To prevent climate change, the world needs to reduce carbon emissions globally. This also applies to academia, where a large portion of a research-intensive organization’s total emissions comes from flying. At KTH, a research-intensive organization, an ambitious university-wide goal to reduce emissions from academic flying has been established. The mid-level structure in the organization, a division, functions as a boundary between the individual employee and the larger organization, and has been identified as a promising target to address the organizational goals. In this study a tool for heads of divisions to budget and follow-up a speculative carbon budget on their division is explored through a design process. It was found that a tool for heads of division to manage carbon emissions at their division needs to involve the employees in the process, be effortless in terms of prioritization of trips and provide a good overview for decision making. The most prominent finding, and the requirement for such a tool to be implemented, is clearer directives and communication from the top-level of the organization. / För att förebygga klimatförändringar behöver världen minska koldioxidutsläppen globalt. Detta gäller även akademin, där en stor del av forskningsintensiv-organisationers totala utsläpp kommer från flyg. På KTH, som är en forskningsintensivorganisation, har ambitiösa organisatoriska mål fastställts för att minska utsläppen från akademiskt flyg. Inom organisationen fungerar avdelningar som en förbindelse mellan den enskilde medarbetaren och den större organisationen, och har identifierats som en lämplig del av organisationen att agera på de organisatoriska målen. I denna studie utvecklas ett verktyg som ska hjälpa avdelningschefer att budgetera och följa upp en spekulativ koldioxidbudget på sin avdelning, detta utforskas genom en designprocess. Det uppmärksammades att ett sådant verktyg behöver involvera medarbetarna i processen, vara enkelt när det gäller prioritering av resor och ge en bra överblick för att kunna ta beslut. Den mest framträdande upptäckten, som också är ett krav för att ett sådant verktyg ska kunna implementeras, är tydligare direktiv och kommunikation från organisationens ledningsnivå.

Flying can constitute as much as a third of an academic institution’s total emissions and there’s a growing concern among researchers around their academic travel contributing to global warming. This paper is part of KTH FLIGHT, a research project for decreased CO2-emissions in flight-intensive organizations through creation and testing of practical tools. It is a Research through Design work that provides new knowledge about a previously largely unexplored implementation area of emission trading systems like Cap and Trade. These have previously helped reduce emissions at lower costs than tax based systems in various settings but little research exists in terms of design and important factors for a university to promote more sustainable travel patterns. This paper reveals challenges and opportunities regarding implementation and shows current feasibility in implementing in a Swedish university (KTH), and provides suggestions for choosing suitable users and direction of future research. / Flygresor kan utgöra upp till en tredjedel av en akademisk institutions totala utsläpp och det finns en växande oro bland forskare kring att deras resande bidrar till den globala uppvärmningen. Denna rapport är en del av KTH FLIGHT, ett forskningsprojekt med syfte att minska CO2 -utsläpp i flygintensiva organisationer genom att skapa och testa praktiska verktyg. Detta är ett Research through Design-arbete som bidrar med ny kunskap om ett tidigare till stor del outforskat område för implementeringar av utsläppshandelssystem såsom Cap and Trade. Dessa har i olika sammanhang tidigare bidragit till minskade utsläpp med lägre kostnader än skattebaserade system. Men i dagsläget finns det lite forskning gällande dess design och viktiga faktorer för att främja mer hållbara resvanor på ett universitet. Denna uppsats visar på utmaningar och möjligheter vid en implementering och visar aktuell genomförbarhet i ett svenskt universitet (KTH), samt ger förslag på val av lämpliga användare samt inriktning för framtida forskning.