Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba alla oavsett socioekonomisk situation. Syftet med studien var att med hjälp av ValMO-modellen beskriva förändringar i kvinnors aktivitetsmönster till följd av mäns våld i nära relationer. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier med såväl manifest som latent tolkning av innehållet. Författarna har identifierat, kondenserat och kodat meningsenheter som sedan mynnat ut i identifierandet av fyra teman – normalt och ändå inte; anpassa sig till omgivande miljön; dölja effekten av våldet; söka och erbjuda hjälp. Varje tema beskriver hur kvinnorna utför olika aktiviteter som är kopplade till relationen och den utsatta position hon befinner sig i och hur dessa förändras över tid. Kvinnornas beskrivning stämmer väl med den forskning som tidigare gjorts och författarna visar att utsatta kvinnor har en negativ livsstilsbalans samt att deras aktivitetsmönster inte är hållbara över tid. Resultatet visar också att med tiden förbättras dessa även om omständigheter som delad vårdnad och en vilja att inte vara bosatt nära sin förövare påverkar de utsatta kvinnornas möjligheter att göra fria val.

Background: The Assyrians are a minority group from Iraq who were forced to emigrate to various countries in the world because of war and oppression. The first Assyrians came to Sweden in 1967. They had to abandon learned social norms, culture, and language as they tried to adapt to a new foreign country. Moving to another means adapting to the new culture by performing activities other than the usual. Activities are a means of integration in the new country which plays an important role in formulating an individual's identity (Lundgren, 2017).   Purpose: The overall purpose of this study is to describe the everyday activities of Assyrian, immigrant women in Sweden, and its value, using the ValMO model.   Method: The study has a qualitative study design. The authors have conducted nine semi-structured interviews. Based on Graneheim & Lundman's quality content analysis (2017), the results were analyzed through various steps in data processing. The interviews were transcribed, from oral to written form, by the authors who then created codes and meaning units from the interviews. An examination of the encoded material was done, and then the material is categorized. Selection of main categories and subcategories was made according to the ValMO model. The authors have used the ValMo model as a tool and thus dealt with the following main categories; socio-symbolic, self-rewarding and concrete value.   Results: The results showed that there are similarities in women's daily activities and that the activities are perceived as important for Assyrian women. It turned out that the daily activities that are done mainly consist of maintenance activities, work activities and play activities. The Assyrian women perceive their daily activities as meaningful and attribute them socio-symbolic value, concrete value and self-rewarding value. The result shows that there is an imbalance in daily activities because the Assyrian women do not engage in purely recreational activities. This result can encourage more professional occupational therapists to pay attention to these individuals in the community and work to increase the activity balance and support a more meaningful everyday life. / Bakgrund: Assyrierna är en minoritetsgrupp från Irak som tvingades att emigrera till olika länder i världen på grund av krig och förtryck. De första assyrierna kom till Sverige år 1967. De blev tvungna att lämna inlärda sociala normer, kultur och språk, då de har försökt att anpassa sig till ett nytt främmande land. Att flytta till ett annat innebär att anpassa sig till den nya kulturen genom att utföra aktiviteter än de vanliga. Aktiviteter utgör ett medel för integrationen i det nya landet vilket spelar en viktig roll för att formulera en individs identitet (Lundgren, 2017).   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att med hjälp av ValMO- modellen, beskriva assyriska, invandrarkvinnors vardagliga aktiviteter i Sverige, samt dess värde.   Metod: Studien har en kvalitativ studiedesign. Författarna har utfört nio semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim & Lundmans kvalitets innehållsanalys (2017), analyserades resultaten genom olika steg i databearbetning. Intervjuerna transkriberades, från muntlig till skriftlig form, av författarna som därefter skapade koder och meningsenheter från intervjuerna. En granskning av det kodade materialet gjordes, och därefter kategoriseras materialet. Val av huvudkategorier och underkategorier gjordes enligt ValMO- modellen. Författarna har använt ValMO- modellen som ett redskap och därmed behandlat följande huvudkategorier; socio-symboliskt, -självbelönande-och konkret värde.   Resultat: Resultatet visade att det finns likheter i kvinnornas dagliga aktiviteter och att aktiviteterna upplevs som viktiga för de assyriska kvinnorna. Det framkom att de dagliga aktiviteterna som görs främst består av skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter och lekaktiviteter. De assyriska kvinnor upplever sina dagliga aktiviteter som meningsfulla och tillskriver dem socio-symboliskt värde, konkret värde och självbelönande värde. Resultatet visar att det finns obalans i de dagliga aktiviteterna eftersom de assyriska kvinnorna inte ägnar sig åt rent rekreativa aktiviteter. Detta resultat kan uppmuntra fler yrkesverksamma arbetsterapeuter att uppmärksamma dessa individer i samhället och arbeta för att öka aktivitetsbalansen samt stödja till en mer meningsfull vardag.

Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården.  Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi.  Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi.  Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering. / Summary: Art therapy is a creative treatment method that can be used for both preventive and rehabilitative purposes when psychological factors affect the development and experience of ill health. This paper describes the results of a clinical experience evaluation of art therapy groups conducted at a health center during 2010 - 2014.    Purpose: To describe patients' experiences of participating in group art therapy in primary care. Method: Evaluation of 44 art therapy participants' experiences with art therapy via open question questionnaires. The questions were about lessons learned, goals, and what they missed or would like to change in the art therapy and their experiences in relation to any other treatments. Grounded Theory was used to analyze the answers, which clarified participants' experiences of what was valuable to them in their participation in art therapy. The results showed that group art therapy helped participants express and explore emotions that increased insight and provided catharsis. Art therapy created awareness and understanding of how the individual's own situation affects the experience of health. Through communication with and about the image, messages about the life situation were conveyed, which facilitated change in activity patterns and the ability to see oneself as valuable. Changing activity patterns enabled activity balance. The group helped participants understand their illness and see that they were not "weird," but responded normally to heavy loads. Art therapists with a basic profession as occupational therapist can work purposefully with activity balance in art therapy.  Conclusion: Art therapy can, based on this study, be effective for patients in primary care. The art therapist who also is an occupational therapist, can work purposefully with activity balance. The art therapy can be combined with occupational therapy theory and the value dimensions of the ValMO model: concrete, socio-symbolic and self-rewarding value. Art therapy could thus fill a gap and be complementary to other treatment in primary care. The participants' increased understanding of their disease could secondarily lead to reduced medicalization.