Syftet med denna studie är att undersöka hur den skönlitterära högläsningen praktiserasi mellanstadiet enligt verksamma lärare. Studien arbetar efter frågeställningarna: “ Vad ärlärares inställning till den skönlitterära högläsningen?” , “ Vilka texter och verk föredrar lärareom de högläser för sina elever och varför ? ” samt “ Hur uppfattas möjligheterna att användadigitala verktyg vid högläsning av lärare? ” För att besvara frågorna utfördessemistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare. Det är en kvalitativ studieinspirerad av hermeneutiken. Datan insamlat från de intervjuade lärarna analyseras i endiskussionsdel. Resultatet visade att alla intervjuade lärare praktiserar högläsning i sinaklassrum. Men att det skiljer sig mellan de intervjuade lärarna hur det praktiseras. Ävenvad lärarna definierade som högläsning. De intervjuade lärarna anser enhälligt atthögläsning ger ett bättre ordförråd och språkförståelse. En viktig faktor vid val av bokvar enhälligt. Den valda högläsningsboken måste fånga elevernas intresse. Val avhögläsningsbok grundades alltid på lärarens kännedom om sin klass. Digitala verktygpraktiseras olika av respondenterna och en varierande inställning till dem förekommer.Från starkt avståndstagande till full tillämpning av verktygen. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Denna undersökning behandlar litteraturundervisningen i svenskämnet. Syftet är att undersöka hur konkreta undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur utformas av lärare för att väcka elevers motivation för läsning av skönlitteratur. Det är även att studera hur och på vilken grund lärare väljer ut den skönlitteratur som behandlas i undervisningen. Frågeställningarna är följande: 1. Hur utformar lärare undervisningsmoment kopplade till skönlitteratur för att främja elevers läsmotivation? Och hur anpassas läsinsatser efter elevers behov och motivation? 2. Vilka faktorer anser lärare är viktiga för elevers läsmotivation? 3. På vad, förutom kursplanen i svenska, baserar svensklärare i årskurs 4-6 sitt val av skönlitteratur som behandlas i undervisningen? Brousseaus Didaktiska situationer samt Rosenblatts Receptionsteori har använts som teoretisk ram. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att litteraturundervisningen gått från att till stor del bestå av elevers individuella läsning till att allt mer skönlitteratur behandlas gemensamt genom högläsning och diskussioner i helklass eller grupp. Detta dels på grund av att lärarna har svårt vid delegeringsfasen att få eleverna att ta på sig ansvaret för uppgifter kopplat till den individuella läsningen. Vidare visar undersökningen även att författarbesök kan ha en positiv effekt på elevers läsmotivation. Att eleverna får se att det finns en verklig person med ett budskap bakom texten kan alltså leda till att elever utvecklar ett läsintresse.