Today, many businesses and persons prefer to use web applications in their daily work. Until now, most of the websites are being constructed using an old traditional model. The model implies that whenever someone clicks on a link to get new information, a request is being sent to an information server. The server prepares, and returns the new requested information. For the client to take part of the new information, the client has to reload the whole page with all its content. By using AJAX-techniques the information flow will be more similar to an ordinary local application program. That is, only the information that needs to be updated is sent back to the client browser. The purpose of this essay was to investigate whether AJAX-techniques can improve Internet systems, both in user-friendliness and in a development point of view. This was performed studying two typical cases of web applications. By comparing the two applications, before and after implementation of AJAX, we could see improvements with AJAX in all of our investigated aspects. The user can work more efficient in applications where AJAX is implemented. For example, the application can give more direct feedback on the user’s actions by working with a much higher level of active communication. A whole new world of possibilities opens for the developer to construct applications that were not possible before. The new continuous communication between server and client creates higher demands on the developer than before. Since communication occur in the background, error handling is harder to troubleshoot. In our opinion the advantages of AJAX by far outnumbers the drawbacks. In the future, more and more developers will use AJAX which will lead to better solutions of debugging. This is a challenge to the Internet Community, a challenge that we believe will be met. / Webbapplikationer har en stadigt ökande användning i affärsvärlden. Fördelarna är många, några är enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning och underhåll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts på en gammal traditionell modell. Modellen innebär att användaren klickar på en länk för få ny information. En förfrågan skickas då till informationsservern som i sin tur behandlar och returnerar all information. Detta innebär att hela sidan måste laddas om och uppdateras för att visa den nya informationen. Genom att använda AJAX blir informationsflödet mer likt ett vanligt lokalt program. Det vill säga att bara den information som ändras och är relevant skickas tillbaka och uppdateras på användarens bildskärm. Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida AJAX-tekniker kan förbättra Internetsystem. De två perspektiv som använts är användarvänlighet och utvecklingsmetodik. Undersökningen gjordes genom att studera två typfall av webbapplikationer ur dessa två perspektiv. Resultatet av undersökningen har bearbetats och visar en klar förbättring vad gäller båda de valda perspektiven. Användaren kan arbeta effektivare vilket ger tidsvinster. Dessutom kan applikationen, genom den högre graden av aktiv kommunikation, ge mer direkt feedback på användarens handlingar. För utvecklaren öppnas nya möjligheter att skapa tillämpningar som tidigare inte var möjliga. Den kontinuerliga kommunikationen ställer också högre krav på programmeraren. Då kommunikationen mellan klient och server i större del sker i bakgrunden som inte syns i presentationsskiktet uppkommer även felen i bakgrunden. Det är därför svårare att felsöka en AJAX-baserad webbplats. Vi anser att nackdelarna är små jämfört med alla möjligheter AJAX erbjuder. Lösningar för felhantering är en utmaning för Internetbranschen som den med all säkerhet kommer att lösa.

Integration av data hör till ett av de största problemen inom datakommunikationen, särskilt då det gäller data från olika system. Därför utvecklades det under 70- och 80-talet ”Standard Generalized Markup Language" (SGML). Tanken med SGML från början var att den skulle underlätta informationsutbytet och skapa mer strukturerade dokument. Problemet med SGML, är att det är oerhört komplext och svåranvänt. Därför ville World Wide Web Consortium (W3C) utveckla ett språk, som både var kraftfullt och lätt att använda. Språket kallades Extensible Markup Language (XML). XML fick de bästa bitarna från SGML och Hypertext Markup Language(HTML). Syftet med uppsatsen är att fånga upp kunskap om hur XML fungerar och vilka för- respektive nackdelarna är med XML. Aspekter som det fokuseras på är användbarhet och eventuella fördelar gentemot befintliga lösningar. Vidare tar den upp vad som krävs för att XML ska bli en utbredd standard. Uppsatsen använder sig utav en kombination av litteraturstudier, Internet-studie, intervju och en praktisk tillämpning. Detta för att ge mer kunskap om vad XML är och vilka tillämpningsområden som finns. Resultatet från undersökningen visar att det inte är många företag i Jönköpingstrakten som känner till XML. Förhoppningsvis kommer detta att ändras med tiden och det verkar finnas tendenser att allt fler programvarufröretag har börjat erbjuda stöd för XML i sina produkter. Några av de förutsättningar som respondenterna nämnde, för att XML ska slå igenom på allvar som standard, var att det faktiskt var tvunget att vara bättre än befintliga lösningar, att marknadsföring krävs, att det efterfrågas av kunder och att det stödjer befintliga system. Framtiden för XML handlar egentligen bara på en sak, att företrädare för de stora företagen enar sig om en standard och att denna i sin tur vinner majoritet hos programvaruföretagen.

Detta projekt handlar om ett applikationsutvecklingsprojekt för Androidplattformen vilket innefattar Androids uppbyggnad, Javaprogrammering, design i XML miljö, grunder i Eclipse samt publicering på Google Play (före detta Android market). Projektet resulterar i en Androidapplikation i form av ett enkelt Pongspel med olika funktioner som highscorelista samt att uppsatsen beskriver det man behöver kunna för att utveckla applikationer för Android.

Polisens it-forensiska avdelning har bl.a. i uppgift att säkra bevis från datorer som tillhör personer misstänkta för brott. Det polisen gör är att använda en mängd olika program som producerar loggar med webbhistorik, e-post och meddelanden från en mängd program som används vid chatt. Det den här rapporten kommer fokusera på är framtagningen av en applikation som kan ta in alla dessa typer av loggar och rensa bort onödig information. Den återstående informationen struktureras om för att kunna generera en rapport med enhetligt utseende. Den genererade rapporten kommer även följa polisens grafiska profil. Denna renskrivning är något polisen idag måste göra för hand när dessa loggar tas fram vilket gör att mycket tid går åt på något en dator kan göra på några sekunder. / The police it-forensics department has a lot of different tasks. One of them is to secure evidence from computers confiscated from a person of interest. What the police do is that they use different kinds of programs that extracts web history, mail and chat-messages. This thesis will focus on developing an application to read all these different types of logs and remove obsolete information. The remaining data will be re-structured in a way that enables a report to be generated with a uniform layout. The generated report will also follow the graphical profile of the police. Right now this removal of obsolete data and re-structuring is something the police will have to do by hand. Because of this, a lot of time is spent on doing something a computer can do in seconds.

De senaste åren har molekylärbiologisk data växt explosionsartat. Ny teknik gör att information kan härledas ur data snabbare och mer än tidigare. Faktum är att det tillkommer så mycket ny data att de nya resultaten inte längre kan publiceras i artiklar. Dessa sekvenser av data finns istället bara åtkomliga i speciella databaser. Dessa databaser är tillgängliga för allmänheten dels genom att ladda ned dem eller att använda en Internet browser. Det har, för ett par år sedan, kommit en ny standard för att strukturera upp och lagra data på. Detta nya sätt är XML. Det har föreslagits att XML skall ersätta eller ta över delar av de databaser som finns då XML skall vara ett bättre sätt att strukturera upp och lagra molekylärbiologisk data. Det finns däremot inga forskningar som direkt har undersökt hur bra XML är jämte andra databaser när det gäller Molekylärbiologisk data. Detta arbete skall ge en närmare inblick i hur bra databaser och XML kan hantera representation och lagring av sekvensdata som DNA och proteiner, då data av den sorten innehåller väldigt mycket information och är svår att representera. Resultaten kommer att visa att XML inte är riktigt tillräckligt bra för att ersätta de äldre databaserna. Resultaten kommer dessutom också att visa att de äldre databaserna, även om de är de bästa för tillfället, inte är perfekta för ändamålet att lagra sekvensdata.

Undersökningen behandlar problem som tidigare forskning har uppmärksammat kring användandet av standarden XMI. XMI är avsedd för utbyte av modeller mellan modelleringsverktyg. Problem som uppmärksammats i användningen av XMI är att information om modeller inte alltid utbyts korrekt mellan verktyg. Detta kan resultera i att viktig information om modellerna går förlorad. Undersökningen har till syfte att undersöka huruvida det är möjligt att extrahera data från modeller sparade i XMI-format utan tillgång till DTD eller XML-schema. En sådan möjlighet skulle kunna användas för att rädda information om modeller som annars skulle gå förlorad. Den metod som har används för undersökningen är litteraturstudie, experiment och implementation samt hypotesprövning. Studien har resulterat i en implementation som är avsedd för att extrahera och presentera information från XMI-dokument. Den slutsats som dras från undersökningen är att det går att extrahera data från modeller sparade i XMI-dokument förutsatt att sättet på vilken XMI-standarden har tillämpats är känt sedan tidigare.

Användandet av Web Services har ökat de senaste åren, det är relativt lätt att utveckla dessa tjänster och de kan användas i de allra flesta miljöer. Ett bekymmer är dock säkerhetsfrågan. Denna uppsats studerar de vanligaste teknikerna för att säkra Web Services, beskriver hur de kan användas samtidigt diskuterar fördelar och nackdelar med flera av dem. Till sist ges förslag på hur Web Services i olika typer av miljöer kan säkras. / The usage of Web Services has increased during recent years, its relatively easy to develop and can be used in almost any environment. One concern however is the security aspect. This essay studies the most common techniques for securing Web Services and describes how they can be used. It also discusses some pros and cons about them. Finally this paper suggests some ways to secure Web Services used in different environment.

Enterprise Information Integration (EII) is rapidly becoming one of the pillars of modern corporate information systems. Given the spread and diversity of information sources in an enterprise, it has become increasingly difficult for decision makers to have access to relevant and accurate information at the opportune time. It has therefore become critical to seamlessly integrate the diverse information stores found in an organization into a single coherent data source. This is the job of EII and one of the key components to making it work is harnessing the implied meaning or semantics hidden within data sources. Modern EII systems are capable of harnessing semantic information and ontologies to make integration across data stores possible. These systems do not, however, allow a consumer of the integration service to build queries with semantic meaning. This is due to the fact that most EII systems make use of XQuery, SQL, or both, as query languages, neither of which has the capability to build semantically rich queries. In this thesis Semantos (from the Greek word sema for “sign or token”) is proposed as a viable alternative: an information query language based in XML, which is capable of exploiting ontologies, enabling consumers to build semantically enriched queries. An exploration is made into the characteristics or requirements that Semantos needs to satisfy as a semantically smart information query language. From these requirements we design and develop a software implementation. The benefit of Semantos is that it possesses a query structure that allows automated processes to decompose and restructure the queries without human intervention. We demonstrate the applicability of Semantos using two realistic examples: a query enhancement- and a query translation service. Both expound the ability of a Semantos query to be manipulated by automated services to achieve Information Integration goals. / Dissertation (MSc)--University of Pretoria, 2009. / Computer Science / unrestricted

Cílem diplomové práce bylo vypracovat návrh XML specifikace elektronicky podepsané zdravotnické dokumentace s časovým razítkem. V úvodu práce jsou definovány základní pojmy a principy digitálního podpisu. Následující kapitola obsahuje popis klasického obecného archivu. Archiv zdravotnické dokumentace se však od toho klasického liší. Dokumenty nejsou archivovány natrvalo avšak pouze po dobu specifikovanou legislativou. To je základní specifikum. Zdravotnická dokumentace má však další specifika, ze kterých je nutné vycházet. Dokumenty budou do archivační skupiny neustále přibývat, bude proměnlivá doba archivace zdravotnické dokumentace v závislosti na událostech v pacientově životě a dalším problémem je i fakt, že neexistuje závazná specifikace formální podoby zdravotnické dokumentace. Navrhovaná XML specifikace vychází z rozšířené základní syntaxe XML podpisu o elementy pro oblast archivace (XAdES-A) a ze specifikace základních metadat popsané ve standardu Dublin Core. Specifikace byla tvořena s cílem maximální univerzálnosti pro použití v oblasti zdravotnictví.

Tato práce se zabývá různými charakteristikami komponovaných dokumentů a ukazuje potencionální výhody využití takových dokumentů v prostředí dnešního Webu. Hlavní pozornost je soustředěna na problémy spojené s validací komponovaných dokumentů. Práce zkoumá různé přístupy k řešení těchto problémů. Validační metoda NVDL (Namespace-based Validation Dispatching Language) je popsána detailně. Tato práce popisuje hlavní principy NVDL, zkoumá výhody a nevýhody oproti jiným přístupům a představuje JNVDL. JNVDL je kompletní implementace specifikace NVDL, která byla napsána v jazyce Java jako součást této práce. Popsány jsou nejen technické prvky implementace, ale JNVDL je představeno i z uživatelské perspektivy. Pro ověření využitelnosti bylo JNVDL integrováno do existujícího projektu pro validaci webových dokumentů s názvem Relaxed, aby jednoduše zpřístupnilo validaci komponovaných dokumentů autorům webového obsahu.