<p>På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.</p><p>Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer. Vi har upptäckt att kunskapen och motivationen bland webbutvecklare är varierande, men att problem kan uppstå även när kunskapen och motivationen är hög.</p> / <p>A large problem lies in that essential information is not available to the entire public on the web today. Information is progressively spread through the Internet and through that amongst all a democratic problem occurs. The lack of accessibility is therefore a growing issue and something that has been addressed from governing parts of society. Public websites in Sweden are meant to follow the guidelines from W3C, presented under the name WCAG, and specified in the Swedish version ”Vägledningen för 24-timmarswebben”.</p><p>Our paper shows that in spite of those documents not even public websites does comply very well with these guidelines. We investigated the relations between knowledge of, motivation to and compliance of WCAG, by interviewing web developers. We have discovered that the knowledge and motivation amongst web developers is varied and that problems can arise even when the levels of both knowledge and motivation is high.</p>

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben. Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer. Vi har upptäckt att kunskapen och motivationen bland webbutvecklare är varierande, men att problem kan uppstå även när kunskapen och motivationen är hög. / A large problem lies in that essential information is not available to the entire public on the web today. Information is progressively spread through the Internet and through that amongst all a democratic problem occurs. The lack of accessibility is therefore a growing issue and something that has been addressed from governing parts of society. Public websites in Sweden are meant to follow the guidelines from W3C, presented under the name WCAG, and specified in the Swedish version ”Vägledningen för 24-timmarswebben”. Our paper shows that in spite of those documents not even public websites does comply very well with these guidelines. We investigated the relations between knowledge of, motivation to and compliance of WCAG, by interviewing web developers. We have discovered that the knowledge and motivation amongst web developers is varied and that problems can arise even when the levels of both knowledge and motivation is high.

Webbens centrala position i det moderna informationssamhället kan svårligen ifrågasättas. Men övergången till ett digitalt informationssamhälle kan också innebära problem för en grupp människor i samhället. I takt med webbens tilltagande inflytande i samhället ökar den demokratiska betydelsen av att innehållet är tillgängligt för alla som vill ta del av det, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar. För att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att använda internet växte begreppet webbtillgänglighet fram. Trots ämnets ökade relevans har studier konstaterat att webben av idag är behäftad med stora tillgänglighetsbarriärer. Webbutvecklare är dem yrkeskategori som har störst inflytande över webbplatsers tekniska utformning och således ett starkt inflytande över webbens tillgänglighet. Den här studien undersöker varför professionella webbutvecklare inte efterlever standarder och inte skapar tillgängliga webbplatser – trots att en rad uppsättning riktlinjer och verktyg finns tillhands för att åstadkomma detta. Studien följer en interpretativ forskningsansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem professionella webbutvecklare. Ett av studiens grundläggande slutsatser är att webbtillgänglighet idag ofta är nedprioriterad aspekt som endast beaktas explicit om beställaren efterfrågar detta. Ett hinder utvecklare möter i arbetet med att skapa tillgängliga webbplatser är således brist på efterfrågan från beställare vilket i sin tur ger begränsade tids- och budgetresurser och affärsmässiga incitament. I de fall där tillgänglighet efterfrågas görs det nästan uteslutande av företrädare från offentliga organisationer vars regelmässiga kontext kräver det. I dessa sammanhang kan otydliga riktlinjer samt otillräckliga kunskaper vara en faktorer som försvårar arbetet med tillgänglighet. WCAG-riktlinjer upplevs av webbutvecklare som alltför omfattande och omoderna vilket medför att riktlinjerna inte fungerar som den stödjande resurs som är avsikten. Dessutom verkar det råda förvirring kring vad som definierar god tillgänglighet och hur en webbplats tillgänglighet ska utvärderas. Avsaknaden av moderna och lättillgängliga riktlinjer tillsammans med tydligt definierade mätpunkter och tillhörande utvärderingsverktyg är ett hinder för utvecklare i arbetet med webbtillgänglighet.

Det har sedan 2019 varit lagkrav att offentliga webbplatser i Sverige skall uppfylla viss nivå av digital tillgänglighet. När den här studien publiceras ska ytterligare EU-direktiv bli nationell lag, vilket kommer att innebära att även privata aktörer berörs av motsvarande krav, däribland banktjänster och e-handeln. Detta kommer att innebära ökade krav som leverantörer och deras utvecklare behöver kunna möta.  Målen med studien är att skapa en medvetenhet om digital tillgänglighet och tydliggöra, utifrån utvecklarens perspektiv, hur man arbetar för att uppnå denna grad av tillgänglighet och vad som behövs för att mer effektivt tillämpa digital tillgänglighet.  För att åstadkomma detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt åtta intervjuer har genomförts, som sedan har transkriberats och tematiserats i resultatavsnittet. En induktiv tematisk analys är genomförd utifrån forskningsfrågorna. Den jämför tidigare resultat mot utfall från undersökningen och visar tydligt på likheter men även skillnader och nya upptäckter. Av undersökningen framgår att utvecklare har tillgång till utvärderingsverktyg och riktlinjer som ger ett gott stöd i arbetet, men att ansvaret ofta ligger på enskilda utvecklare snarare än på verksamheten som helhet. Detta är en av de största utmaningarna, tillsammans med att det fortfarande utvecklas otillgängligt parallellt och att tidspress gör att tillgänglighet kan prioriteras ned. Respondenterna är dock överens om att det inte tar längre tid att utveckla tillgängligt än otillgängligt, förutsatt att det tas i beaktande från början. Framgångsfaktorer i arbetet är att sälja in tillgänglighet till kunden, att arbeta strukturerat med kunskapsdelning och att dokumentera lösningar för att spara tid. Utöver detta framgår att tillgänglighetsfrågan skulle vinna på att ägarskapet lyfts till en högre beslutsnivå och kompetensen breddas i leverantörens organisation, samt att utvecklare får tillgång till specialistkompetens och användartester som stöd i arbetet. En grundkunskap om tillgänglighet skulle kunna inkluderas i webbutvecklingsutbildningar i större utsträckning, och en utökning av lagkraven skulle kunna skapa ytterligare incitament hos kunden. / Since 2019, all public websites in Sweden are legally bound to meet a certain degree of digital accessibility. An additional EU directive is being transposed into national law at the time of publication of this thesis, which will impose corresponding requirements on part of the private sector, such as banking services and e-commerce. This will likely cause increased demand which suppliers of web development and, in turn, their developers must be able to meet.  The aims of this study are to create an increased awareness of digital accessibility as well as to clarify, from the developer’s perspective, how this degree of accessibility is achieved and what could make application of digital accessibility more efficient.  In order to achieve this, eight qualitative interviews were conducted, transcribed and thematized in the results section. An inductive thematic analysis has been carried out related to the research questions. It compares the results of previous studies with the outcomes from this study, and shows clear similarities but also differences and new discoveries.  The study shows that developers have access to evaluation tools and guidelines that provide good support in their work, but that the responsibility often lies with individual developers rather than with the business as a whole. This is one of the main challenges, together with the fact that inaccessible development is still being carried out in parallel, and that time pressure leads to deprioritization of accessibility. However, the respondents agree that it does not take any more time to develop accessible rather than inaccessible websites, provided that this is taken into account from the outset. Success factors for digital accessibility are to sell the idea to the customer, to work in a structured way with knowledge sharing and to document solutions in order to save time. In addition to this, it appears that the implementation of accessibility would benefit from the ownership being raised to a higher decision level and the competence being broadened in the supplier's organization, and that developers gain access to specialist competence and user tests to support their work. A basic knowledge of accessibility could be included in web development training to a greater extent, and an extension of the legal requirements could also create additional incentives for the customer.