar efter relevanta artiklar gav betydligt fler träffar på artiklar med syfte attbelysa vårdpersonalens eller närståendes perspektiv på vad en värdig död innebär är ämnetpalliativa patienters beskrivning av en värdig död något som det bör forskas vidare på föratt förbättra just deras upplevelse av sin sista tid i livet. / Background The goal of palliative care is to relieve suffering and promote quality of life for patients inthe final stages of life. There are different types of suffering such as physical,psychological and existential, which means that suffering needs to be met from amultidimensional perspective. A compilation of palliative care patients' description of adignified death can increase healthcare professionals' knowledge and understanding ofpatients' priorities, needs and wishes at the end of life. Aim The aim was to compile palliative care patients' description of a dignified death. Method A non-systematic literature review, based on 20 qualitative and quantitative scientificoriginal articles were obtained from the PubMed database using search terms in severalcombinations. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assesment documents for scientific quality and classification. Results werecompiled and then analyzed using an integrated data analysis to identify similarities anddifferences in the results. Results In the compilation of the results, three main categories were identified: Reduced sufferingof life through increased autonomy, Reduced suffering from illness and reduced sufferingfrom care. The results showed that being able to die with minimized suffering, being ableto die with autonomy preserved, and being able to die in the environment and around thoseone wishes are the most important aspects for a dignified death. Conclusions As searches for relevant articles gave several hits on articles with the aim of elucidating theview of the healthcare staff or relatives on what a dignified death means, the subject ofpalliative care patients’ view on a dignified death is something that should be furtherresearched in order to improve their experience of their last time in life.