<p>Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt. Det begränsar både män och kvinnors val och villkor och de får även konsekvenser på arbetsmarknaden i form av bland annat segregering. Arbetsmarknaden präglas av både en horisontell och en vertikal segregering. Det innebär att män och kvinnor befinner sig på olika yrkesområden, avdelningar och branscher samt att de intar olika hierarkiska positioner. Arbetsvillkoren ser därmed olika ut för män och kvinnor och det är framförallt kvinnors villkor och förutsättningar som är begränsade.</p><p>Jämställdhetslagen syftar till att främja män och kvinnors lika rätt när det gäller arbete anställnings- och arbetsvillkor samt möjligheter till utveckling i arbetet. Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Trots aktivt jämställdhetsarbete får det inte alltid det genomslag det önskar. Studier visar att det kan finnas ett motstånd mot ökad jämställdhet. Många av dessa studier är gjorda på personer i arbetsledande befattning.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har studerat attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete hos de anställda på ett mansdominerat industriföretag. Vi har dessutom försökt urskilja ett eventuellt motstånd i de anställdas attityder. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att respondenterna har en positiv inställning till både jämställdhet och jämställdhetsarbete. De värderar jämställdhet högt och anser att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på arbetsplatsen samt att de ska ha lika lön för lika arbete. Intressant är att de inte värderar jämställdhetsarbete lika högt och viktigt som jämställdhet. De anser därför inte att det är lika viktigt att arbeta för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p><p>Framträdande i studien är att män och kvinnors attityder skiljer sig mycket åt. I vissa påståenden och frågor är det mer tydligt än i andra. Överlag tenderar kvinnorna att vara mycket mer positiva till såväl jämställdhet som jämställdhetsarbete än män. Det är en liten andel respondenter som har ett mindre positivt förhållningssätt till jämställdhet och jämställdhetsarbete, de skulle möjligtvis kunna utgör ett motstånd. Om de inte betraktar arbetet som särskilt viktigt kan de eventuellt utgöra ett hinder mot det arbete som bedrivs för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p>

<p>Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.</p><p>Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter. Detta resulterade i två enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som undersökningsobjekt, vilket benades ut i sammanlagt sju respondenter, två chefer och fem medarbetare.</p><p>Av resultatet kan vi utläsa att både medarbetare och chefer är mycket positiva till utvecklingssamtal. Det viktigaste för båda parter verkar inte vara vad som sägs, utan att tiden tillsammans värderas högst. Kommunikationen verkar fungera förvånansvärt bra med tanke på att utvecklingssamtalen endast sker en gång per år, och både chef och medarbetare känner att de kan vara avslappnade och ärliga gentemot varandra. Av detta utläser vi en hög grad av både respekt och förtroende dem emellan. Något som dock skiljer sig mellan dem är synen på utvecklingssamtalets syfte och huruvida brus, det vill säga störningsmoment, förekommer. Andra faktorer som stod i fokus under våra intervjuer var relation, tid och lön vilka vi också har tittat närmare på i resultatdelen samt reflekterat över. Vi fann nämligen att tid är avgörande för hur utvecklingssamtalen upplevs samt hur kommunikationen fungerar parterna emellan. Även lönen står i fokus för de allra flesta respondenterna under dessa samtal.</p>

<p>Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa</p><p>upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades</p><p>av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning</p><p>som har gjorts på ämnet sedan dess.</p><p>Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory</p><p>undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i</p><p>interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade</p><p>interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har</p><p>olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav</p><p>på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör</p><p>visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss</p><p>situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.</p><p>Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven</p><p>på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och</p><p>omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.</p><p>Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för</p><p>hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel</p><p>kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens</p><p>situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet</p><p>på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna</p><p>beskriva och förklara dessa faktorer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.</p><p>Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:</p><p>1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?</p><p>Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.</p><p>2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?</p><p>Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.</p><p>3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?</p><p>Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.</p><p>4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?</p><p>Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.</p><p>5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?</p><p>En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.</p><p>Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.</p><p>Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.</p>

No description available.

Sammanfattning Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet. Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna: 1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna? Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror. 2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten? Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna. 3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare? Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare. 4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten? Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten. 5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv? En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv. Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten. Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning som har gjorts på ämnet sedan dess. Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss situation, detta kallar Hochschild för känsloregler. Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll. Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna beskriva och förklara dessa faktorer.

No description available.

Abstract This qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at. The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers. Our respondents are of the opinion that a clear and well-functioned communication that spires through the whole organization is necessary if one wants to encourage and keep the loyalty amongst the employees. It is also important to be able to feel included in decisions that affect ones own work, and to feel that one has interesting and stimulating tasks that actually contribute to the whole picture or the final product. This creates a feeling that one is making progress within ones work, and that the company really savors and makes use of their staff’s competence, as well as that one as an employee is contributing to the company’s development and possibility to survive in a market full of hard concurrence. Key words: Loyalty, Trust, Confidence, Solidarity, Communication, Competence, Organization culture. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer som krävs för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala anställda. Studien omfattar halvstrukturerade intervjuer med nio personer, på olika nivåer och med olika befattningar, inom ett tillverkningsföretag i Värmland. Vår avsikt med denna undersökning är att försöka få reda på, om och i så fall på vilket sätt synen på lojalitet och vilka faktorer som krävs för att främja lojaliteten, skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Vår tes är att synen på lojalitet kommer att ta sig uttryck på varierande sätt hos våra respondenter och att denna varierande syn hänger samman med nivån som man befinner sig på. Studiens resultat visar att synen på lojalitet liksom vad lojalitet egentligen innebär, inte skiljer sig speciellt mycket åt bland våra respondenter, oavsett nivå. De faktorer som enligt respondenterna är viktiga för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala medarbetare är, att kunna känna tillit till och ha förtroende för sina arbetskamrater liksom för företaget och den verksamhet som bedrivs där. Det är också viktigt att kunna uppleva känslan av samhörighet och att man som anställd trivs såväl på sin arbetsplats som med sina arbetskamrater. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation, som genomsyrar hela organisationen, är nödvändigt för att främja lojaliteten. Att få känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, som faktiskt bidrar till helheten eller slutprodukten är också av stor vikt. Detta gör att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget verkligen tar till vara på deras kompetens. De anställda kan även på detta sätt uppleva att de bidrar med sitt till företagets utveckling och möjlighet att överleva på en många gånger mycket konkurrensutsatt marknad. Nyckelord: Lojalitet, Tillit, Förtroende, Samhörighet, Kommunikation, Kompetens, Organisationskultur.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt. Det begränsar både män och kvinnors val och villkor och de får även konsekvenser på arbetsmarknaden i form av bland annat segregering. Arbetsmarknaden präglas av både en horisontell och en vertikal segregering. Det innebär att män och kvinnor befinner sig på olika yrkesområden, avdelningar och branscher samt att de intar olika hierarkiska positioner. Arbetsvillkoren ser därmed olika ut för män och kvinnor och det är framförallt kvinnors villkor och förutsättningar som är begränsade. Jämställdhetslagen syftar till att främja män och kvinnors lika rätt när det gäller arbete anställnings- och arbetsvillkor samt möjligheter till utveckling i arbetet. Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Trots aktivt jämställdhetsarbete får det inte alltid det genomslag det önskar. Studier visar att det kan finnas ett motstånd mot ökad jämställdhet. Många av dessa studier är gjorda på personer i arbetsledande befattning. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har studerat attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete hos de anställda på ett mansdominerat industriföretag. Vi har dessutom försökt urskilja ett eventuellt motstånd i de anställdas attityder. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att respondenterna har en positiv inställning till både jämställdhet och jämställdhetsarbete. De värderar jämställdhet högt och anser att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på arbetsplatsen samt att de ska ha lika lön för lika arbete. Intressant är att de inte värderar jämställdhetsarbete lika högt och viktigt som jämställdhet. De anser därför inte att det är lika viktigt att arbeta för att främja jämställdheten på arbetsplatsen. Framträdande i studien är att män och kvinnors attityder skiljer sig mycket åt. I vissa påståenden och frågor är det mer tydligt än i andra. Överlag tenderar kvinnorna att vara mycket mer positiva till såväl jämställdhet som jämställdhetsarbete än män. Det är en liten andel respondenter som har ett mindre positivt förhållningssätt till jämställdhet och jämställdhetsarbete, de skulle möjligtvis kunna utgör ett motstånd. Om de inte betraktar arbetet som särskilt viktigt kan de eventuellt utgöra ett hinder mot det arbete som bedrivs för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.