Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.

Bakgrund: Befolkningen blir allt äldre och efterfrågan av palliativa vårdplatser ökar. Av de 56 miljoner människor som dör i världen varje år beräknas 60% behöva palliativ vård. I Sverige beräknas 70 000 personer per år behöva palliativ vård den sista tiden i livet. I denna litteraturstudie fokuseras det på den palliativa vården som sker på olika avdelningar inom slutenvården men som inte sker på palliativa vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer över 18 år som befann sig i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv empiriska kvalitativa studier. Samtliga artiklar som svarade mot syftet och valdes ut till litteraturstudien har granskats och kvalitetsbedömts enligt SBU:s riktlinjer. Resultat: Sjuksköterskan upplever det tufft och utmanande men också ärofyllt att arbeta med palliativ omvårdnad. Kommunikation, kompetens och emotionell påverkan har setts vara viktiga delar som samverkar kring den palliativa vården. Konklusion: Likheter i hur sjuksköterskorna upplevde palliativ vård sågs världen över. Det ansågs tufft, dränerande men också ärofyllt att arbeta i dödens närhet och att få vårda en patient i livets slut. Det sågs att sjuksköterskor önskade mer utbildning inom ämnet samt att handledning och reflektion ansågs vara viktiga bitar för sjuksköterskorna. Det sågs en tydlig vilja från sjuksköterskorna att vårda patienten så gott som möjligt enligt patientens egna önskemål. / Background: The population is getting older and the demand for palliative care places is increasing. Every year 56 million people in the world die, about 60% of them are estimated to need palliative care at the end of life. In Sweden, it is estimated that 70,000 people per year will need palliative care. In this literature study, the focus is on the palliative care that takes place at hospital units except in the palliative care ward.Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's experiences of caring for people over 18 years who are cared for in hospitals at the end of life. Method: Literature study based on twelve empirical qualitative studies. All articles that corresponded to the purpose and were selected for the literature study have been reviewed and quality assessed according to SBU's guidelines.Result: The nurse finds it tough and challenging but also honorable to work with palliative care. Communication, competence, and emotional impact have been seen as important parts that interact around palliative care.Conclusion: Similarities in how nurses experienced palliative care were seen around the world. It was considered tough, draining but also a big honor to work in the vicinity of death and to be able to care for a patient at the end of life. It was seen that nurses wanted more education in the subject and that supervision and reflection were considered important pieces for the nurses. There was a clear will from the nurses to care for the patient as well as possible according to the patient's own wishes