Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

No description available.

Ordkunskap är ett centralt begrepp för språkutveckling och inlärning inom andraspråksområdet. I denna studie analyseras provresultat i förhållande till informanternas förståelse av orden i en lärobokstext i ämnet etik på gymnasiets omvårdnadsprogram. Mitt syfte är att med fokus på ordkunskap försöka kartlägga några orsaker till varför vuxna andraspråkselever lyckas respektive misslyckas med ett etikprov. Mina metoder är både kvantitativa och kvalitativa och mitt material innefattar enkäter, självskattningar, provresultat och intervjuer samt en klassrumsobservation. Resultatet indikerar ett glapp mellan informanternas uppfattningar av sitt kunnande särskilt beträffande ordkunskap och det faktiska resultat som provet uppvisar. Informanter som misslyckades med etikprovet hade inte tillgång till det skolrelaterade språket utan endast till det vardagliga språket men de trodde själva att deras språkliga kunskaper var tillräckliga.