Studiens fokus är lärande och reflektion och hur denna kan stimuleras genom att folkhögskollärarstudenter videofilmat sin egen undervisning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen . Eva-Marie Harlins studie grundar sig i pragmatisk filosofi och i symbolisk interaktionism. Hon använder sig av John Deweys teori att människor etablerar funktionella vanor. Med det didaktiska verktyget videofilm får lärarstudenterna möjlighet att se sig själva på ett mer distanserat sätt och överraskas av olika saker i sitt eget agerande. De ser sitt ”I” agera, och i enlighet med Herbert Mead s symboliska in teraktionism förän dras d en del av jaget, ”me”, som bär på deras samlade erfarenheter. Överraskningarna handlar om bristande lyhördhet både till sig själva och i förhållande till deltagarna men lärarstudenterna uppmärksammar också att de ser en professionell lärare agera på videofilmen. Harlins tolkning av detta är att folkhögskolans tradition och talet om folkhögskoleanda och folkhögskolemässighet skapar stora krav hos lärarna. Det krävs en didaktisk skicklighet hos lärarstudenterna att ställa om till en undervisningsdesign som de oftast inte mött genom sin egen tidigare utbildningshistoria.

<p>Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: •   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer • filmning av eleverna • förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.    Trots att det inte var vanligt att använda olika medier i undervisningen bland mina respondenter, såg de positivt på videofilm som hjälpmedel. Men det fanns också en rädsla för att mötet mellan lärare och elever skulle kunna upphöra. Det var svårt att se ett samband mellan lärarnas repertoar/metodik och användandet av videofilm. Både lärare och läromedels-förlag trodde att det var en generationsfråga och att användandet av multimedia i undervis-ningen kommer att öka inom de närmaste åren.</p> / <p>This study is about how video films are used in teaching. By video film, I am referring to TV, DVD, VHS and film clips from the Internet or other sources. I imagined three areas of usage in which video films could be used for educational purposes: • video films for the students to bring home to assist with their practising, for example a tutorial video • filming the students • showing skilful musicians I made nine interviews to discover different string teachers’ thoughts and experiences of the medium, and their student’s reactions. I also wanted to know the demand for tutorial videos among string teachers and contacted producers and distributors.   Though media wasn’t frequently used in teaching among my respondents, they saw video films as a helpful aid. But there was also a fear that the interaction between teachers and students would disappear. It was hard to see a connection between teachers’ different repertoire and methods, and their use of video film. Teachers, and companies that produce teaching media, believed that the use of multimedia in education was indicative of the generation, and that we could expect an increase of multimedia use in teaching.</p>

Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: •   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer • filmning av eleverna • förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.    Trots att det inte var vanligt att använda olika medier i undervisningen bland mina respondenter, såg de positivt på videofilm som hjälpmedel. Men det fanns också en rädsla för att mötet mellan lärare och elever skulle kunna upphöra. Det var svårt att se ett samband mellan lärarnas repertoar/metodik och användandet av videofilm. Både lärare och läromedels-förlag trodde att det var en generationsfråga och att användandet av multimedia i undervis-ningen kommer att öka inom de närmaste åren. / This study is about how video films are used in teaching. By video film, I am referring to TV, DVD, VHS and film clips from the Internet or other sources. I imagined three areas of usage in which video films could be used for educational purposes: • video films for the students to bring home to assist with their practising, for example a tutorial video • filming the students • showing skilful musicians I made nine interviews to discover different string teachers’ thoughts and experiences of the medium, and their student’s reactions. I also wanted to know the demand for tutorial videos among string teachers and contacted producers and distributors.   Though media wasn’t frequently used in teaching among my respondents, they saw video films as a helpful aid. But there was also a fear that the interaction between teachers and students would disappear. It was hard to see a connection between teachers’ different repertoire and methods, and their use of video film. Teachers, and companies that produce teaching media, believed that the use of multimedia in education was indicative of the generation, and that we could expect an increase of multimedia use in teaching.

<p>The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. </p><p>The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. </p><p>The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter & Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. </p><p>The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. </p><p>De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett.</p><p>Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter & Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet.</p><p>Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.</p>

The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said. / Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett. Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet. Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.