<p>Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation.</p><p>Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet.</p><p>Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system.</p><p>Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet.</p> / <p>This thesis focuses on musculoskeletal disorders in Swedish industry and especially manual assembly, and focuses on effects and consequences of a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders. The overall purpose of this thesis is to shed light and develop knowledge of the model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders by focusing factors supporting and hindering the implementation and application of such a model. Three papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, and were carried out in a car assembly plant. One of the studies also include a confectionary company.</p><p>The results are based on observations, interviews, questionnaires and company documents.</p><p>Paper I focuses on continuous improvements in an assembly plant for cars and how quality- and ergonomics issues are integrated in that work.</p><p>Paper II describes the work with continuous improvements at the car assembly as well as at the confectionary manufacturer and focuses participation and musculoskeletal disorders within these systems.</p><p>Paper III describes a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders and focuses the implementation and application of this model. The study also focuses on changes and effects and factors supporting and hindering the implementation and application. In car assembly, continuous improvements had a complicated structure and a lot of forums and an internally developed model, BME. In the confectionary manufacturer, the continuous improvements were more informal and were based on a suggestion scheme and a short communication channels with management.</p><p>The use of the BME model lead to increased interest in work nvironment issues, improved the competence in ergonomics, supported isualisation, clarified ways for processes and decisions, created unique teams for ergonomic assessments, but had simultaneous a potential for conflicts, was resource demanding and complicated the role for the safety representatives in their task of dealing with work environment issues.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2007:33.

<p>I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.</p>

<p>Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrån arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frågor: Finns det någon brist på yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för inställning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hämtades från Statistiska centralbyråns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anläggningsbranschen. Det var slumpmässigt, men med en urvalsdragning av arbetsställen med minst tio anställda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rådde brist på yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anställda utbildning i någon större utsträckning, då bara hälften av företagen som svarade erbjuder sina anställda lärlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Därutöver är det endast ett fåtal företag som erbjuder fortbildning inom den anställdes kompetensområde. Företagens inställning till utbildning är oklar. Trots att en mycket stor del av företagen som svarade, dels menar att de har ansvar för utbildning av sina anställda, dels menar att det är viktigt att tillsvidareanställda har utbildning, är det bara hälften av dem som erbjuder utbildning, exempelvis i form av lärlingsutbildning eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Däremot har företagen stor förståelse för positiva effekter som följd av utbildning, bland annat i form av ökad kvalitet på utfört arbete.</p>

<p>This case study focuses on the intentions of public sector transformation. In particular, on a Swedish public authority, the National Rail Administration (NRA) this is studied and analysed. As in other parts of the Swedish public sector, the management of this authority is planning and executing ‘marketisation’ reforms. Parts of NRA’s monopoly are to be ended and to be guided by the market. The aim of the study is to examine how conflicts between management and employees are shaped according to the changes taking place. Firstly, the study assesses how management interprets the new demands put upon the organisation and translates them into action. These actions illustrated as changes from 'monopoly to market' in order to be a legitimate business competitor; from ‘bureaucracy to flexibility’ in order to enhance competence and changing employees' identities from 'technique to tactic' in order to serve the customer properly</p><p>The study then examines the management-driven implementation of these reforms; and how the employees respond to the changes from a resistance perspective. The discussion highlights what happens when the new management-driven organising principles meet the old, technology-oriented principles of employees. This contributes to a deepened understanding of why organisational changes made in the name of ‘market’, ‘flexibility’ and ‘customer’ meet resistance in the public sector. From a resistance perspective the changes are understood as ‘rationalisation’, work intensification’ and increased ‘individual control’, which per se leads to undermining of the traditional safety culture and technical skills. The customer orientation is met with highly ironic attitudes and interpreted as ‘infantilisation’ of the employees.</p><p>The concluding remarks are that conflict and antagonism is ever present in organisations and in this case manifest in three domains, legitimating, restructuring and revaluating, and between management perspective and resistance perspective.</p>

No description available.

<p>Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation.</p><p>Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba.</p><p>Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning.</p><p>Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

<p>Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?</p><p>Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.</p>

<p>Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.</p><p>För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna.</p><p>I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.</p>