En betydande andel av byggnaderna i Sverige, såväl som i Norrbotten, besitter någon form av kulturhistoriska värden som bör bevaras. Byggnaderna omfattas ofta av olika typer av skyddsbestämmelser som på något sätt syftar till att bevara dessa värden. Fastighetsägare kan ändå i hög grad ha skäl att överväga olika typer av ändringar på dem. Tidigare studier har pekat ut kostnaden som en viktig faktor för fastighetsägare när de ska ta beslut om renoveringar eller andra typer av ändringar. Varsam renovering är ett begrepp som bland annat syftar till att anpassa ändringar på byggnader till dess kulturhistoriska värden och byggnadsdelars befintliga potential. Den stora variation i förutsättningar och omfattning som kännetecknar ändringar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader gör det dock svårare att på förhand uppskatta kostnader för olika typer av åtgärder på dem jämfört med på byggnader utan dessa värden.  Syftet med den här studien är att bidra med ökad förståelse om kostnader för varsamma renoveringsåtgärder. Målet är att identifiera och analysera kostnader för vanliga varsamma renoveringsåtgärder och att i en fallstudie jämföra dem med alternativa renoveringsåtgärder där hänsyn till kulturhistoriska värden inte prioriteras på samma sätt. Fokus låg på åtgärder på byggnaders klimatskal med en geografisk avgränsning till Norrbotten och Västerbotten.  Studien bestod av två delar. Den första delen utgjordes av en kartläggning av vanliga varsamma renoveringsåtgärder och kostnader för dem. Kartläggningen inleddes med framtagandet av ett teoretiskt ramverk som omfattar centrala begrepp, förutsättningar och utmaningar vid kostnadsuppskattningen av den typen av åtgärder. Därefter utfördes en datainsamling via direktkontakter med yrkesverksamma och dokumentstudier av bidragsärenden och tidigare genomförda projekt inom byggnadsvård. I den andra delen genomfördes en fallstudie där varsamma renoveringsåtgärder för tak, fasader och fönster applicerades teoretiskt på en fallstudiebyggnad som pekats ut som kulturhistoriskt värdefull. De analyserades med avseende på livscykelkostnader och jämfördes med åtgärder som tagits fram utan krav på antikvarisk hänsyn.  I det teoretiska ramverket togs en definition av begreppet varsamma renoveringsåtgärder fram som innefattade åtgärder där bevarande av kulturhistoriska värden och befintliga material prioriteras framför andra faktorer. I kartläggningen identifierades ett antal olika sådana åtgärder som bedömdes vara vanliga i Norrbotten och i viss mån även Västerbotten. Lagningar på timmerstommar och renovering av fönster var de åtgärder som identifierats flest gånger och på ett brett urval av olika byggnadstyper. I fallstudien kunde skillnader i kostnader mellan de åtgärder som bedömts som varsamma och de åtgärder som tagits fram utan krav på antikvarisk hänsyn påvisas. Tidigare studier har lyft fram att kraven på traditionella material och tekniker gör det dyrare att utföra ändringar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Resultatet från den här studien visade att investerings- och livscykelkostnaden snarare beror på en rad faktorer, som bland annat byggnadens skick, det antikvariska förhållningssättet och avkastningskravet. Ett fortlöpande underhåll med traditionella material visade sig kunna vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv under vissa förutsättningar. Om däremot byggnadsdelar eller material behövde bytas ut var det dyrare med traditionella material och tekniker. Underhållsplanering lyftes fram som ett sätt att undvika dyra restaureringar och parera osäkerheter avseende åtgärders omfattning. I studien uppskattades kostnader för vanliga varsamma renoveringsåtgärder genom att utgå från kostnader i tidigare genomförda projekt. Med utgångspunkt i resultaten skulle framtida studier bland annat kunna fokusera ännu mer på enbart några specifika åtgärder i kombination med miljöpåverkan.

Syftet med denna undersökning var att belysa tre aktörsperspektiv på den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems byggnadsbestånd: fastighetsägar-, kulturvård- och brukarperspektivet. Utifrån dessa perspektiv ville undersökningen identifiera målkonflikter samt nyansera och problematisera den rådande diskussionen kring kulturvärden i GotlandsHems bebyggelse från 1930–1975 samt sätta in renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd i en större nationell och internationell kontext. Frågeställningarna inkluderade huruvida kulturvärden tar någon plats i diskussionen kring den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd och vilka målkonflikter, mellan vilka aspekter, som gick att identifiera. Renoveringsvågen place- rades i en större kontext genom sitt ursprung i EU:s gröna giv och Sveriges nationella strategier. En fallstudie med tre kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys genomfördes. Analysen identifierade fem teman: oro för hyreshöjningar, kommunikation, för- delar med energieffektivisering, återbruk och varsam renovering. I diskussionen identifierades fem målkonflikter mellan aspekterna hyresgäster, affärsmål, energieffektivisering och kulturvärden. Slutsatsen var att kulturvärden har diskuterats rikligt med flera olika infallsvinklar av alla aktörsperspektiv i denna undersökning. Diskussionen har däremot inte riktigt fått den plats som GotlandsHem borde ha gett den i förarbetet inför renoveringsvågen. En tidig utredning i renoveringsvågens projekteringsprocess av kulturvärden i GotlandsHems bostadsbestånd kommer göra avvägningar och konflikthantering mellan affärsmål, energieffektivisering, hyresgäster och kulturvärden enklare. / The purpose of this study was to highlight three perspectives on the upcoming renovation wave of GotlandsHem's building stock: the property owner, integrated conservation and user perspectives. The study wanted to identify goal conflicts as well as nuance and problematize the current discussion on cultural values in GotlandsHem's building stock from 1930-1975. From these perspectives it also aimed to place the renovation wave in a broader national and international context. The research questions included whether cultural values are considered in the discussions about GotlandsHem's upcoming renovations and which goal conflicts, between which aspects, that could be identified. The renovation wave was contextualized with a walkthrough of EU's Green Deal and Sweden's national strategies. A case study with three qualitative interviews and a content analysis was carried out. The analysis identified five themes: concerns about rent increases, communication, benefits of energy efficiency, reuse, and careful renovation. The discussion identified five goal conflicts between the aspect’s tenants, business goals, energy efficiency, and cultural values. The conclusion was that cultural values has been discussed abundantly with several different angles from all perspectives in this survey. However, the discussion has not really been given the place that Gotland- sHem should have given it in the preparatory work for the renovation wave. An early investigation in the renovation wave's planning process of cultural values in GotlandsHem's housing stock will make trade-offs and conflict management between business goals, energy efficiency, tenants and cultural values easier.