Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis. Verktyget validerades mot omvårdnadslitteratur och mätinstrument samt mot en expertgrupp. Förutom den omvårdnadsdiagnostiska uppgiften utgjordes verktyget även av ett poängsättningsformulär, manual samt en rättningsmall. Studien frambringade ett verktyg som var känsligt för kunskapsvariationer och föreföll ha utrymme för förbättrade resultat. Poängsättningsformuläret med tillhörande manual och rättningsmall visade en hög reliabilitet. Det framtagna verktyget mäter förmågan att urskilja relevanta kännetecken, göra en analys av kännetecken och etiologi samt att rubricera diagnosen; d.v.s. analytisk förmåga, logiskt resonemang och till viss del yrkeskunnande i omvårdnad. Omvårdnadsdiagnostisk förmåga utgörs av fler delförmågor och alla dessa går inte att mäta med det framtagna verktyget. / The fact that nurses identify valid nursing diagnoses is important in order for patients to recieve the nursing care they need. Even though it is imposed on the nurse education to equip the future nurses with this ability, diagnostic competency in nursing isn’t tested among nurse students. There is in Sweden today no tool available for measuring diagnostic competency. The aim of this methodological study was to develop a tool that indended to measure diagnostic competency in nursing. The tool was developed gradually through cognitive interviews, in dialogue with experts and by having students and nurses complete a test in nursing diagnostics based on two case studies. The tool was validated in relation to nursing literature and measuring instruments along with an expert group. In addition to the test in diagnostic competency, the tool was also constituted of a point form, a manual for awarding points and a correcting model. The study created a tool that was sensitive for variations in knowledge within the test group and that seemed to have room for improved results. The point form, the manual for awarding points and the correcting model showed a high reliability. The abilities that the tool measure is the capability to distinguish relevant characteristics, make an analysis of the characteristics and the etiology together with labeling the diagnosis; i.e. analytic ability, logical reasoning and to some extent professional skills in nursing. Diagnostic competency embodies several different abilities and all of these can’t be measured by the developed tool.

Aerodynamics studies in a booster such as analysis of the flow through the whole component or study of local turbulent phenomenon constitute a crucial part of its development in order to get better overall performances, like efficiency of the compressor and compression ratio. In order to put in perspective the computational predictions, it is critical to obtain sets of data from tests to caliber numerical analyses and to assure the booster respects design specifications. Aerodynamics testing is then an important part of the development of a compressor. However, it is complicated to obtain such values for many reasons: time constraints, problems regarding support, important costs etc. Thus, it is important to get as much information as possible from these tests data in a limited period in order to spend more time in results interpretation and less in treating raw data. Thus, an optimized tool of treatment to first deduce results from test data; and then to compare different engines or different sets of tests data, to get a wider state of the art and to avoid time-consuming analyses was needed. In order to do so, the first part of the development consists in investigating the existing methods to extract and analyze data from tests already used, and then deducing a general methodology to obtain from raw measures the performances of the studied booster compared to other available data. Once the methods have been set up and validated, the tool in itself was implemented in a practical way. Then, it was important to validate it on real tests values and to observe if it was adjustable for all kind of aerodynamics tests. / Aerodynamikstudier i en booster som analys av flödet genom hela komponenten eller studie av lokal turbulens fenomen utgör en avgörande del av dess utveckling för att få bättre generella prestanda, som kompressorns verkningsgrad och kompressionsförhållandet. För att sätta beräkningsresultat i perspektiv är det kritisk att få datauppsättningar från tester för att kalibrera de numeriska analyser och för att säkerställa att booster uppfyller konstruktionsspecifikationer. Aerodynamisk provning är då en viktig del av utvecklingen av en kompressor. Det är dock komplicerat att få sådana värden av många skäl: tidsbegränsningar, problem angående support, viktiga kostnader osv. Därför är det viktigt att få så mycket information som möjligt från provdata under en begränsad period för att tillbringa mer tid i resultat tolkning och mindre tid på att behandla rådata. Således ett optimerat behandlingsverktyg för att först dra resultat från provdata; och sedan att jämföra olika motorer eller olika uppsättningar av provdata, för att få en bredare databank och att undvika tidskrävande analyser behövdes. För att göra det består den första delen av utvecklingen i att undersöka de befintliga metoderna för att extrahera och analysera data från tester som redan använts, och sedan dra ut en allmän metod för att från råa mått erhålla prestandan hos den studerade boosteren jämfört med andra tillgängliga data. När metoderna har installerats och validerats implementerades verktyget i sig på ett praktiskt sätt. Då var det viktigt att validera det på verkliga testvärden och att se om det var justerbart för alla typer av aerodynamiska test.