<p>Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.</p><p>Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.</p><p>Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.</p><p>Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna.</p><p>Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar</p><p>under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom.</p><p>Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer</p><p>som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna</p><p>användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en</p><p>förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod.</p><p>I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en</p><p>sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende</p><p>personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella</p><p>förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett</p><p>introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också</p><p>delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet</p><p>har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning</p><p>inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och</p><p>uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt</p><p>större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att</p><p>företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att</p><p>hantera dessa processer.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.</p><p> </p><p>För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.</p><p> </p><p>Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.</p><p> </p><p>Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.</p><p> </p><p>Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.</p><p> </p><p>Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.</p><p> </p><p>Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. </p><p>Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang. De faktorer som påverkar både stödjande och hindrande är; relation och kommunikation. Även hur de intervjuade definierar begreppet delaktighet påverkar delaktigheten. Vi kan härleda alla faktorer förutom tillgänglighet till befintlig forskning. Undersökningen visar således att fler faktorer i ledarskapet har betydelse för medarbetarnas delaktighet.</p>

<p>When developing the driver interface in their trucks, Scania is highly concerned with creating a certain feeling. When pressing a push-button this Scania feeling shall be perceived. It is not obvious what the Scania feeling really is and there is no predefined method to create it. This Master Thesis takes aim at providing the means to improve the process of creating this feeling.</p><p>First, the Scania feeling was studied via the results of an already made survey at Scania. This survey focused on subjective properties of push-buttons, rotary knobs and levers and related the properties to whether these objects had a Scania feeling or not. This existing data was analyzed statistically. The main task of this Master Thesis, however, was to create an environment where the feeling of a push-button could be tried out and described. This environment was created with a tool from Reachin Technologies AB. The environment is a virtual representation of a push-button module, created with computer haptics and graphics. The environment lets the user interact with a three dimensional view collocated with a force feedback device. The force feedback device lets the user feel what is seen through a pen like interface. The “tip” of the pen is used to touch what is seen in the 3D view. The virtual push-buttons was built from blueprints of real push-buttons to be able to evaluate to what extent the virtual buttons resembled the real ones.</p><p>The statistical analysis made in this project does not support the notion of describing the Scania feeling with a set of subjective values. The virtual environment created proved to be very life like. The real push-button feeling could be recreated with high precision. When evaluated, the majority of test persons argued that it could be used in the development process.</p>

<p>Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.</p><p>Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra.</p><p>Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.</p>

<p>Being able to keep your balance is something most of us take for granted. People with inner ear problems due to an accident or surgery or other dizziness have to live with this problem on a chronic basis. A balance prosthesis, worn around the torso, giving feedback about their upright position via tactile vibrators has been shown to help these people keep their balance.</p><p>The goal and purpose for this thesis has been to conduct research on how to improve the existing balance prosthesis and adapt it to fit the user. The research has been conducted with the focus on human factors, meaning with the users’ experience as the premier aspect.</p><p>To be able to reach a good solution with a prototype that would be an improvement compared to the existing device, a vest, several stages have been passed. At first twelve criteria were set up to establish human factors and hedonomic requirements. To fulfill these requirements, surveys with users were conducted. An extensive phase of prototyping and material research informed the design of a final concept.</p><p>The final concept was a prototype balance belt that contains six vibrators, called tactors, and models of the other electronic components. The belt has an elastic band as a base and then a black spandex fabric that covers all components. A Velcro band and a buckle are used to open and close the belt. Finally the belt has a beige spandex cover that can be pulled on and off. This cover makes the belt easy to keep clean because the cover can be washed.</p><p>The prototype is made in three different sizes so it can fit most people in the US population.</p><p>In the near future it will be important to make an evaluation of the balance belt with users. It needs to be tested if the vibrators are possible to feel and how it feels to wear the belt for a longer time. An aid to help pulling the cover onto the belt also has to be developed because putting on the cover is a bit difficult right now.</p>

<p>Varje år dör det cirka 500 personer i den svenska trafiken. En strävan att sänka detta olyckstal är uttalat av den svenska regeringen och som effekt av detta har nollvisionen vuxit fram. De allvarliga olyckorna på de svenska vägarna har minskat tack vara kontinuerliga förbättringar av säkerhet i och kring fordon, men på grund av ökad trafikintensitet börjar antalet dödade i trafiken stagnera vid 500 personer per år. För hög fart på dåligt utformade vägsträckor är en bidragande faktor till varför en olycka inträffar och vilka konsekvenser denna olycka resulterar i. I dagens trafiksamhälle tenderar förare att negligera små hastighetsöverträdelser. Tanken med detta examensarbete är att undersöka om ett, för detta arbete framtaget informationssystem, kan få förare mer uppmärksamma på sin hastighet i förhållande till laglig hastighet och därmed eventuellt sänka sin hastighet till laglig nivå</p><p>De praktiska testerna genomfördes i hos Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap vid Linköpings Universitet. De simulatortester som genomfördes utfördes av totalt 16 personer som vardera körde tre likadana scenarier med varierande informationsmängd angående gällande laglig hastighet. Försöken jämfördes med varandra och slutsatsen blev att det existerar en skillnad mellan att nyttja den variabla informationen, vilken beskrivs i detta arbete och att inte få någon tilläggsinformation. De mätdata som gavs korrelerade väl med vad testpersonerna ansåg. Det testade systemet var till hjälp, speciellt vid körning på sträckor med en begränsning av 70 km/h.</p><p>Resultatet av detta arbete innebär att körning med stödsystem ger en bättre anpassning av hastigheten i förhållande till den gällande lagliga hastigheten i flertalet fall. Försökspersonerna trivdes med systemet och ansåg sig gärna vilja nyttja ett liknande system i sina privata fordon. De hastighetsvariationer som framkommit i simulatorexperimentet bör verifieras mot fältstudier, eftersom resultaten kan vara något missvisande. Dock visar resultaten på att ett hjälpsystem likt det testade systemet mycket troligt skulle kunna sänka de vanliga ofrivilliga fortkörningarna och därmed öka trafiksäkerheten på vägarna. En fortsatt utveckling och forskning kring ett informationssystem likt det undersökta rekommenderas av författaren till detta examensarbete.</p> / <p>Each year approximately 500 persons die in the traffic on the Swedish roads. The Swedish government has an explicit ambition to radically decrease the number of accidents on public roads. This ambition has been labeled the zero vision. The most serious accidents have been reduced in numbers due to continuous improvements of safety in and around vehicles, but due to increased intensity in the traffic, the number of deaths in the Swedish traffic starts to stagnate at nearly 500 persons per year. Too high speed is a strong contributing factor to fatal or lethal consequences of accidents. In today’s traffic drivers also tend to neglect small speed violations. The idea behind this master thesis is to investigate if in-vehicle information system can contribute to drivers’ attention to their speed in relation to speed restrictions.</p><p>An experimental investigation was conducted in the driving simulator at Department of Industrial Ergonomics, University of Linköping, Sweden. Sixteen persons participated in the study. Each person drove a scenario three times with different presentation of speed limitation. The results from the test drives corresponded well with the drivers own reflection about the information system. The system had the best effect in areas with speed limits of 70 km/h, when the drivers were unconfident about the legal speed limit.</p><p>The performance during the tested speed variations in the simulator should be verified in field studies, since data collected in the current simulator setting might be compromised due to a bias in estimations of own speed. However, test results indicate that the tested system should decrease the amount of involuntary speeding and accordingly increase the road safety. Further development and research concerning a system similar to the information system developed during this degree project is recommended by the author.</p>

<p>The glazing is today a part of the car design. The customer is more or less taking for granted that his or her view from inside the car is a direct mirror of the outside world. With more complex shapes, lower installation angles and thinner glass it is a great challenge to produce even better quality at a lower price. While the windscreen is regulated by law, the lack of well specified requirements for the optics in the backlight (rear window), together with the absence of direct customer complaints, is causing the optical quality of the backlight to decrease. The requirements and measuring methods used today are described in technical terms and do not correspond to the human perception of optical distortion.</p><p>This report is a first step towards new technical requirements, for the optics of backlights, based on the driver’s perception of optical distortion. The knowledge of how optical transmission distortion occurs, how it should be measured and how it affects the driver, is essential in order to control it.</p><p>Several databases were searched and contacts with experts were established, in order to gain knowledge. The connection between the technical requirements and the human perception of optical distortion in backlights was investigated by using psychophysical methods. A within factorial design was employed with two independent variables; viewing distance from backlight to tailing object and fixation time (viewing time). The result showed a significant difference in perception of optical distortion between 25 and 75 metres. Moreover, optical distortion is, according to the test, more disturbing during free fixation time than for fixation times of about one second.</p><p>The requirements often used for backlights today (12 ± 5 millimetres) allow distortions that 68 percent of the test subjects perceived as disturbing. In order to please the test driver from Volvo the requirements need to be as high as 12 ± 2 millimetres, which correspond to the 96th percentile. Furthermore, the result confirms that dynamic measurements are needed to find a connection to human perception of optical distortion. The principles of a new measuring method that measures the deformation and the dynamic distortion were developed to show the possibilities of measuring what the driver perceives.</p><p>Even if a good measuring method can help controlling the produced glazing it is not enough to optimize the quality of the production. More important is the choice of thickness and curvature of the glass, the installation angle and the manufacturing method. It is important to set about the origin of the problem and develop a good routine of how to work with optical distortions. Optical distortions in backlights, similar to the tested backlight, have a low probability to disturb the driver in such extent that it has an effect on the driving. Nevertheless, it is a source of irritation and discomfort, which do not belong in a premium car.</p> / The video files are also clickable from the pdf file pages 29 and 56.

<p>Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.</p><p>Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?</p><p>Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva. Dessutom erbjuder lean enkla och effektiva verktyg som snabbt kan visa positiva resultat och därmed påverka de anställdas inställning positivt, exempelvis 5S. Det finns dock ett par frågor som företagen måste arbeta med:</p><p>1) Information till de anställda:</p><p>a. Hur når man på bästa sätt ut med information om det nya produktionssystemet till de anställda så att de får en korrekt bild av vad det innebär.</p><p>b. Hur får man medarbetarna motiverade att disciplinerat arbeta efter de nya metoderna.</p><p>2) Hur ska arbetet vid monteringslinor utformas för att det inte ska upplevas som monotont och styrt? Finns det något sätt att skapa en engagerande lina?</p>