Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden. Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter. Detta resulterade i två enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som undersökningsobjekt, vilket benades ut i sammanlagt sju respondenter, två chefer och fem medarbetare. Av resultatet kan vi utläsa att både medarbetare och chefer är mycket positiva till utvecklingssamtal. Det viktigaste för båda parter verkar inte vara vad som sägs, utan att tiden tillsammans värderas högst. Kommunikationen verkar fungera förvånansvärt bra med tanke på att utvecklingssamtalen endast sker en gång per år, och både chef och medarbetare känner att de kan vara avslappnade och ärliga gentemot varandra. Av detta utläser vi en hög grad av både respekt och förtroende dem emellan. Något som dock skiljer sig mellan dem är synen på utvecklingssamtalets syfte och huruvida brus, det vill säga störningsmoment, förekommer. Andra faktorer som stod i fokus under våra intervjuer var relation, tid och lön vilka vi också har tittat närmare på i resultatdelen samt reflekterat över. Vi fann nämligen att tid är avgörande för hur utvecklingssamtalen upplevs samt hur kommunikationen fungerar parterna emellan. Även lönen står i fokus för de allra flesta respondenterna under dessa samtal.

No description available.

<p>Uppsatsen beskriver företagskulturen i företaget Helmia Bil. Helmia Bil har verksamheter på flera orter i Värmland och avståndet mellan ledning och anställda är utspritt. Sjukskrivningstalen är relativt låga inom hela organisationen men speciellt låga i Sunne och Torsby. Med anledning av det uppkom mitt intreese för att studera företagskultuern inom företaget. Helmia bil ingår i en större undersökning om "långtidsfriska" företag som Karolinska institutet gör. De menar att vi ska lära av dessa företag som har låga sjukskrivningstal.</p><p>Syftet med studien var att undersöka om företagskulturen skiljer sig åt mellan orterna Sunne/Torsby och Karlstad. Jag hade en förförståelse att företagskulturen är starkare i Sunne/Torsby där företaget en gång startade. Företaget köpte Volvohandeln i Karlstad för tio år sedan (1997). Min hypotes var att företagskulturen är starkare och mera levande i Sunne/Torsby.</p><p>För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativa intervjuer gjorts. Anställda i Sunne, Torsby och Karlstad har intervjuats. Jag ville se vilka drivkrafter som finns, hur anställda upplever sin arbetsmiljö, hur kommunikationen fungerar, hur man upplever företagets ställda mål och affärsidé. Jag ville också se hur väl anställda i företaget kände till grundare och företagets värdegrund. Materialet har sedan analyserats och transkiberats med utgång från Strauss och Corbin.</p><p>Resultatet visade att företagskulturen är starkare och mer levande i Sunne/Torsby. Olika faktorer påverkar företagskulturen. Några av dessa är: det geografiska avståndet mellan orterna, hur internkommunikationen fungerar, ledarskapet, kunskap om grundare och företagets värdegrund.</p><p>Som bakgrund till undersökningen ligger teorier om Rutiner och Ritualer, Organisation och styrning, Makt och ledarskap och Medarbetarskap och samarbete.</p>

<p>Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser. Slutsatsen är att stresstolerans betraktas både som en stabil och en situationsbunden egenskap och att bedömaren i huvudsak fungerar som instrument. Fler studier behövs genomföras, framför allt inom andra yrkesområden, för att säkerställa att stresstolerans inte bedöms enbart med fingertoppskänsla.</p>

<p> </p><p>Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas.</p><p>Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga.</p><p>Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor.</p><p> </p> / <p> </p><p>Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected.</p><p>Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.</p><p> </p>

<p>Today, the use of simulators is very common and is used in many different areas, for example research, development and education. This trend has progressed due to simulators provide a cost efficient and safe platform for a large set of applications. </p><p>The assignment was given by the Division of Industrial Ergonomics and was titled “Haptic Feedback”. The purpose of this master thesis was how to add more realism into a fixed base car simulator by stimulating the human haptic perception. </p><p>When performing tasks in a substitute environment, the achieved data can differ in validity dependent on how “true” a simulator is. Therefore it is very important to resemble the actual environment as much as possible if one want data consistent with the real world. With the use of devices such as electrical motor and frequency converter, vibrations are created to simulate the vehicles contact with the surface of the road. The goal is not to recreate the real world physics – the goal is to add more realism in analogue with the present visual and audio setup. </p><p>To solve this problem many different subject areas are involved. Knowledge about software development, mechanics, construction, electronics and ergonomics are areas that are concerned in this master thesis. </p><p>Although this report will give a good overview of the haptic feedback concept, it is recommended that you visit the Virtual Reality-laboratory at the University of Linköping and try this application hands on in the simulator environment.</p>

<p>I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador för</p><p>operatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ett</p><p>personalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd och</p><p>förekomst av skador.</p>

<p>Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram.</p><p>Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk.</p><p>Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.</p>

<p>This thesis contributes to the understanding of how to create organizational change and innovation in companies of the Norwegian Architects, Engineering and Construction (AEC) industry. The thesis, then, inquires into the conditions necessary for how the collective practice of collaboration and execution in building projects can be changed emphasizing the emancipatory potential of conversations in arenas for dialogue. The aim is to achieve new useful collective practice in projects, which in the end entails increased competitiveness for the companies involved. This implies that organizational change and innovation ultimately encompass the total value-creating chain of all the actors involved in the building project. That means all from the finished building including the physical construction process on the building site and the end-consumers that are going to use or own it, to the initial programming stage with the first drawing sketches of the architect. The thesis will argue that organizational change and innovation in AEC companies does not emerge on its own through for instance “linear-control” oriented models of planning and subsequent plan implementation or models for increased managerial project control. To the contrary, the thesis will show that processes of change and innovation are created through active and broad participation by all actors directly involved in the project, companies as well as single individuals in arenas for dialogue. The objective of this thesis, then, is to contribute to how organizational change and innovation can be created, that is; what are the conditions necessary to achieve organizational change and innovation in AEC companies? And next; how can organizational change and innovation be spread among the companies in the Norwegian AEC industry? These are the two major research questions of the study. The thesis is an action research-oriented case study based on collaboration with a Research & Development (R&D)-program called The Integrated Building Process (the SiB – Samspillet i Byggeprosessen) jointly sponsored by four Norwegian AEC companies and the Research Council of Norway (RCN). My doctoral grant, including abroad stay as a visiting research scholar at Stanford University, California, USA, summer 1998 and fall 1999, was 100 % sponsored by the RCN, the Industry and Energy division. The field research was carried out in a 4 ½-years period from 1997 to 2001.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.</p><p>De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:</p><p>• Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?</p><p>• Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?</p><p>• Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?</p><p>De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning. Vi har hittat fyra faktorer som är avgörande för hur förhållningssättet till dessa frågor påverkas. Dessa är ansvar, ledarskap, kommunikation och medarbetarinflytande.</p>