Bakgrund: Det politiska engagemanget bland ungdomar är stort, men medlemsantalen hos de politiska ungdomspartierna visar en nedåtgående trend med lägre deltagande för varje år. Föreliggande studie fokuserar på partipolitiskt engagemang där ungdomarna gjort aktiva val för att hitta en plats inom den politiska arenan. Syfte: Syftet är att identifiera vad som motiverar ungdomar som är aktiva i politiska ungdomsförbund i Sverige att bli partipolitiskt aktiva, och vad som får dem att stanna kvar. Resultatet kan förhoppningsvis användas som didaktiskt stöd i framtida samhällskunskapsundervisning. Metod: Metoden för studien är kvalitativa samtalsintervjuer med tio ungdomar från samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund. En intervjuguide används som bygger på studiens teoretiska ramverk där grunden är The expectancy-value model of motivation theory och motivationsfaktorer för politiskt engagemang och samhällsengagemang, vilka baserats på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att det är samma faktorer som motiverar politiskt intresserade ungdomar som också motiverar partipolitiskt engagerade ungdomar. Utöver fastställandet av detta samband så identifierades två ytterligare faktorer som fick ungdomarna att ta steget in i och stanna kvar i partipolitiken. Dels handlar det om en vilja att förändra samhället, dels om en utlösande faktor som fick ungdomarna att ta steget in i partipolitiken. Resultatet visar även det komplexa sambandet mellan samtliga faktorer samt betydelsen av den sociala kontexten

Denna uppsats skrevs med syftet att undersöka hur ungdomspartier förmedlar den egna rollen som har sitt syfte att bidra till demokratin i Sverige. Detta gjordes genom att använda Robert. A Dahls teori kring den demokratiska processen som analysverktyg. Analysen gjordes utifrån ungdomspartiernas hemsidor, sociala medier och stadgar samt andra tillgängliga dokument. Arbetet avgränsade sig till tre olika ungdomspartier vilka var Ung vänster, Liberala ungdomsförbundet och Ungsvenskarna. Resultatet blev att alla dessa kommunicerar tre helt olika roller. Ung vänster förmedlar en roll som kopplades till ”kontroll över agendan” vilket innebär att de primärt fokuserar på sakfrågor och att föra fram sina åsikter. Liberala ungdomsförbundet har istället valt att fokusera på att sprida kunskapen kring sin ideologiska grund som kopplas till kriteriet ”upplyst förståelse”. Ungsvenskarna förmedlar en roll som bidrar till ”effektivt deltagande”, vilket betyder att de rekryterar och utbildar framtida politiker till sitt moderparti. Alla tre har dock fler funktioner och kan kopplas till flera kriterier men detta var vilka deras primära fokus riktade på. / This paper was written with the purpose of examine which role youth parties communicate to have for their contribution to the swedish democracy. This was accomplished by using the theory of the democratic process created by Robert. A Dahl. The youth parties webpages, social media and accessible documents was used in the analysis, the sampled parties was “Ung vänster” (the young left wing), “Liberala ungdomsförbundet” (the young liberals) and “Ungsvenskarna” (The swedish youths). The result being that all three are contributing to the democracy by showing different primary roles yet still being able to fill some of the other criteria as well, however to a lesser extent. “Ung vänster” communicates a role which connects to the criteria of “control of the agenda” which means they have taken on the function of influencing the decision makers of society. “Liberala ungdomsförbundet” has instead chosen to put their focus in spreading information about the main thoughts of the liberal ideology, this role connects to the criteria of “enlightened understanding”. “Ungsvenskarna” is primarily focusing on communicating a function of recruiting and educating new party members with the goal to create future politicians for the main party, this role connects to the criteria of “effective participation”.