Det är större risk att personer vars föräldrar är skilda själva skiljer sig jämfört med personer vars föräldrar är gifta. Problemet förklaras utifrån sociala teorier, att beteendet som karaktäriserar föräldrarnas relation går i arv till barnen så att även de i sin tur reagerar som sina föräldrar och hanterar problem i kärleksrelationer på ett sämre sätt. Med EVLN-modellen (”exit”, ”voice”, ”loyalty”, och ”neglect”) förklarade Rusbult, Zembrodt, och Gunn (1982) att människor reagerar på olika sätt när problem uppstår i kärleksrelationer beroende på hur omständigheterna kring relationen ser ut. Denna studie undersökte ifall reaktionerna ser olika ut beroende på om människor har separerade eller gifta/sambo föräldrar. 102 personer från 18 års ålder deltog i enkätundersökningen vilken utfördes liksom Rusbult et al (1982) med EVLN-modellen för att mäta personers reaktioner. Resultatet bekräftade dock inte hypoteserna, det visade med andra ord inte på några signifikanta skillnader mellan personer vars föräldrar är gifta/sambo respektive separerade. Att resultatet inte stämde överrens med vad tidigare forskning pekar på kan bero på att urvalet var för litet, med ett större urval är det möjligt att resultatet gått i linje med tidigare forskning. / Results show that offspring with divorced parents are at greater risk of ending up in divorce themselves compared to offspring from intact families. Socialization theories explain that relationship skills and behavior is transmitted from parents to offspring. Negative parental behavior affects children in a way that when problems emerge in their own romantic relationships they end up acting as their parents. Using four primary reactions, exit, voice, loyalty, and neglect (EVLN) as a way to explain people´s different reactions when problems emerge in romantic relationships Rusbult, Zembrodt, and Gunn (1982) showed that different circumstances predicted certain reactions. This study however attempts to examine whether reactions differ between offspring with divorced parents and offspring from intact families. Using a questionnaire and the very same approach as Rusbult et al (1982), measuring people´s reactions with EVLN, a sample of 102 adults aged 18 and older took part in the study. In contradictory to previous research the results did not show of any significant differences between offspring with divorced parents and offspring from intact families, which may be due to our small sample. With a larger sample this study may as well have supported previous findings.

Syftet med studien är att utifrån barnets perspektiv förstå upplevelser kring föräldrarnas separation och dess betydelse för vuxenlivet. Utifrån en kvalitativ metod studeras vuxna skilsmässobarn och deras upplevda emotioner samt innebörd för den sociala identiteten. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor och två män. Studiens resultat tyder på att barnet kan uppleva känslor av skuld och övergivenhet, men också lättad. Barnets positiva eller negativa upplevelse baseras på graden upplevda konflikter i hemmet och föräldrarnas hantering av separation. Samtliga informanter som uppger att separationen har haft inverkan på deras psykiska mående har upplevt hög grad av familjekonflikter och har en negativ upplevelse av separationen. Majoriteten av informanterna har upplevt konflikter i samband med föräldrarnas separation. / The aim of this study is to understand experiences regarding parental separation from a child’s perspective and the significance for adult life. Based on a qualitative method, adult children of divorce and their perceived emotions as well as the influence of social identity are studied. This study is based on ten semi-structured interviews with eight women and two men. The results of the study indicate that the child may experience feelings of guilt and abandonment, but also relief. The child’s positive or negative experience of the separation is based on the degree of conflict as well as the parent ́s handling. All informants who state that the separation had an effect on their mental health also experienced a high degree of family conflicts and have a negative experience of the separation. The majority of the informants have experience of conflicts due to the separation.

Parental divorce has not only been associated with negative long-term effects for children of divorce (CD), but also for adult children of divorce (ACD). ACD more often have poorer mental well-being than adult children of marriage (ACM). Neurological research further suggests that ACD have lower baseline levels of the “stress hormone” cortisol. However, research of Swedish ACD is extremely sparsely. Therefore, the study’s aim is to examine the possible long-term effects of Swedish ACD. Do ACD have lower well-being and experience more stress than ACM? A sample of 227 Swedish participants (81 ACD and 146 ACM) were included. The majority (75.7%) were between 18-30 years old, 157 females and 70 males. An online survey including the Perceived Stress Scale (PSS), the Temporal Satisfaction with Life Scale (TSWLS), and questions about the parental divorce was distributed via social media. Independent t-tests and one-way ANOVA analysis were performed to compare ACD’s and ACM’s results. The study found that ACD rated their well-being (satisfaction with the past) (p ≤ .001), and stress (p ≤ .019), significantly lower than ACM. Moreover, female ACD perceived more stress than female ACM (p ≤ .010), and male ACD (p ≤ .015). The group between 10-14-year-old at the time of the divorce rated significantly lower well-being (past) (p ≤ .035). In conclusion, the study suggests that Swedish ACD also suffer from long-term effects of divorce. Future research ought to investigate the matter further. / Skilsmässa har inte bara visat negativa långsiktiga effekter för skilsmässobarn (CD), utan också för vuxna skilsmässobarn (ACD). ACD har oftare ett sämre mentalt välbefinnande än vuxna med gifta föräldrar (ACM). Neurologisk forskning vidare påvisar att ACD också har lägre grundnivåer av ”stresshormonet” kortisol. Forskning kring svenska ACD är extremt sällsynt. Därför är det studiens mål att undersöka de möjliga långsiktiga effekterna av svenska ACD. Har ACD ett längre välbefinnande och upplever mer stress än ACM? Ett urval av 227 svenska deltagare (81 ACD och 146 ACM) var inkluderade. Majoriteten (75.7%) var mellan åldrarna 18-30 år gamla, 157 kvinnor och 70 män. En online enkät innehållandes Perceived Stress Scale (PSS), Temporal Satisfaction with Life Scale (TSWLS), och frågor kring skilsmässan distribuerades via sociala medier. Independent t-tests och one-way ANOVA analyser tillämpades för att jämföra ACD:s och ACM:s resultat. Studien fann att ACD uppskattade att deras välbefinnande (tillfredställelse med det förflutna) (p ≤ .001), och stress (p ≤ .019) signifikant längre än ACM. Fortsättningsvis, en signifikant skillnad upptäcktes där kvinnliga ACD upplevde mer stress än kvinnliga ACM (p ≤ .010), och manliga ACD (p ≤ .015). Gruppen mellan åldrarna 10–14 år gamla vid skilsmässan uppgav ett signifikant längre välbefinnande (förflutet) (p ≤ .035). Sammanfattningsvis, studien påvisar att svenska skilsmässobarn också lider av långsiktiga effekter från skilsmässa. Framtida forskning bör undersöka området vidare.

Prior research shows that adult children of divorce (ACD) exhibit higher levels of perceived stress than adult children of marriage (ACM), and thus, potentially lower tolerance to stress. The comparison of ACD/ACM in Sweden has not been sufficiently studied. Hence, the present study aims to examine stress management among ACD and ACM, in terms of cognitive performance under different levels of induced stress, and how it correlates to self-ratings of stress. The final sample consisted of 101 adult participants (39 ACD and 62 ACM), and the mean age was 28 years old (41 males and 60 females). The result showed no difference in stress management between ACD and ACM, and their cognitive performance was not positively correlated with self-ratings of stress. However, ACD had a faster response time (RT) in all tests, even though this difference was not significant. At this time, ACD and ACM experience equally high levels of stress, as the Covid-19 pandemic might have influenced the outcome. Future research should collect more data of ACD in Sweden of other measurements of stress. / Tidigare forskning visar att vuxna skilsmässobarn (ACD) uppvisar högre nivåer av upplevd stress än vuxna med gifta föräldrar (ACM), och skulle därför potentiellt ha lägre stresstolerans. Jämförelsen mellan ACD/ACM i Sverige har inte blivit tillräckligt studerad. Därför har denna studie som mål att undersöka stresshantering bland ACD/ACM, i form av kognitiv prestanda under olika nivåer av inducerad stress, och hur det korrelerar till självskattningar av stress. Det slutgiltiga deltagarurvalet bestod av 101 myndiga deltagare (39 ACD och 62 ACM), varav medelåldern var 28 år, (41 män och 60 kvinnor). Resultatet visar att det inte var några signifikanta skillnader i stresshantering mellan ACD och ACM, och var inte positivt korreleradtill självskattningar av stress. Men, ACD hade en snabbare responstid (RT) i samtliga tester trots att resultatet inte var signifikant. Just nu, upplever ACD och ACM lika höga nivåer av stress, då Covid-19 pandemin kan ha influerat resultatet. Framtida forskning borde samla in mer data kring ACD i Sverige från andra mätningar av stress.