<p>I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid.</p>

<p>The aim of this study was to describe how adolescents experiences their quality of life, and to</p><p>compare if there are any differences in how they experiences their QOL depending on where</p><p>they live, big town or smaller town. The aim was also to examine how adolescents</p><p>experienced their schooling. The study is empirically, quantitative with a descriptive and</p><p>comparative design. To measure quality of life a tried and tested instrument – Life</p><p>Satisfaction Questionnaire (LSQ) was used. The questionnaire was distributed and collected</p><p>by the authors.142 students participated, 79 from the larger city and 63 from the smaller city.</p><p>The results of this study showed that adolescents, 16-19 years, rated their overall QOL as high</p><p>and that there were no significant differences between the cities regarding on how the</p><p>adolescents experienced their overall QOL. There were significant differences in some of the</p><p>sub factors. There were significant differences in the factors ”physical symptoms”, influence</p><p>of illness” and “Experience of every day meaningful activities”. Adolescents from the larger</p><p>city experienced higher levels of meaningful activities, and adolescents in the smaller city</p><p>experienced less physical symptoms and influence of illness. The results also showed that the</p><p>adolescents rated their ability to manage their studies as high, and that there were few that felt</p><p>depressed or/and bullied. The adolescents in this study felt that their schooling was</p><p>represented of both a positive and a negative adjective. Funny and instructive recurred</p><p>frequently, but also tough occurred often.</p>

<p>The background to this study is the government’s investment in design and the increase of design education around the country. As a future design teacher (industrialdesign) at high school/college, it is of great interest for me to look closer at student’s attitude towards design and design educations at high school.</p><p>Questions that have been investigated are student´s attitude towards design; design as a concept but also as a phenomenon. How does the student counselor inform the students of the different</p><p>choices before choosing high school?</p><p>Does the students view on design correspond to what the student counselor say?</p><p>What opinion does the student counselor have to the concept design as well as design in high</p><p>school? Is design just a craze or here to stay?</p><p>To get answers I have made interviews with student counselors at two different schools, I have also been in contact with a student counselor on the internet. Their thoughts will clarify the</p><p>situation that the students might be in. I have also made questionnaires at two different schools,</p><p>three classes per school. The students are ninth graders and their answers underlie this study.</p><p>Besides that, relevant literature and reports have been used.</p><p>The result shows that students attitude towards design are divided. Some thinks design is here to stay and can develop, while others thinks that there are more important things in life, for instance</p><p>a medical education. This shows that students give different knowledge different value. I have also seen that students are unsure concerning the word design, at the same time a majority says that it is a common word. The study shows that a majority of the students associates the word design with fashion design, creation of clothes.</p>

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19–20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet. Dock läggs fokus, i denna studie, på relationernas betydelse för identitetsskapande i det post-moderna samhället. På så sätt kompletteras bilden av postmoderna identiteter. Målgruppen i denna studie är varierad, uppsatsen kan läsas av socialpsykologer då den är skriven ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Men den kan också läsas av någon som är in-tresserad av något av våra huvudbegrepp; identitet, postmodernitet och relationer. I och med vald metod, semistrukturerade intervjuer, är det lämpligt att ett bekvämlig-hetsurval används. Respondentantalet var 6 stycken. De innehållsrika intervjuerna bidrog till att en grundlig analys kunde genomföras och därmed fann vi reliabla förklaringar till studiens frågeställningar. De resultat vi funnit visar att identitet, relationer och samhälle är tre ämnen som är mer sammanknutna än vi först trodde från början. Respondenterna hade ibland svårt att skilja de olika teman vi valt åt, då de är så ihopkopplade i dagens samhälle. Resultaten visar att identi-teten idag sammankopplas väldigt lätt med roller och att relationer är en stor påverkansfaktor i identitetsskapandet. Slutsatser vi dragit utifrån denna studie är bland annat att detta ämne är relevant och att det behövs göras fortsatta, djupare studier inom det.

The background to this study is the government’s investment in design and the increase of design education around the country. As a future design teacher (industrialdesign) at high school/college, it is of great interest for me to look closer at student’s attitude towards design and design educations at high school. Questions that have been investigated are student´s attitude towards design; design as a concept but also as a phenomenon. How does the student counselor inform the students of the different choices before choosing high school? Does the students view on design correspond to what the student counselor say? What opinion does the student counselor have to the concept design as well as design in high school? Is design just a craze or here to stay? To get answers I have made interviews with student counselors at two different schools, I have also been in contact with a student counselor on the internet. Their thoughts will clarify the situation that the students might be in. I have also made questionnaires at two different schools, three classes per school. The students are ninth graders and their answers underlie this study. Besides that, relevant literature and reports have been used. The result shows that students attitude towards design are divided. Some thinks design is here to stay and can develop, while others thinks that there are more important things in life, for instance a medical education. This shows that students give different knowledge different value. I have also seen that students are unsure concerning the word design, at the same time a majority says that it is a common word. The study shows that a majority of the students associates the word design with fashion design, creation of clothes.

I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid.

The aim of this study was to describe how adolescents experiences their quality of life, and to compare if there are any differences in how they experiences their QOL depending on where they live, big town or smaller town. The aim was also to examine how adolescents experienced their schooling. The study is empirically, quantitative with a descriptive and comparative design. To measure quality of life a tried and tested instrument – Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) was used. The questionnaire was distributed and collected by the authors.142 students participated, 79 from the larger city and 63 from the smaller city. The results of this study showed that adolescents, 16-19 years, rated their overall QOL as high and that there were no significant differences between the cities regarding on how the adolescents experienced their overall QOL. There were significant differences in some of the sub factors. There were significant differences in the factors ”physical symptoms”, influence of illness” and “Experience of every day meaningful activities”. Adolescents from the larger city experienced higher levels of meaningful activities, and adolescents in the smaller city experienced less physical symptoms and influence of illness. The results also showed that the adolescents rated their ability to manage their studies as high, and that there were few that felt depressed or/and bullied. The adolescents in this study felt that their schooling was represented of both a positive and a negative adjective. Funny and instructive recurred frequently, but also tough occurred often.

No description available.

<p>Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19–20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet. Dock läggs fokus, i denna studie, på relationernas betydelse för identitetsskapande i det post-moderna samhället. På så sätt kompletteras bilden av postmoderna identiteter. Målgruppen i denna studie är varierad, uppsatsen kan läsas av socialpsykologer då den är skriven ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Men den kan också läsas av någon som är in-tresserad av något av våra huvudbegrepp; identitet, postmodernitet och relationer. I och med vald metod, semistrukturerade intervjuer, är det lämpligt att ett bekvämlig-hetsurval används. Respondentantalet var 6 stycken. De innehållsrika intervjuerna bidrog till att en grundlig analys kunde genomföras och därmed fann vi reliabla förklaringar till studiens frågeställningar. De resultat vi funnit visar att identitet, relationer och samhälle är tre ämnen som är mer sammanknutna än vi först trodde från början. Respondenterna hade ibland svårt att skilja de olika teman vi valt åt, då de är så ihopkopplade i dagens samhälle. Resultaten visar att identi-teten idag sammankopplas väldigt lätt med roller och att relationer är en stor påverkansfaktor i identitetsskapandet. Slutsatser vi dragit utifrån denna studie är bland annat att detta ämne är relevant och att det behövs göras fortsatta, djupare studier inom det.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.</p>