The foremost aim of this study is clarifying how university libraries in Sweden include visual materials in their work. Moreover, this bachelor thesis examines what kind of support employees of university libraries provide to search for, use and evaluate visual materials in their pedagogics. The theoretical framework for the thesis is based on Hattwig, Bussert, Medaille och Burgess (2013) Visual Literacy Standards model, that explains seven skill areas that librarians can apply in their work with visual materials. In this study, the model was used to identify and analyze how the informants worked with visual materials. For the collection of data, a qualitative method was used. Seven librarians from three different libraries were elected for the interviews. The result showed that the most important part of visual materials for university libraries was related to copyright. Many of the informants emphasized that there is a difference in the expression of text versus images. None of the informants had any kind of special training about visual materials, but they offered material on copyright on their webpage. Most informants suggested that the college libraries responsibility for visual materials was to meet the students where they requested support. Many of the informants said that they did not know if they had sufficient expertise about visual materials to contribute with something to their students. All informants agreed that students today have a greater habit of searching and using images but that they lack knowledge about the use of visual materials in academic work.

Företag låter publicera ofta helt frivillig information kring sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter och det samhälle de verkar inom. Denna information innehåller ofta en stor mängd visuellt material och detta material kan innehålla en hel del information som företaget vill förmedla. Därmed är det av stor vikt att förstå hur och varför detta visuella material används. Då byggbranschen skapar stora belastningar på både miljön och människa har vi valt att studera svenska byggföretags hållbarhetsredovisning.   Syftet med denna uppsats är att identifiera och granska de bilder byggföretagen använder i sin hållbarhetsrapportering som ett kommunikationsverktyg genom deras webbplatser och årsrapport. Därmed bidra till tidigare forskning med ytterligare insikt i hur företag förmedlar budskap i syfte att vinna legitimitet.   Vi har valt att analysera det visuella materialets lingvistiska, denotativa och konnotativa delar för att försöka tolka bilden som helhet och därmed förstå dess budskap. Genom detta har vi funnit att dessa byggföretag gärna använder ett positivt perspektiv på de motiv som ofta associeras med hållbarhet. Vår slutsats blev därmed att dessa byggföretag använder det visuella materialet framförallt genom fyra identifierbara strategier. Dessa är att påverka samhällets uppfattningar om företaget, att på ett självberömmande vis betona det samhälleliga ansvar det tagit, att omdirigera uppmärksamheten från ett problem till andra ämnen eller att informera om ändringar företaget gjort. Även om vi inte kan bevisa det så är det troligt att strategierna används som ett sätt att proaktivt möta de förväntningar företagets olika intressentgrupper har på miljöinitiativ.   Företagen ligger bakom en stor del av den miljöförstöring vi har idag och som samhälle samt intressent finns det en förväntan på dessa företag att ta sitt ansvar. Därmed ger vår studie en aspekt i hur intressenter och det samhälle företaget verkar inom kan tolka den frivilliga informationen detta företag ger ut, i syftet att avgöra om de ska stödja eller motarbeta företagets mål. / Organizations often publish completely voluntary information about their sustainability work to stakeholders and to society. This information often contains a large amount of visual material and may contain a lot of information that the company wants to convey. Therefore, it is of great importance to understand how and why the visual material is used. Since the construction industry creates a lot of tension on both the environment and humans, we have chosen to study sustainability reporting from Swedish construction companies.   The purpose of this paper is to identify and review the images that construction companies use in their sustainability reporting as a communication tool through their websites and annual report. This contributes to previous research with further insight into how companies convey messages in order to gain legitimacy.     We have chosen to analyze the linguistic, denotative and connotative parts of the visual material to try to interpret the picture and thereby understand the underlying message. Through this, we have found that the construction companies in this paper like to use a positive perspective on the themes that are often associated with sustainability. Our conclusion was that these construction companies use the visual material mainly through four strategies. These are to influence society's perceptions of the company, to emphasize in a self-praising manner the social responsibility it has taken, to redirect attention from one problem to other subjects or to inform about changes the company has made. Even though we cannot prove it, it seems very likely that the strategies are used to proactively meet the expectations of various stakeholder groups on environmental initiatives.     The companies are behind a large part of the environmental degradation we have today, and society and stakeholder have an expectation for these companies to take responsibility for this. Thus, our study provides an aspect in how stakeholders and society can interpret the voluntary information this company issues, in order to determine whether they should support or counteract the company's goals.