<p>Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.</p><p>Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering. Sagda tidning har även substantiellt färre antal ord i sina artiklar och fler bilder samt interaktionslänkar än konkurrenten Expressen.se. Dessutom är Aftonbladet.se allt som oftast snabbare vid publicering av nyheter.</p> / <p>The aim of this essay is to study media convergence by comparing two traditional media corporations, Aftonbladet and Expressen, which have previously only acted in the press market. Both have entered the digital world by launching online versions of their respective newspapers. The comparison is mainly focused on the content, layout, design and structure for the purpose of finding and mapping apparent differences between the two newspapers online versions. The comparison is conducted in two steps, using both a quantitative and qualitative method.</p><p>The results and analysis sustained by the study reveals that there are differences between the newspapers in the four factors content, layout, design and structure and the differences are most prominent regarding the content aspect. Aftonbladet.se exhibits a tendency which points to it being more oriented towards entertainment. The same newspaper also uses substantially less words, more images and interaction links than its main competitor Expressen.se. Furthermore Aftonbladet.se is more often than not swifter when it comes to publishing news.</p>

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod. Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering. Sagda tidning har även substantiellt färre antal ord i sina artiklar och fler bilder samt interaktionslänkar än konkurrenten Expressen.se. Dessutom är Aftonbladet.se allt som oftast snabbare vid publicering av nyheter. / The aim of this essay is to study media convergence by comparing two traditional media corporations, Aftonbladet and Expressen, which have previously only acted in the press market. Both have entered the digital world by launching online versions of their respective newspapers. The comparison is mainly focused on the content, layout, design and structure for the purpose of finding and mapping apparent differences between the two newspapers online versions. The comparison is conducted in two steps, using both a quantitative and qualitative method. The results and analysis sustained by the study reveals that there are differences between the newspapers in the four factors content, layout, design and structure and the differences are most prominent regarding the content aspect. Aftonbladet.se exhibits a tendency which points to it being more oriented towards entertainment. The same newspaper also uses substantially less words, more images and interaction links than its main competitor Expressen.se. Furthermore Aftonbladet.se is more often than not swifter when it comes to publishing news.

The goal of our study is to analyze how young adults in the ages of 20-23 observe digital newspapers. Our main research question is: Are the visual parts of the news site more important than text for young adults? Our second research question is: How do young adult users switch between visual and text elements? Finally, the last question is: What is it that attracts users into reading an article on an online newspaper? To achieve our goal we used a method called eye-tracking which is a process of recording a person’s eye movements using a infrared camera and a computer program processes that converts the data into visual form. Additionally we have also done short interviews before and after the eye-tracking study as a supplement. A total of seven people participated in our study, three men and four women. After the initial interview, the test subject got to freely browse Sweden’s most popular digital newspaper Aftonbladet.se for the duration of five minutes. Afterwards, every person would have another short interview about their experiences of the site. Our study shows that young adults say that they don’t consider the visual elements to be as important as written text. However, the physical test data shows that the visual elements are in most cases observed before written text. Despite that, the users still spent more time on reading the text as opposed to looking at the photos or other visual elements. It’s hard to specify definitive reading habits, but we can see a pattern that the users tend to switch back and forth between visual and text objects.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svensk länspress väg in i det digitala samhället, vilka medvetna val som görs i samband med förändringen, samt vilka fördelar och nackdelar den digitala utvecklingen medfört. Arbetet vill dessutom få ett tydligt svar på vilken den största utmaningen är med att digitalisera sin verksamhet. Uppsatsen har för avsikt att genom de ekonomiska och teknologiska aspekterna söka svar på dessa frågor, och tar därmed avstånd ifrån alla politiska inblandningar. För att undersöka detta har två länstidningar granskats; Nya Wermlandstidningen och Värmlands Folkblad, och metoden som användes var kvalitativ forskningsintervju, genom så kallade halvstrukturerade intervjuer. Fyra personer på vardera tidning med hög relevans för studiens syfte intervjuades. De teroetiska områden som den här uppsatsen bygger på är teorier kring digitalisering, konvergens, förflyttat fokus och makt inom medievärlden, samt begreppet gratismentalitet som har en återkommande position genom hela arbetet. Ett annat begrepp som tas upp och diskuteras är betalvägg, det vill säga en sorts betallösning för tidningar på internet. Teoriavsnittet sammanfattas genom en egengjord modell, kallad Maktfördelningsmodellen, som ger en indikation på de effekter som digitaliseringen, konvergensen och fokusförflyttningen medfört. Utifrån de kvalitativa intervjuerna framkom tydliga mönster mellan de två tidningarna, där de båda hade närmast identiska strategier för att klara av övergången till det digitala; ett flertal digitala plattformar diskuterades såsom webbtidning, sociala medier och mobila enheter. Den enda skillnaden mellan de granskade tidningarna är att NWT sedan augusti 2013 infört en typ av betalmodell, kallad plus-tjänst, medan VF än så länge inte valt att använda sig av någon betallösning, och i stället håller allt sitt material öppet. Den tydligaste slutsatsen som kunde dras, och som framgick från resultatrapporteringen, är att tidningsbranschens största utmaning just nu, både på regional och rikstäckande nivå, är problematiken kring att kunna ta betalt för sina produkter på internet, vilket också var uppsatsens hypotes. / The function of this essay is to analyze the Swedish provincial press’ transition into the digital world, illuminate the choices made, together with the benefits and disadvantages that the digital transformation brings. This paper also intends to pinpoint the greatest challenge of bringing one’s business into the digital space. To find these answers, this essay will take the economic and technological approach and ignore all political aspects. To examine this, two newspapers have been studied; Nya Wermlandstidningen and Värmlands Folkblad, by using the “qualitative research interview” as leading method, more specifically using semi-structured interviews. In both companies four persons with high relevance were interviewed. The theoretical areas that this essay is based upon are theories involving digitalization, convergence and displaced focus in the media industry, together with the concept of cost-free mentality. Another concept that is discussed is the pay wall, meaning a way of payment for webzines. The theory chapter is summed up by the writer’s self-made model called “The Power Distribution Model”, which indicates the effects of digitalization, convergence and the displaced focus in the media industry. Results of the interviews showed obvious patterns between the two newspapers, showing nearly identical strategies to make their way into the digital world, where several digital platforms where discussed, such as webzines, social medias and mobile platforms. The only difference between the two is that NWT is using a kind of pay wall called “plus”, meanwhile VF still is publishing all their online news for free. The most obvious conclusion, which is also found in the reported result, is that the newspaper industry’s biggest challenge right now, both in local and national papers, is the issue of being able to make a profit of the news in their webzines, which is also the hypothesis of the essay.