Context. With the evolvement of cloud computing in recent years many companies have stated providing various services using it. Desktop as a Service, DaaS is one of services in the cloud computing in which the backend of Virtual Desktop Infrastructure, VDI is hosted by a cloud service provider. Although in SaaS, Software as a Service Web applications are used, all kinds of applications can be used in DaaS. There are many companies which provide VDI for private cloud and they are VMware Horizon, XenDesktops by Citrix, OpenStack VDI solution and etc. Objectives. In this thesis two VDI solutions are analyzed based on the virtual desktop launch time and the performance of the desktop in various test cases. The VDI solutions considered are VMware Horizon view and OpenStack VDI. Methods. The method for this research consists of two stages. The first stage was a qualitative analysis in which literature study and a survey was conducted. In the next stage, experiment was setup where different performance metrics were calculated when the virtual desktop was put under several test cases. Results. Results collected include the virtual desktops launch time in two scenarios and several performance metrics such as CPU usage, memory usage, average IO size, average latency, throughput, IOPS and queue length at the processor. Conclusions. Performance of Virtual desktop running on OpenStack VDI was better in most of the test cases. In the test scenario where disk was put under stress OpenStack VDI solution performance was better than VMware Horizon View. Even considering the launch time for virtual desktops, OpenStack VDI performed better compared to VMware Horizon View.

<p>De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops. Resultatet av utredningen blev att de virtuella maskiner som skapades inte är tillräckligt bra att arbeta med för att idag kunna ersätta fysiska arbetsdatorer fullt ut, men att det finns användning för dem inom begränsade områden och att framtiden för teknologin är ljus.</p>

De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops. Resultatet av utredningen blev att de virtuella maskiner som skapades inte är tillräckligt bra att arbeta med för att idag kunna ersätta fysiska arbetsdatorer fullt ut, men att det finns användning för dem inom begränsade områden och att framtiden för teknologin är ljus.

Få verktyg är riktade uttryckligen till fjärråtkomst och fjärrskrivbordprestanda. De få verktyg som gör det är utvecklade specifikt till det användarområde som de var utformade för och är därför begränsade i sin tillämpning. Eftersom upplevelsekvalitet är en problematisk term att sätta fingret på, eftersom det är, per definition, subjektivt och kommer därför skilja sig mellan användare, uppmuntrar användandet av ett verktyg som kan mäta prestandan. I detta papper undersökts om ett universellt verktyg kan användas för att jämföra fjärrskrivbordsprogram från en användares perspektiv. Genom att fokusera på vad användare ser på skärmen från fjärrskrivbordsprogrammet, så försäkrar denna vinkel att mätningarna tagna är oberoende av vad för fjärrskrivbords protokoll, eller vad för fjärrskrivbordprogram som används. Med målet att kunna mäta en skillnad mellan två tester, så användes två applikationer, TeamViewer och RealVNC, för att ansluta till en maskin och utföra en rad förprogrammerade handlingar. Tester med varierande nätverksfördröjning spelades in i form av skärmklipp, som därefter analyserades av ett program som kan upptäcka färgskillnader på pixlar mellan två tester. Resultatet visar att det finns en mätbar skillnad mellan de två olika fjärrskrivbordsprogrammen, vilket ger hopp om att i framtiden så kan en universal metod tas fram för att mäta upplevelsekvalitet på fjärrskrivbord. / Few tools are targeted explicitly to remote access and remote desktop performance, those who do, are highly specified to the scenarios they were designed for and are therefore limited in their application. Since Quality of Experience (QoE) is a problematic term to pinpoint, as it is, by definition, subjective and will therefore differ between users, it encourages the use of a tool that can measure performance. This paper examines whether a universal tool can be used to compare remote desktop applications from a QoE perspective. By focusing on what is displayed, rather than how the remote desktop application displays it, this angle ensures that the measurements taken are independent of what remote desktop protocol or application are used. With the goal to able to measure a difference between two tests, two applications, TeamViewer and RealVNC, were used to connect to a machine and perform a series of pre-scripted actions. Tests with varying network latency were recorded in the form of screenshots, which were then analysed by a program that can detect colour differences in pixels between two tests. The results show that there is a measurable difference between the two different remote desktop applications, which gives hope that in the future a universal method can be developed to measure the Quality of Experience of remote desktop applications.

In den 1980er Jahren wurde erstmals eine VDI/VDE-Richtlinie 'Industrial Design' erstellt, um die Zusammenarbeit von Ingenieuren und Designern im Produktentwicklungsprozess zu unterstützen. Viele darin beschriebene Grundlagen sind seitdem unverändert geblieben, aber Arbeitsweisen und Techniken haben sich basierend auf veränderten Entwicklungsprozessen, stärkerer Interdisziplinarität und der zunehmenden Digitalisierung umfassend weiterentwickelt [...] Daher wurde basierend auf der überarbeiteten und Ende 2018 im Entwurf erschienenen VDI-Richtlinie 2221 „Entwicklung technischer Produkte und Systeme“ die Kooperation von Ingenieuren und Designern in aktualisierter Form beschrieben, um eine verbesserte Einbindung des Industriedesign in den gesamten Produktentwicklungsprozess zu erreichen. Wesentlich dafür ist Schnittstellenkompetenz der Beteiligten und eine abgestimmte Vorgehensweise, die wiederum auf einer aus der Unternehmensstrategie abgeleiteten Marken- und Designstrategie beruht. Die Richtlinie beschreibt dazu die Aktivitäten von Engineering und Design nicht nur in der eigentlichen Produktentstehung, sondern zusätzlich in Querschnitts- und Begleitprozessen wie der strategischen Planung, der Vorentwicklung und der Nutzungsphase des Produktes. Ergänzend werden Methoden und Werkzeuge des Industriedesign im Überblick dargestellt sowie praxisrelevante Checklisten, Hinweise und Beispiele hinzugefügt, um wechselseitiges Verständnis zu fördern und die Zusammenarbeit von Engineering und Industriedesign zu verbessern. Der erweiterte Bezugsrahmen der aktuellen VDI Richtlinie 2424 Industriedesign umfasst zudem die Ingenieurpsychologie / Human Factors Engineering sowie Marke und Markenführung über die markentypische Produktsprache. Aufbauend auf dem Produktentwicklungsprozess werden die Bereiche Human Factors Engineering/Ingenieurpsychologie, sowie Marke und Markenführung folgend näher erläutert. [... aus der Einleitung]

In these days the term virtualization is almost everywhere, especially in relation with server virtualization. One of the main goals is to describe the part of virtualization which is today not so known although it could have the same meaning for companies as the server virtualization had a few years ago. It is a desktop virtualization and this work includes not just a wide description of this but also related technologies such as data storage virtualization, application virtualization and cloud computing. Another goal is to hold desktop virtualization and find its benefits by placing into the area of small and medium businesses. Thesis is not focused only on the positives of using this technology but also on overall aspects of its use including related risks. Entire part of this thesis is business plan of the company that currently offers virtualization as a complex service for small and medium enterprises. Essential is not just a complete description of the fast growing area, but also concept the practical filling by the plan, which is in the acceptable form for potential investor.

The diploma thesis deals with the possibilities of using application virtualization in the Windows environment. The theoretical part describes the operating principle of application virtualization. Furthermore, there are specified the individual characteristics and the reasons for the move to application virtualization. The author provides the basic overview and comparison of the specific ways of virtualization. The appropriate solution of the practical part was based on the Saaty method. In the practical part, the author describes in detail how to implement and use the chosen technology. Based on practical experience, he assesses functioning of the solution. The final part of the thesis includes both general and specific recommendations for the use of application virtualization.

The purpose of my master's thesis is to make a proposal for optimalization of desktop infrastructure using virtualization. The master's thesis is divided into three main parts. First one is engaged in theoretical ground about virtualization. Second part is dedicated to analysis of current state of desktop infrastructure in company and the third contains proposal to modernization of existing infrastructure including project management

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:06:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6233.pdf: 2978713 bytes, checksum: bacd196ac56a6f20318345d645546b83 (MD5) Previous issue date: 2014-02-25 / A server cluster connected to the Internet can support virtual desktops in a virtual computing environment. Each user can have his/her own virtual desktop, accessed through the Internet by means of devices such as laptop, PC, notebook, tablet or smartphone. The benefits of desktop virtualization include the possibility of improving utilization of computational resources such as processor, memory, disk and network; a more efficient management; centralized backup, and remote accessibility independently on the user location. Education institutions have traditionally used local desktops for use of faculty, administrative and technical staffs, as well as for their students. Managing these desktops requires a technical staff to take care of installation, configuration, updating and maintaining in a personalized manner, according to each user profile. In this manner, administration is costly and inefficient. Several companies increasingly adopted virtual desktops delivered by an infrastructure of centralized servers, while education institutions are late in this process. The diversity of applications used by different areas of teaching create demand for studies to better understand the performance of virtual desktop infrastructure. The purpose of this study is to evaluate virtual desktop infrastructure from the perspective of user quality of experience. To accomplish this, a virtual desktop infrastructure have been deployed at UFSCAR, and a set of experiments were carried out at our labs employing five different applications. To evaluate the influence of the networking quality of service on the user experience, we produced 5 scenarios with different communication latencies. Finally, we also executed experiments to evaluate the demand for computational resources (e.g., processor, memory, I/O, and network) as more virtual desktops are spawned. This experiment can provide important information for future capacity planning. / Um conjunto de servidores conectados à Internet pode prover desktops virtuais em um ambiente virtual de computação. Cada usuário pode ter seu próprio desktop virtual, acessando através da Internet por meio de dispositivos como um computador comum ou dispositivos moveis, como um notebook, tablet ou celular. Dentre os benefícios da virtualização de desktops, incluem-se a melhoria na utilização dos recursos de computacionais como processador, memória, disco e rede, a redução de custos para a administração dos recurso (que passa a atuar de forma centralizada e mais eficiente), backup centralizado e possibilidade de acesso remoto, onde quer que o usuário esteja. Muitas empresas já vem adotando o uso de desktops virtuais no ambiente de trabalho dos seus funcionários e colaboradores. Entre¬tanto, as instituições de ensino tradicionalmente utilizam desktops locais, tanto para uso do corpo docente, corpo administrativo e técnico, como também para os seus alunos. Como o tema e bem pouco explorado no ambiente de universidades e instituições de ensino superior, o presente trabalho tem como objetivo principal responder algumas questões sobre a utilização de desktops virtuais. O que se pode esperar em termos da qualidade de experiência dos usuários de desktops virtuais em função de sua execução remota? Quais aplicações típicas apresentam maior ou menor degradação em termos de qualidade de experiência a medida que alguns parâmetros da rede (como por exemplo a latência) se degradam? Qual e o consumo de recursos (processador, memória, E/S e rede) para a execução de desktops virtuais? Como principais contribuições, este trabalho apresenta uma avaliação experimental de uma infraestrutura de desktops virtuais implementada na Secretaria de Informática da UFSCar. Foram realizados experimentos para avaliar a qualidade de experiência do usuário com um conjunto de cinco aplicações típicas de um laboratório de ensino da universidade. Foram testados seis níveis de qualidade de serviço da rede para medir o seu impacto na qualidade de experiência dos usuários. Também foram feitos testes variando-se a quantidade de desktops virtuais executando simultaneamente para verificar o consumo de recursos, que servirá de base para um futuro planejamento de capacidade.

Today it’s common that companies and organizations are facing several challenges and problems when it comes to making their IT-environment more efficient. Some of these are the management of user’s computers and file security. Comput-er users are often tied to their personal computer due to personal programs and files. Because of this users lack the mobility and flexibility to be able to work at different places within and outside of the organization.Virtual desktop is one of the offered solutions to these problems and comes with several possibilities. The virtual technique makes it possible to run several virtual machines on a few physical computers in the datacenter. Companies are still quite careful about implementing virtual desktops since it requires a small change for the computer users. They are also unsure how the users will be affected by work-ing with a virtual desktop. Mullsjö commune where the research was performed were interested in virtual desktops, they had a few hunches about what sort of possibilities one might gain by investing in virtual desktop. The IT administration wasn’t sure how it might affect their computer users, and they also lacked the time required to investigate how the computer users experience working with a virtual desktop. Because of these problems the purpose of this thesis was to study how computer users experience working with a virtual desktop and what sort of possi-bilities it can create for the organization. The purpose and research questions were broken down into several assumptions to make it easier to answer the questions that the thesis is built around.Initially a research took place at three chosen computer users and two IT adminis-trators to be able to retrieve information and problems that might exist. A litera-ture review was performed around virtual desktop. With the help of the collected information from the initial research a test environment could be set up, consist-ing of one virtual desktop per computer user. The computer users used their virtual desktop throughout a normal work day and were then asked how they experienced working with a virtual desktop. The experience of the computer users in Mullsjö commune turned out to be positive and didn’t bring any major adjust-ments in their work. Differences between the computer users existed that made them experience the virtual desktop and its possibilities in different ways. With the help of the literature review regarding virtual desktops, several possibilities could be compiled, e.g. the possibility to use older computers longer, increased flexibil-ity, increased security and the ability to reduce the costs.A summary is presented that consists of the results from the research of the expe-rience among the users and the literature review. The assumptions are being used to be able to compare the two results to see if they can strengthen each other. The conclusion of virtual desktop is that it most likely can be implemented without affecting the experience of the computer user and that it also will create several possibilities. It’s however important to involve the user and find out their needs. / Idag står företag, organisationer och myndigheter inför flera utmaningar när det gäller att effektivisera sin IT-miljö. Det finns flera problem som man vill lösa runt hanteringen och säkerheten av datoranvändarnas datorer. Det förekommer även att datoranvändare kan vara knutna till sin personliga dator vilket medför att de inte kan arbeta på olika platser inom och utanför organisationen.Virtuella skrivbord är en lösning på dessa problem och medför flera möjligheter. Den virtuella tekniken gör det möjligt att samköra flera virtuella datorer på ett fåtal kraftfulla fysisk datorer i datacentret. Många företag är dock ännu försiktiga när det gäller virtuella skrivbord då det innebär en viss förändring för datoranvän-darna och är osäkra på hur de kommer att uppleva att arbeta via ett virtuellt skriv-bord. Mullsjö kommun där arbetet har utförts, var intresserade av virtuella skriv-bord och hade vissa aningar om vilka möjligheter virtuella skrivbord kunde med-föra. IT-administrationen var dock osäker på hur det skulle påverka och upplevas av datoranvändarna, de hade dessutom inte den tid som krävs för att undersöka detta. Med tanke på dessa problem blev syftet med examensarbetet att undersöka hur datoranvändaren upplever det att arbeta via ett virtuellt skrivbord samt vilka möjligheter virtuella skrivbord kan medföra. Syftet och frågeställningarna bröts ner i flera antaganden om virtuella skrivbord för att enklare kunna besvara dem.Först i undersökningen gjordes förundersökningar hos tre utvalda datoranvändare och IT-administratörerna för att ta reda på information och problem. En littera-turgenomgång gjordes även av virtuella skrivbord. Genom informationen ifrån de tre förundersökningarna kunde en testmiljö konfigureras upp med ett virtuellt skrivbord per datoranvändare. Datoranvändarna fick testköra sitt virtuella skriv-bord och fick därefter svara på hur de upplevde det. Upplevelsen bland datoran-vändarna i Mullsjö kommun var positiv och medförde ingen större omställning i deras arbete. Skillnader fanns i datoranvändarnas behov som gjorde att de upplev-de de virtuella skrivborden och möjligheterna på olika sätt. Genom litteraturge-nomgången av virtuella skrivbord sammanställdes ett antal möjligheter som virtu-ella skrivbord kan medföra. T.ex. skapas möjligheterna att kunna utnyttja äldre datorer längre, ökad flexibilitet, ökad säkerhet och reducerade kostnader.I slutet av undersökningen presenteras en sammanfattning av resultaten ifrån efterundersökningen av upplevelsen hos användarna och litteraturgenomgången av virtuella skrivbord. Detta görs med hjälp av de antaganden som gjorts för att kontrollera ifall de båda undersökningarna kan styrka varandra.Slutsatserna om virtuella skrivbord är att det med största sannolikhet kan införas utan att göra användarens upplevelse sämre och att virtuella skrivbord kan skapa flera möjligheter. Man bör dock involvera användarna och undersöka deras behov.