No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC. A literature survey on Jackson Structured Programming, Human Machine Interface and structured programming was made and used to compare, evaluate and suggest improvements for the thermal spray work cell. A functional suggestion for a menu system in a robot program for the thermal spray robot was presented. This will be in the robot permanently for uploading of detail programs from a network connected computer. An example of such a detail program was made but without robot movement and communication with the process computer. Testing of the programs has therefore only been made on a robot not suited for thermal spraying. The new detail program shows its parameters directly on the screen so they can be controlled against the operation papers. A programmer\2019s guide to the detail program has been made which is presented in the report.</p>

This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC. A literature survey on Jackson Structured Programming, Human Machine Interface and structured programming was made and used to compare, evaluate and suggest improvements for the thermal spray work cell. A functional suggestion for a menu system in a robot program for the thermal spray robot was presented. This will be in the robot permanently for uploading of detail programs from a network connected computer. An example of such a detail program was made but without robot movement and communication with the process computer. Testing of the programs has therefore only been made on a robot not suited for thermal spraying. The new detail program shows its parameters directly on the screen so they can be controlled against the operation papers. A programmer\2019s guide to the detail program has been made which is presented in the report.

<p>Avsikten med denna avhandling är att utvärdera den FE-modell som använts i modalanalyser av komponenten fan booster spool, framtagen och tillverkad av Volvo Aero Corporation, Trollhättan. Detaljen ingår i den civila flygplansmotorn GEnx som är utvecklad för flygplanet Boeing 787 Dreamliner.</p><p>Inledande tester av spolen påvisade en mycket god korrelation mellan analys och test men när spolen senare provkördes i en komplett monterad motor noterades en uppenbar skillnad i resultat. Den andra noddiameterns egenfrekvenser indikerade att spolen i test hade ett något styvare beteende än vad som beräknats i analys.</p><p>En teori utvecklades som byggde på att en initiell kontakt mellan rotor och ett slitskikt på statorn kunde framkalla en förstyvande effekt på spolen när rotorn på grund av rotationslaster expanderar radiellt. Detta examensarbete initierades då för att undersöka om denna kontakt kunde inkluderas i FE-modellen och för att utreda om kontakten har en möjlighet att förstyva spolen.</p><p>Avhandlingen utvärderar FE-modellen med avseende på randvillkor, laster och modelleringsteknik i FE-programmet Ansys 10.0. En grundlig kartläggning av spolens känslighet påvisar en robust komponent med hög motståndskraft mot yttre och inre störningar.</p><p>En förstyvande effekt relaterad till en initiell kontakt mellan slitskikt och spole bekräftas i denna avhandling. Kontakten har visat sig ha särskild inverkan på den andra noddiametern och dess egenfrekvenser. Ett förslag på modelleringsteknik där den förstyvande effekten inkluderas har däremot inte föreslagits i detta arbete då effekten enligt uppgift går förlorad efter en inkörningsperiod.</p><p>Det har i detta arbete visats att det kommando som i Ansys tidigare använts för att kompensera för så kallade spin softening-effekter, kspin, resulterar i konservativa värden för spolens egenfrekvenser. En rekommendation baserad på de resultat som framkommit är därför att utesluta funktionen kspin i modalanalyser för denna komponent. Valet av sektorstorlek och kopplingsmetod mellan masselement och spole har också visats ha en tydlig inverkan på de beräknade egenfrekvenserna.</p><p>Spolens radiella förskjutningar har analyserats som funktion av rotationshastigheten. Resultatet visar att den hastighet då kontakt mellan tätningständer och spole etableras är nästintill identisk med den hastighet då töjningar först börjar uppträda i spolen enligt testdata från töjningsgivarprov.</p>

Avsikten med denna avhandling är att utvärdera den FE-modell som använts i modalanalyser av komponenten fan booster spool, framtagen och tillverkad av Volvo Aero Corporation, Trollhättan. Detaljen ingår i den civila flygplansmotorn GEnx som är utvecklad för flygplanet Boeing 787 Dreamliner. Inledande tester av spolen påvisade en mycket god korrelation mellan analys och test men när spolen senare provkördes i en komplett monterad motor noterades en uppenbar skillnad i resultat. Den andra noddiameterns egenfrekvenser indikerade att spolen i test hade ett något styvare beteende än vad som beräknats i analys. En teori utvecklades som byggde på att en initiell kontakt mellan rotor och ett slitskikt på statorn kunde framkalla en förstyvande effekt på spolen när rotorn på grund av rotationslaster expanderar radiellt. Detta examensarbete initierades då för att undersöka om denna kontakt kunde inkluderas i FE-modellen och för att utreda om kontakten har en möjlighet att förstyva spolen. Avhandlingen utvärderar FE-modellen med avseende på randvillkor, laster och modelleringsteknik i FE-programmet Ansys 10.0. En grundlig kartläggning av spolens känslighet påvisar en robust komponent med hög motståndskraft mot yttre och inre störningar. En förstyvande effekt relaterad till en initiell kontakt mellan slitskikt och spole bekräftas i denna avhandling. Kontakten har visat sig ha särskild inverkan på den andra noddiametern och dess egenfrekvenser. Ett förslag på modelleringsteknik där den förstyvande effekten inkluderas har däremot inte föreslagits i detta arbete då effekten enligt uppgift går förlorad efter en inkörningsperiod. Det har i detta arbete visats att det kommando som i Ansys tidigare använts för att kompensera för så kallade spin softening-effekter, kspin, resulterar i konservativa värden för spolens egenfrekvenser. En rekommendation baserad på de resultat som framkommit är därför att utesluta funktionen kspin i modalanalyser för denna komponent. Valet av sektorstorlek och kopplingsmetod mellan masselement och spole har också visats ha en tydlig inverkan på de beräknade egenfrekvenserna. Spolens radiella förskjutningar har analyserats som funktion av rotationshastigheten. Resultatet visar att den hastighet då kontakt mellan tätningständer och spole etableras är nästintill identisk med den hastighet då töjningar först börjar uppträda i spolen enligt testdata från töjningsgivarprov.