När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka. Programmeringsspråken som används är Python och JavaScript, vilka båda är populära på webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas. Testerna går ut på att XML och JSON konverteras till en lämplig intern datastruktur. I JavaScript är det ett Object, för Python är det en dictionary. Det testas även att konvertera från datastrukturen, till XML och JSON. Både stora och små datamängder testas. Resultaten visar enhälligt att JSON är betydligt snabbare än XML, upp mot en faktor 100. För JavaScript gäller detta i de tre stora webbläsarna som testas; Google Chrome, Mozilla Firefox samt Internet Explorer. Det stämmer även för Python. Resultatet är detsamma för liten datamängd som för en stor datamängd.

This document describes the work for a master’s thesis in Media Technology and Engineering at Link ̈oping University. The work consisted of building a system for defining and creating vignettes for horse racing shows. The vignettes are built up by a montage of video clips which are changed with the seasons, time of day and betting product. The system randomizes the video files and the audio files depending on the season, time of day and current betting product when creating the vignettes. Each vignette will therefore be unique. The work also consisted of implementing the vignette graphics in the software Ventuz.

XML och JSON är två populära självbeskrivande format för dataöverföring på Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring används ofta komprimering. På webben används generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken på data i självbeskrivande format. Ett sätt att i vissa fall minska storleken ytterligare är att strukturera om datamängden så att redundansen minskar men semantiken behålls intakt. I detta arbete undersöks förhållandet mellan den ökade tidsåtgången för databehandling som en omstrukturering innebär och den minskade överföringstid som uppstår tack vare den reducerade datastorleken. Arbetet har genomförts genom att experiment utförts på en applikation som använder olika strukturer och format för att hantera data. Resultatet visar att det under de givna förutsättningarna finns möjlighet till en viss vinst genom omstrukturering av data, detta även när omstruktureringen följs av gzip-komprimering. Resultatet visar också att XML-formatet gynnas mer än JSON-formatet av denna typ av operation.

Sedan år 2000 har XHTML tagit över från HTML som standard på webben. Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka om den nya standarden har börjat användas på webben. Den frågeställning som gäller för arbetet är tredelad varav den första delen tar upp om det är XHTML eller HTML som används. Den andra frågeställningen ämnar kartlägga de anledningar som finns till varför XHTML inte används. Den tredje frågeställningen syftar till att ta reda på om XHTML är ett lika bra markeringsspråk som litteraturen säger. Undersökningen gjordes med intervjuer av företag som arbetar professionellt med att skapa webbapplikationer. Vid resultatet av undersökningen visade det sig att det fortfarande är HTML som används, delvis beroende på att dokument fortfarande kan visas på webben även om de är kodade i HTML. Det saknas dessutiom kunskap om XHTML och kunderna ställer inga krav på att XHTML ska användas.

XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras. Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation. Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju. På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet. Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna få en hjälp med jämförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar är web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. När jag jämfört systemen har jag tittat på i första hand fyra huvud frågor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och säkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system från fyra olika leverantörer. För att bekräfta leverantörernas uppgifter runt systemen har jag även kontaktat kunder som använder respektive system. Som avslutning sammanfattar jag de olika systemen med utgångspunkt från min frågeställning.

Detta examensarbete har inriktats mot XML och dess användning på Internet. Frågeställningen lyder: "Kan underhållet av presenterad information på WWW förbättras eller förenklas med hjälp av XML för ett e-handelsföretag?" Det som förväntades av detta arbete är att se om XML kan ersätta HTML och underlätta för personalen vid uppdateringar av e-handelsplatsen. Bakgrunden till arbetet är att underhållet av en webbhandelsplats i dagens läge kräver mycket manuellt arbete och kostar mycket pengar. Går det att minska det manuella arbetet kan pengar sparas. Till grund för arbetet ligger en litteraturstudie. Kortfattat var resultatet följande: ·Kraven på serverprestanda kan sänkas m.h.a. XML. ·Tiden som läggs på uppdateringar av innehåll och utseende av webbplatser kan minskas. ·Kopplingen mellan befintligt affärssystem och webbhandelplats kan förenklas. ·Svaret på problemformuleringen är ja. XML ger ovan nämnda förbättringar och detta motiverar till att byta från ett HTML-baserat system till ett XML-baserat.

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer. XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem. Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas. Orsaken står att finna i att XML:s datamodell identifieras som hierarkisk och att XML därvidlag lider av denna datamodells brister i jämförelse med RDBHS relationsdatamodell. Vidare föreligger ett antal praktiska problem vilka har sin orsak i att det ännu inte har implementerats något kommersiellt tillgängligt DBHS för XML. Denna rapport redogör dock för förslag till lösning på XML:s brister som datalagrare. Det principiella lösningsförslaget går ut på att transformera XML:s hierarkiska datamodell till en objektorienterad datamodell. På så sätt kan DBHS-funktionalitet möjliggöras via ODBHS, eller så kan objektorienterad åtkomst av XML-data möjliggöras via objektorienterade programspråk.

Detta examensarbete utvärderar XML:s framtida möjligheter. XML är ett dynamiskt markeringsspråk som är tänkt att lösa många av HTML:s brister. Hittills har markeringsspråket fått mycket positiv kritik, men i och med att XML fortfarande inte har slagit igenom helt är dess framtid fortfarande oviss. En undersökning av tidigare produkt- och teknikintroduktioner i samhället resulterar i ett ramverk bestående av faktorer som kan påverka produkter/tekniker vid en introduktion på marknaden. Detta ramverk jämförs sedan med XML för att se i vilken omfattning XML uppfyller ramverkets faktorer. Vidare undersöks tre produkt- och teknikutvecklingsmetoder, vilket resulterar i att de utvecklingsfaser som ses som extra viktiga vid produkt- och teknikutveckling tas fram. Dessa faser fungerar som en mall då XML:s utvecklingsprocess studeras. Ovanstående undersökningar genomförs som litteraturstudie. Utvärderingen visar att XML inte följer ramverkets och produktutvecklingsmetodernas mönster fullt ut. Detta resultat ligger sedan till grund för analys av XML:s framtidsutsikter.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa. Som komplement framställdes en enkel prototyp som hanterar dynamiska vyer.