Företag behöver hitta kreativa sätt att nå ut till sina konsumenter och influencer marketing harblivit ett alltmer populärt verktyg för detta ändamål. Genom att influencers bygger upprelationer med sina följare, potentiella konsumenter, kan de upplevas som trovärdiga vilketinger förtroende i köpprocessen. För att vara en influencer krävs en viss följarskara där bådeantalet följare och gilla-markeringar används för mätning av företags marknadsföringsinsatser,därmed blir dessa variabler viktiga för influencern att upprätthålla. I och med att konsumenterexponeras för mer och mer reklam blir deras källkritiska förhållningssätt viktigare för att de inteska bli omedvetet vilseledda och manipulerade.Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap för hur konsumenter upplever influencerstrovärdighet vid reklam i form av samarbeten med företag och om antalet följare påverkar derastrovärdighet. Syftet är även att se hur utbildningsnivån hos högskolestudenter påverkar ettkritiskt förhållningssätt, genom deras uppfattning av influencers trovärdighet vid reklam.Studien är genomförd med en kvantitativ metod där undersökningen utgjordes av identiskawebb- och pappersenkäter. Enkäterna har baserats på Ohanians (1990) trovärdighetsmodell därfaktorerna attraktivitet, trovärdighet och expertis används för att fastställa en total trovärdighet.Enkäterna utgjorde ett kvasi-experiment som undersökte hur respondenter upplevde eninfluencers trovärdighet vid exponering av två identiska profiler, men med olika antal följareoch gilla-markeringar.Slutsatsen visade på att en influencer anses som mer trovärdig om denna har fler följare än eninfluencer som har färre följare, där faktorerna trovärdighet och expertis hade starkast samband.Konsumenter med högre utbildningsnivå anser influencers som mindre uppriktiga, skickliga ochtrovärdiga än konsumenter med lägre utbildningsnivå. / Companies need to find creative ways to reach out to their consumers and influencer marketing has become an increasingly popular tool for this purpose. Since influencers are building relationships with their followers, potential consumers, they can be perceived as trustworthy which gives the consumers confidence in the buying process. To be an influencer, a certain number of followers and likes are required. Those variables are used to measure businesses’ marketing efforts and are therefore important for the influencer to maintain. As consumers are exposed to more and more advertising, their source-critical approach becomes more important for them to not be unconsciously misled and manipulated.The purpose of this essay is to provide increased knowledge of how consumers perceiveinfluencers' credibility in the case of advertising with collaborations between influencers andcompanies and if the number of followers affects their credibility. The purpose is also to seehow the level of education of college students affects critical thinking, through their perceptionof influencers' credibility in advertising. This study was conducted with a quantitative methodwhere the survey consisted of identical web and paper surveys. The surveys were based onOhanian’s (1990) source credibility model where the three dimensions attractiveness,trustworthiness and expertise are used to measure an overall credibility. The surveys constituted a quasi-experiment design to examine how respondents evaluated the credibility of an influencer by exposing them to two identical profiles, but with different numbers of followers and likes.The conclusion showed that influencers with a higher number of followers are considered more credible than influencers with a lower number of followers. Furthermore, the study showed that respondents with a higher level of education considered influencers less sincere, skilled and trustworthy.

Bakgrund: Användandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för många människor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gäller även medarbetare på ett företag. Företag och organisationer bör ha förståelse för och ta hänsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare är representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumärket. Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det påverkar varumärken. Vi vill även skapa förståelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares användande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, både externt och internt. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner på olika företag. Den empiri som vi samlade in genomintervjuer kompletterade vi med noga utvalda sekundärkällor på Internet. Slutsats: Sociala medier har förmågan att både bygga upp och rasera ett varumärke. Företag bör använda sociala medier och de måste ävenanpassa sig till den nya marknadssituation som har uppstått genom sociala medier. Utifrån en vägledande policy bör anställda tillåtas använda sociala medier under arbetstid och de bör även ses som företags tillgångar i de sociala medierna då deras närvaro bidrar till omvärldsbevakning och de figurerar dessutom som ambassadörer för varumärket.

Bakgrund: Med ökad konkurrens och då nya marknader som e-handeln växer sig starkare blir det allt viktigare för företag inom modebranschen att arbeta för att stärka varumärket och sina kundrelationer. Den fysiska butiken är en viktig del inom den externa marknadsföringen då företaget kan kommunicera varumärket genom interaktion med kunden. Butikspersonalen bör ses som en av företagets mest betydelsefulla resurser som marknadsförare då de har störst kundkontakt. Därför bör företag satsa på intern kommunikation för att marknadsföra varumärket till personalen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur företag kan använda intern kommunikation för att utveckla och motivera sin butikspersonal till att agera som varumärkesambassadörer. Metod: Undersökningen består av en fallstudie av ett företag som använder sig av konceptbutiker för att marknadsföra sitt varumärke. Studien består av kvalitativ karaktär genom intervju med distriktschef, kvantitativ data i form av enkätundersökning med personalen, samt granskning av företagets årsredovisning. Mindre observationer utfördes även i de olika butikerna. Teorier: Brand Vision, Brand Values, Kommunikations- och attitydstyrning, Intern marknadsföring i form av utbildning och ledarskap, Företags-/Serviceskultur samt Varumärkesambassadörer. Vi har med dessa teorier skapat en modell som vi kommer att använda för att utvärdera företaget och dess förutsättningar till att skapa varumärkesambassadörer av sin butikspersonal. Slutsats: För att skapa en varumärkesambassadör krävs kontinuerlig intern kommunikation som överensstämmer med företagskulturen. Ledaren har en viktig roll i att kommunicera varumärkets gemensamma värderingar till butikspersonalen och måste då även själv leva efter dessa värderingar. Personalen måste kunna ta till sig och dela dessa värderingar samt förstå vilken betydelse deras roll har i företagets helhet.