No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM? Metod Den kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär. Ur detta framkom intervjuobjekten. Intervjufrågorna var förankrade i forskningsvärldens allmänt vedertagna uppdelning av stressorer; fysiska, psykiska och sociala. Svaren analyserades genom Antonovskys KASAM-teori och metod, detta för att finna eventuella gemensamma GMR. Resultat Lärarna upplever överlag sin fysiska arbetsmiljö som god. De påstår sig ha behändiga klasstorlekar, bra lokaler och ljudnivåer som inte orsakar några större problem. Deras psykiska miljö upplevs vara krävande, men också givande i form av bl.a. uppskattning och synlig utveckling hos eleverna. Gällande den sociala miljön betonas en god relation till arbetskollegor och elever. Lärarnas starka KASAM bekräftas i utsagorna. Eftersom lärarna har starkt KASAM leder inte stressorerna, vilka uppkommer i arbetet, till utbrändhet. Slutsats Det framkommer flera likheter i lärarnas utsagor, både hur de upplever och hanterar arbetsmiljön. Genom att tolka dessa utsagor har följande generella motståndsresurser framträtt: stödet från omgivningen, god relation till elever och kollegor, personlighet, erfarenhet i yrket samt gränssättning. Dessa GMR kan vara en betydande orsak till varför lärarna lyckats undvika utbrändhet under alla dessa år i yrket.

No description available.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser. Slutsatsen är att stresstolerans betraktas både som en stabil och en situationsbunden egenskap och att bedömaren i huvudsak fungerar som instrument. Fler studier behövs genomföras, framför allt inom andra yrkesområden, för att säkerställa att stresstolerans inte bedöms enbart med fingertoppskänsla.

<p>Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande.</p><p>Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller.</p><p>Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet.</p><p>Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar.</p> / <p>The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken.</p><p>The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump.</p><p>Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability.</p><p>The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology.</p><p>The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.</p>

Uppsatsen beskriver företagskulturen i företaget Helmia Bil. Helmia Bil har verksamheter på flera orter i Värmland och avståndet mellan ledning och anställda är utspritt. Sjukskrivningstalen är relativt låga inom hela organisationen men speciellt låga i Sunne och Torsby. Med anledning av det uppkom mitt intreese för att studera företagskultuern inom företaget. Helmia bil ingår i en större undersökning om "långtidsfriska" företag som Karolinska institutet gör. De menar att vi ska lära av dessa företag som har låga sjukskrivningstal. Syftet med studien var att undersöka om företagskulturen skiljer sig åt mellan orterna Sunne/Torsby och Karlstad. Jag hade en förförståelse att företagskulturen är starkare i Sunne/Torsby där företaget en gång startade. Företaget köpte Volvohandeln i Karlstad för tio år sedan (1997). Min hypotes var att företagskulturen är starkare och mera levande i Sunne/Torsby. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativa intervjuer gjorts. Anställda i Sunne, Torsby och Karlstad har intervjuats. Jag ville se vilka drivkrafter som finns, hur anställda upplever sin arbetsmiljö, hur kommunikationen fungerar, hur man upplever företagets ställda mål och affärsidé. Jag ville också se hur väl anställda i företaget kände till grundare och företagets värdegrund. Materialet har sedan analyserats och transkiberats med utgång från Strauss och Corbin. Resultatet visade att företagskulturen är starkare och mer levande i Sunne/Torsby. Olika faktorer påverkar företagskulturen. Några av dessa är: det geografiska avståndet mellan orterna, hur internkommunikationen fungerar, ledarskapet, kunskap om grundare och företagets värdegrund. Som bakgrund till undersökningen ligger teorier om Rutiner och Ritualer, Organisation och styrning, Makt och ledarskap och Medarbetarskap och samarbete.

Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler. Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram. Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk. Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande: • Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol? • Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken? • Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt? De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning. Vi har hittat fyra faktorer som är avgörande för hur förhållningssättet till dessa frågor påverkas. Dessa är ansvar, ledarskap, kommunikation och medarbetarinflytande.

Sammanfattning Motivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003). Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa. Arbetsmässig söker man sig till kollegor för att skapa relationer, som vidare kan leda till starkare och meningsfull vänskap. Som anställd vill man känna omtanke från och gemenskap med arbetskamrater och chefer. Herzbergs motivationsteori handlar om motivationsfaktorer och, som han kallar det, hygienfaktorer, vilket motsvarar de lägre nivåerna i Maslows hierarki, de grundläggande behoven, trygghetsbehoven och behov av samhörighet. Särskilt viktigt är relationen mellan chefer och anställda och samspelet mellan människor även om det inte har med arbetet att göra. I vidare studier anser teoretiker att vänskap på arbetsplatsen är en viktig del för de anställda men även för själva verksamheten. Det vill säga att det skapas samhörighet och samspel, vilket gör arbetet mer inspirerande. Till organisationens fördel blir de anställda mer engagerade i sitt arbete och känner tillfredsställelse för sina arbetsuppgifter (Sias och Cahill, 1998). Det är våra värderingar och möjligheter som styr den inre driftkraften att vilja arbeta, det är känslomässigt nödvändigt hos varje individ att arbeta (Maccoby, 1991). Denna undersökning är grundat på tidigare motivationsteorier där jag har läst mig till information ur tidigare forskning. Jag har också valt att undersöka närmare hur det förhåller sig i verkligheten genom att utföra en kvalitativ metod på ett företag inom dagligvaruhandel, för att få en bra och uttömmande undersökning. Några av nyckelorden i resultat är gemenskap, bra stämning, öppen och klar kommunikation och en bra ledning, vilket också är en slutsats i detta arbete. Det råder en mycket god arbetsgemenskap och stämning bland medarbetarna. De har ett gemensamt tankesätt för hur en bra arbetsplats ska vara och se ut när det handlar om att motivera sin personal. De anser att det är viktigt med en bra ledning som lyssnar och bryr sig och ger möjlighet till eget ansvarstagande. Likasinnade chefer som medarbetare är en stark bidragande del till bättre arbete och inspiration för ett bättre motiverat arbete vilket är en vinande egenskap som genomskådar denna verksamhet. Det råder alltså öppenhet och en bra relation mellan dessa två parter.

Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig. Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande. Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller. Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet. Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar. / The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken. The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump. Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability. The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology. The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.