<p>Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.</p><p>Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk. Enligt forskning har många faktorer påverkan på välmående, sociala relationer och motion är två av dessa.</p><p>Resultatet grundar sig på en kvalitativ studie där sex intervjuer bland personalen på SBAB genomförts. De faktorer som enligt undersökningen har visat sig ha störst betydelse för personalens välmående är organisationskultur, socialt stöd, arbetsvillkor, fysisk aktivitet och återhämtning. I resultatet framkom även att individens personlighet och inställning påverkar hur de olika friskfaktorerna upplevs.</p>

No description available.

<p>Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation. Längre fram i instuderingsprocessen till teorin stötte vi på alarmerande rapporter som indikerade att det kunde förekomma hälsorisker med att arbeta natt. Detta gjorde att vi utökade vår frågeställning ytterligare med en fråga, – Hur påverkar nattarbete hälsan?</p><p>Vi valde en kvalitativ metod med intervjuer. Vi valde också att delta på respondenternas arbetstid. Detta gjorde vi i syfte att öka vår förståelse för respondenternas arbetssituation. Våra teoretiska utgångspunkter har fungerat som en ram för våra intervjuer när vi analyserat det empiriska materialet. Studiens resultat visar att de kvinnor vi undersökt inte känner sig lika delaktiga med övriga personalen. Det är främst med andra nattarbetande som de känner delaktighet. Sin hälsa upplever de vara mycket god, och är sällan sjuka eller sjukskrivna.</p><p>Teorier vi använt oss av är KASAM, känsla av sammanhang och Karaseks krav- och kontrollmodell. Om man inte upplever känsla av sammanhang på grund av att man inte klarar av olika stressorer kan det leda till negativ stress och oro. Samma sak kan hända om man inte klarar av sitt arbete. Arbetskraven kan vara för höga och/eller egenkontrollen på arbetet kan vara för låg. Vid denna typ av arbete har man enligt Karasek ett högstressarbete. Bristen på känsla av sammanhang, eller att ha ett högstressarbete arbete kan leda ohälsa på sikt.</p><p>Att förebygga sjukdom och ha ett hälsosamt leverne är viktigt idag. Som nattarbetare är det viktigt att tänka på vad man äter och hur man sover efter ett arbetat nattpass. Sömnperioden är av stor vikt under dygnet. Det är under denna period som kroppen återhämtar sig och reproducerar exempelvis immunförsvaret. Vi har därför valt att beskriva hur vi tror detta hänger ihop, krav och kontroll, hälsa, hälsorisker, sömn och matvanor samt känsla av sammanhang.</p><p>Sökord: nattarbete/nightwork, skiftarbete, delaktighet, krav och kontroll, KASAM, sömn, stress, hälsa, undersköterskor samt vårdpersonal.</p>

<p>Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling.</p><p>Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg:</p><p>1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen</p><p>2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet</p><p>3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian</p><p>Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen.</p><p>Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat.</p><p>Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.</p>

<p>Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer?</p><p>Metod</p><p>Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig.</p><p>Resultat</p><p>SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %.</p><p>Slutsats</p><p>Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?</p><p>Metod</p><p>Den kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär. Ur detta framkom intervjuobjekten. Intervjufrågorna var förankrade i forskningsvärldens allmänt vedertagna uppdelning av stressorer; fysiska, psykiska och sociala. Svaren analyserades genom Antonovskys KASAM-teori och metod, detta för att finna eventuella gemensamma GMR.</p><p>Resultat</p><p>Lärarna upplever överlag sin fysiska arbetsmiljö som god. De påstår sig ha behändiga klasstorlekar, bra lokaler och ljudnivåer som inte orsakar några större problem. Deras psykiska miljö upplevs vara krävande, men också givande i form av bl.a. uppskattning och synlig utveckling hos eleverna. Gällande den sociala miljön betonas en god relation till arbetskollegor och elever. Lärarnas starka KASAM bekräftas i utsagorna. Eftersom lärarna har starkt KASAM leder inte stressorerna, vilka uppkommer i arbetet, till utbrändhet.</p><p>Slutsats</p><p>Det framkommer flera likheter i lärarnas utsagor, både hur de upplever och hanterar arbetsmiljön. Genom att tolka dessa utsagor har följande generella motståndsresurser framträtt: stödet från omgivningen, god relation till elever och kollegor, personlighet, erfarenhet i yrket samt gränssättning. Dessa GMR kan vara en betydande orsak till varför lärarna lyckats undvika utbrändhet under alla dessa år i yrket.</p>

This thesis contributes to the understanding of how to create organizational change and innovation in companies of the Norwegian Architects, Engineering and Construction (AEC) industry. The thesis, then, inquires into the conditions necessary for how the collective practice of collaboration and execution in building projects can be changed emphasizing the emancipatory potential of conversations in arenas for dialogue. The aim is to achieve new useful collective practice in projects, which in the end entails increased competitiveness for the companies involved. This implies that organizational change and innovation ultimately encompass the total value-creating chain of all the actors involved in the building project. That means all from the finished building including the physical construction process on the building site and the end-consumers that are going to use or own it, to the initial programming stage with the first drawing sketches of the architect. The thesis will argue that organizational change and innovation in AEC companies does not emerge on its own through for instance “linear-control” oriented models of planning and subsequent plan implementation or models for increased managerial project control. To the contrary, the thesis will show that processes of change and innovation are created through active and broad participation by all actors directly involved in the project, companies as well as single individuals in arenas for dialogue. The objective of this thesis, then, is to contribute to how organizational change and innovation can be created, that is; what are the conditions necessary to achieve organizational change and innovation in AEC companies? And next; how can organizational change and innovation be spread among the companies in the Norwegian AEC industry? These are the two major research questions of the study. The thesis is an action research-oriented case study based on collaboration with a Research &amp; Development (R&amp;D)-program called The Integrated Building Process (the SiB – Samspillet i Byggeprosessen) jointly sponsored by four Norwegian AEC companies and the Research Council of Norway (RCN). My doctoral grant, including abroad stay as a visiting research scholar at Stanford University, California, USA, summer 1998 and fall 1999, was 100 % sponsored by the RCN, the Industry and Energy division. The field research was carried out in a 4 ½-years period from 1997 to 2001.

Call centres (CCs) are one of the most rapidly growing forms of workplaces in Sweden. The overall aim of this thesis was to describe work characteristics, physical and psychosocial exposures, and health related outcomes, for CC operators in selected CC in Sweden. The purpose was also to study the test-retest reliability and internal consistency of questions, and the inter-rater reliability of observations and measurements in studies of CCs. This thesis is based on two projects, where study I was a cohort study and studies II-V were a cross-sectional survey. Fifty-seven CC operators were compared with a reference group of 1459 professional computer users from other occupations, study I, and 1183 operators (848 women and 335 men) (response rate 77%) from 28 CCs were studied in studies II-V . Questionnaires covering organisation and work characteristics, physical and psychosocial exposures, individual characteristics and symptoms during the previous month was used, studies I-V. Structured observations in accordance with an ergonomic checklist were used to assess workstation design during the subject’s ordinary work, study I and II. Operators at external CCs spent longer time on customer calls and had less varied tasks. Additional remuneration, call logging and monitoring was more common at external CCs. There were deficiencies in workspace, keyboard- and input device placement. External CCs showed somewhat more problems in the work environment compared with the internal CCs. The CC group spent longer continuous time in front of the computer than other professional computer users. Emotional and cognitive demands and time pressure were reported considered high. Emotional demands and limited decision latitude were dominating features in CC work. A higher proportion of the CC group reported musculoskeletal symptoms compared to other professional computer users. Three out of four operators reported symptoms in the Neck/shoulder or Arm/hand region, with no major differences between internal and external CCs. Comfort of the work environment showed the strongest association with symptoms in the Neck/shoulder or Arm/hand, in both types of CCs. Other exposures associated with symptoms in the Neck/shoulder or Arm/hand in either type of CC were: low complexity of work, long total time of customer calls per day, continuous computer work without a break, high psychological demands, low decision latitude, lack of social support from colleagues and lack of support from a supervisor. The thesis confirms previously suggested associations between unfavourable work characteristics and management, as well as poor physical and psychosocial environment, and musculoskeletal symptoms in computer-interactive tasks. Among operators at internal CCs, symptoms were particularly related to the nature of calls during work, whereas at external CCs critical exposures were the time spent seated with continuous computer work. About half of the questions were classified as having fair to good or higher testretest reliability and can be recommended in further analyses. Other questions should be used with care. A majority of the variables on the ergonomic checklist are classified as having fair to good or higher inter-rater reliability.