Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i F-3 resonerar om den muntliga interaktionens betydelse för elevers läsutveckling samt på vilka sätt lärarna använder sig av det muntliga i läsundervisningen. Studien grundar sig i teori som ser läsning som något som utvecklas i en meningsfull och social kontext. I studien presenteras och redogörs för begreppen läsning som social praktik, textrörlighet samt inre och yttre motivation. För att undersöka de valda frågeställningarna har svensklärare i F-3 intervjuats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av lärarna använder muntlig interaktion i sin läsundervisning eftersom de anser att muntlig interaktion har betydelse för elevers läsutveckling utifrån tre syften: det skapar stöttning, ökar elevernas motivation och främjar en fördjupad förståelse för texter. Vidare visar resultatet att lärarna planerar och genomför läsundervisning med muntligt innehåll i olika hög utsträckning. Somliga lärare genomför strukturerade textsamtal som en undervisningsaktivitet medan andra lärare har spontana samtal om det lästa när tillfälle ges. Diskussionen tar upp och problematiserar denna skillnad mellan lärarnas didaktiska val för textsamtal i relation till tidigare forskning som beskriver vikten av att samtal om det lästa sker strukturerat och planerat för att leda till läsutveckling. Att det finns en tydlig skillnad i lärarnas didaktiska val för att genomföra textsamtal innebär att alla elever inte har en likvärdig läsundervisning. Somliga elever i F-3 får delta i planerade och strukturerade textsamtal i högre utsträckning än andra elever beroende på lärarens didaktiska val och syn på läsning som en social praktik.

I denna kvalitativa och kvantitativa studie har pojkar i årskurs 6 och deras motivation till läsning i relation till den stöttning de får av sina lärare och vårdnadshavare undersökts. Syftet var att skapa erfarenheter och kunskaper kring hur pojkar i årskurs 6 kan motiveras till läsning och vilket stöd de kan tänkas behöva från sin skola och sitt hem. Hur skola och hem uppfattade kommunikationen mellan varandra i syfte med att nå progression i pojkars läsning undersöktes också. Studien har genomförts på tre olika F-6 skolor i två olika kommuner i landet. Genomförandet av studien och datainsamlingen har skett genom elevintervjuer i två olika fokusgrupper. Vidare har även två enkätundersökningar genomförts, varav den första enkätundersökningen riktade sig till pojkarna i årskurs 6, och den andra till deras vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att läsintresset oftast är motivationsbaserat, samt att manliga läsande förebilder har en positiv inverkan på pojkars motivation till läsning.

The goal of our study is to analyze how young adults in the ages of 20-23 observe digital newspapers. Our main research question is: Are the visual parts of the news site more important than text for young adults? Our second research question is: How do young adult users switch between visual and text elements? Finally, the last question is: What is it that attracts users into reading an article on an online newspaper? To achieve our goal we used a method called eye-tracking which is a process of recording a person’s eye movements using a infrared camera and a computer program processes that converts the data into visual form. Additionally we have also done short interviews before and after the eye-tracking study as a supplement. A total of seven people participated in our study, three men and four women. After the initial interview, the test subject got to freely browse Sweden’s most popular digital newspaper Aftonbladet.se for the duration of five minutes. Afterwards, every person would have another short interview about their experiences of the site. Our study shows that young adults say that they don’t consider the visual elements to be as important as written text. However, the physical test data shows that the visual elements are in most cases observed before written text. Despite that, the users still spent more time on reading the text as opposed to looking at the photos or other visual elements. It’s hard to specify definitive reading habits, but we can see a pattern that the users tend to switch back and forth between visual and text objects.

This two years master’s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children’s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children’s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children’s reading and mediation of children’s literature in public libraries. The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse. To explore the tension between contingency and permanence within the dis- cursive field I have revolved the analysis around key concepts such as ”pedagogy”, ”children” and ”childhood”. The four different adaptations of Red Riding Hood illustrate how beliefs about children and children’s reading have been revised over time. The study shows that the debate and the literature have evolved from a didactic and instrumental point of view to a more liberating and aesthetic approach. But the movement is not linear and uni- vocal. The current debates and the range of children’s literature today exhibit tendencies both of protective mo- rality, expressive and imaginative aesthetics and political awareness. The predominant view of children is still as human “becoming’s” rather than “beings”, and the value of reading literature is thus regarded as extrinsic and as a tool for language development. This continuous and ongoing educational discourse takes little interest in the children’s own ideas and opinions about books and reading. It is my conclusion that children’s libraries, as me- diators of children’s literature, have an enhanced role to play in today’s technologically based society; providing and encouraging book discussions and other literary activities where not only the literature is in focus, but the children’s own reading experiences as well.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.