Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet. Trötthet, känsla av ensamhet och att inte orka med det sociala livet utanför arbetet är några exempel som psykoterapeuterna lyfte fram. Den främsta slutsats som kan dras av studien är att psykoterapeutiskt arbete med komplext trauma påverkar psykoterapeuterna både i arbetet och i det egna livet.

Inledning: Behovet av traumabehandling till flyktingar har ökat. Psykoterapeuten blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykoterapeuter upplever sitt arbete med behandling av krigs- och tortyrskadade flyktingar. Frågeställningar: 1. Hur upplever psykoterapeuter arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? 2. Använder sig psykoterapeuter av bemästringsstrategier för att hantera sina upplevelser i arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? Om så är fallet, vilka? Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk, deskriptiv ansats valdes. Fem psykoterapeuter som arbetar med krigs- och tortyrskadade flyktingar intervjuades. Resultat: Studiens resultat har en manifest del och en latent del. ”Att pendla mellan vanmakt och skapande förändring” är ett tema som representerar det underliggande, latenta budskapet, d.v.s. det som sägs ”mellan raderna” och representerar den röda tråd som finns i samtliga intervjuer. Det manifesta resultatet visar att terapeuterna upplever sitt arbete som ett privilegium och som betungande. Terapeuterna använder medvetna bemästringsstrategier för att hantera känslomässig stress. Diskussion: Terapeuternas beskrivning av sitt arbete med krigs- och tortyrskadade stämmer väl överens med tidigare forskning. Terapeuternas upplevelse av sitt arbete kan förstås genom begreppen motöverföring, projektiv identifikation, vikarierande traumatisering, sekundär traumatisk stress och posttraumatic growth. / Introduction: The need for trauma treatment for refugees has increased. The psychotherapist testifies to stories that concern suffering, fear and pain. The purpose of this study is to investigate how psychotherapists experience their work in dealing with war and torture injured refugees. Research questions: How do psychotherapists experience the work of war and torture injured refugees? Are psychotherapists using coping strategies to handle their experiences in the work of war and torture-injured refugees? If so, which? Method: Qualitative method with phenomenological, descriptive approach was chosen. Five psychotherapists working with war and torture injured refugees were interviewed. Results: ”Oscillating between powerlessness and creative change" is a theme that represents the underlying latent message, what is said "between the lines" and represents the red thread found in all the interviews. The manifest results show that the therapists experience their work as a privilege and as burdensome. The therapists use conscious coping strategies to deal with emotional stress. Discussion: The therapists' description of their work on war and torture injured is in line with previous research. Therapists' experience of their work can be understood by the concepts of transference, projective identification, vicarious traumatization, secondary traumatic stress and posttraumatic growth.