För att nå internationella klimatmål bör de globala koldioxidutsläppen halveras till och med år 2030. I flygintensiva organisationer, där flygresor utgör en betydande del av organisationens totala, årliga koldioxidutsläpp finns det således ofta en strävan att minska på anställdas flygresande. Forskningsprojektet FLIGHT på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) utforskar verktyg som ämnar hjälpa organisationer att minska sina flygrelaterade koldioxidutsläpp. På uppdrag av FLIGHT har studenter på KTH framställt verktyget FlightViz, som sammanställer och visualiserar information om flygresor gjorda av anställda på KTH. Denna studie ämnar undersöka hur FlightViz bör vidareutvecklas för att vara användbart för fler än den ursprungliga användargruppen - forskarna involverade i FLIGHT. Forskningsfrågan som ställs är vilka funktioner som bör inkluderas och vilka designförändringar som bör implementeras för att FlightViz ska vara användbart för en bredare grupp användare på KTH. Forskningsintervjuer med hållbarhetsstrateger på KTH Sustainability Office och med anställda på olika skolor på KTH genomfördes i syfte att kartlägga användarbehov och skapa underlag till att besvara forskningsfrågan. Resultatet av studien visade att en rad funktioner och designförändringar är av hög betydelse för FlightViz användbarhet. Att visualisera personanpassad data per årsarbetskraft, årsvis och i förhållande till olika genomsnitt är eftertraktat, och visades vara av hög betydelse vid vidareutveckling av FlightViz. Huruvida datan ska vara anonym är en fråga utan ett lika självklart svar. Trots det var anonymitet ett viktigt ämne i studien. / In order to reach international climate goals, global carbon emissions must be halved by 2030. In flight-intensive organisations, where air travel makes up a significant portion of the organisation’s total annual carbon emissions, there is therefore often an ambition to reduce employee flight travel. The research project FLIGHT at the Royal Institute of Technology (KTH) explores tools that are designed to help organisations reduce their flight-related carbon emissions. On behalf of FLIGHT, students at KTH have developed a tool called FlightViz, which combines and visualises information about travels by flight, made by KTH employees. This study aims to investigate how FlightViz can be developed further, in order to be useful to a larger group of users, other than the originally intended user base - the researchers in the FLIGHT project. The research question asked is what features should be included and what design changes should be implemented in order to make FlightViz useful for a wider group of users at KTH. Research interviews with sustainability strategists at KTH Sustainability Office and with employees from different schools at KTH were conducted, with the aim of identifying user needs and creating a basis for answering the research question. The results of the study indicated that a number of features and design alterations are desirable in order to make FlightViz usable for a broader user base. Visualising personalised data per annual workforce, per year and in relation to various averages was found to be of high importance in the further development of FlightViz. Whether the data should be anonymous or not, was a question with a less obvious answer. Nevertheless, anonymity was an important topic in the study.

Runt om i världen har länder skrivit på Parisavtalet för att gemensamt göra en insats för miljön, och utöver det har många infört egna policyer att följa och miljömål att sträva efter. Ofta inkluderas mål om att minska utsläpp från resor i dessa riktlinjer, vilket är något som Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit med i sina miljömål. Att KTH minskar sina flygrelaterade utsläpp Fanny Erkhammar EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap, KTH Lindstedsvägen 3, 114 28 Stockholm fannyer@kth.se är av hög relevans då universitet är en av de typer av statliga myndigheter i Sverige som redovisar störst utsläpp av koldioxid från flygresor. På KTH finns ett forskningsprojekt med syftet att stödja minskandet av dessa flygrelaterade koldioxidutsläpp på universitetet, och i samarbete med dem togs det i den här studien fram en prototyp till ett visualiseringsverkyg ämnad att hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över sin avdelnings flygvanor. Verktyget ämnades också lägga en grund för beslutstagande kring flygresor i syfte att minska utsläpp från dem. Mer specifikt undersökte den här studien forskningsfrågan: Hur kan man hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över avdelningens flygande, i syfte att ta beslut för att minska koldioxidutsläpp, genom att visualisera flygdata? För att ta reda på vad avdelningschefer kunde tänkas behöva i ett verktyg som det som togs fram i den här studien inleddes undersökningen med intervjuer med deltagare från målgruppen. Därefter togs en prototyp fram som slutligen evaluerades i användartester med målgruppen. Under studiens gång visade deltagarna i testerna ett intresse för verktyget, och bidrog också med förslag på ytterligare funktioner de gärna sett i verktyget för att använda det i arbetet. Det har dock visat sig att implementering och användning av den här typen av verktyg i dagsläget inte är aktuellt då det saknas tydliga riktlinjer från KTH kring utsläpp på avdelnings- och individnivå vilket gör att avdelningschefer inte har en grund att utgå från i sin beslutsfattning. / Countries around the world have signed the Paris Agreement in order to make a collective effort for the environment and many have also introduced their own policies and sustainability goals to strive for. Goals to reduce emissions from traveling are often included in these guidelines, and it is something that KTH Royal Institute of Technology has included in their sustainability goals. It is highly relevant that KTH reduces their flight related emissions since universities are one of the types of governmental institutions in Sweden that have the highest recorded carbon emissions from air travel. There is a research project at KTH that aims to support the reduction of the flight related emissions at the university. In collaboration with the research project, a prototype of a visualization tool was developed in this study. The aim of the visualization tool was to help heads of departments at KTH get an overview of their departments flying habits, as well as to lay the foundation for decision making around air travel with the purpose of reducing the emissions from it. More specifically, this study examined the following research question: How can we help heads of departments at KTH to get an overview of the department’s air traveling, with the purpose of making decisions to reduce the carbon emissions, by visualizing flight data? To find out what heads of departments would need in a tool like the one that was developed in this study, initial interviews were held with participants from the target group. After that, a prototype was developed and tested on the target group in user tests. During the course of the study the participants showed interest in the tool, and came with suggestions about additional functions they would have liked to have if they were to use the tool in their work. However, the study also showed that the implementation and use of this type of tool is not currently relevant because there is a lack in clear guidelines from KTH around emissions on a department and individual level, which means that department heads do not have the foundation they need to base their decisions on.

Denna studie är en analys av flygdata från KTH Kungliga Tekniska Högskolans anställda år 2019. Arbetet tar avstamp i Metsola van der Wijngaarts föreslagna riktlinjer rörande akademiskt flygande, där strävan efter att spendera högst 100 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per resdag framhålls som en tumregel [1]. Detta resonemang etablerar en idé som frångår att se till en individs summerade utsläpp, till ett slags effektivitetsmått där utsläpp per tidsenhet i stället är i fokus. Med utgångspunkt från detta definierades och analyserades måttet utsläppshastighet, mätt i CO2e per dag på resande fot, som ett perspektiv att analysera akademiskt flygande utifrån. Frågeställningen som undersöks i studien är huruvida de individer som flyger mest är desamma som har högst utsläppshastighet. Och, om dessa grupper skiljer sig åt, vilka resmönster som ligger till grund för skillnaden. Genom en sammanslagning av KTH:s HR-data och resebokningssystem har samtliga årets resor bokade genom lärosätet kopplats till anonymiserade individer. Detta möjliggjorde uträknandet av en individs totala utsläpp under året, samt utsläppshastigheten, för samtliga resenärer vid KTH. Analysen gav upphov till två separata topplistor: de individerna med högst utsläppshastighet och de individerna med störst totala utsläpp. Undersökningen visar att dessa topplistor skiljer sig åt; få individer hade en topplacering i båda listorna. De med hög utsläppshastighet hade ofta ett litet antal resor som ofta var över långa distanser och i affärsklass, och med kort varaktighet. Detta resmönster återfanns även hos de med högst totala utsläpp, men dessa hade även ett större antal resor under året. Bland dessa resor fanns ofta en eller flera resor med relativt lång varaktighet över korta distanser, som bidrog till att sänka totala hastigheten för personen. Vi fann att individer som utför få resor, som konsekvent är av kort varaktighet över långa distanser får en hög utsläppshastighet, medan individer som även utför resor av lång varaktighet över korta distanser tenderar att få lägre värden. Slutsatsen av studien är att utsläppshastighet är ett mått som kan ge ett annat perspektiv än att titta på totala utsläpp när man analyserar flygvanor, som kan vara användbart i analys av enskilda resor. / This paper is an analysis of 2019 flight data from employees at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The work is inspired by KTH professor Metsola van der Wijngaart's proposed guidelines regarding academic flying, suggesting that the emissions of a trip should not exceed a maximum of 100 kg carbon dioxide equivalents (CO2e) per travel day [1]. This perspective differs from a more traditional analysis of looking at an individual's summed emissions, and instead views flying through an efficiency perspective, focusing on emissions per unit of time. Based on this, emission speed, measured in CO2e per travel day, was defined and evaluated as a means of analysing academic flying. The research question investigated in the study is whether the individuals who fly the most are the same individuals who have the highest emission speed. And, if these groups differ, which travel patterns underlie the difference. Through a merge of KTH's HR data and travel booking system, the year's trips booked through the university were linked to anonymised individuals. The total amount of CO2e-emissions, as well as the emission speeds for all travellers at KTH were calculated, which gave rise to two separate top lists: the individuals with the highest emission speeds and the individuals with the highest emission totals. The analysis showed that these top lists differ, with few individuals having a top ranking in both lists. Those with high emission speeds often had a small number of trips which often were long distance, in business class, and of short duration. This travel pattern was also found when analysing the greatest emitters, but these individuals had a larger number of trips during the year. Among these trips there were often a few ones of relatively long duration over short distances, weighing down the summed emission speed of the individual. We found that individuals who make few trips in total, which consistently are of short duration and over long distances, receive high emission speeds, whereas individuals who also make trips that are of long duration and over short distances tend to get lower values. The conclusion of the study was that emission speed can give another perspective than looking at total emissions when analysing flying habits, which can be used in analysing individual trips.

För att samhället ska nå målet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 °C behövs att åtgärder inom alla sektorer av samhället vidtas för att minska klimatpåverkan. Flygresor släpper idag ut stora mängder koldioxid, och i forskarvärlden är det en norm att resa över världen för att bygga ut kontaktnät och sprida sin forskning. Detta är något som inte går i linje med försöken att minska utsläppen i världen. För att bryta denna flygnorm måste diskussioner föras om hur universitet ska gå tillväga för att minska flygandet. På KTH står idag 20% av forskarna för 80% av de flygrelaterade utsläppen. Syftet med detta arbete var att undersöka frågan “Om man vill skapa reflektion och väcka diskussion om den ojämna fördelningen av Saga Oldenburg KTH Royal Institute of Technology EECS Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap sagao@kth.se koldioxidutsläpp från forskares flygande, hur kan man då utforma en interaktiv installation för att uppnå det?”, och mer specifikt använde vi data över forskare på KTH. Metoden i arbetet är grundad i teorier inom Research Through Design och kritisk design, och för att testa hur framgångsrikt installationen framkallar diskussion hölls intervjuer med anställda på olika universitet i Sverige. Resultatet av installationen blev ett interaktivt gränssnitt där användaren först fick gissa hur fördelningen av flygrelaterade utsläpp ser ut på KTH, för att sedan få den faktiska fördelningen visualiserad med dramatiska effekter i syfte att framkalla reflektion genom provokativa element. Intervjuerna visade att installationen skulle vara framgångsrik i att framkalla diskussion och reflektion kring fördelningen av flygrelaterade utsläpp om den ställdes ut på en publik plats på universitetet. / If society is to reach the goal of keeping global warming well below 2 °C, measures need to be taken in all sectors to decrease climate impact. Aviation today releases large amounts of carbon dioxide into the atmosphere, and in the academic world it is the norm to travel around the world to network and spread one’s research. This does not align with the global attempts to lower emissions. In order to break the norm of flying, discussions need to be held as to how universities should lower their emissions from aviation. At KTH today, 20% of the scientists contribute to 80% of flight related emissions. The aim of this article was to investigate the following question: “In order to evoke reflection and discussion regarding the uneven distribution of carbon dioxide emissions from aviation amongst scientists, how can an interactive installation be designed to achieve this?”, and more specifically we looked at data of scientists at KTH. The method is based on theories of Research Through Design as well as critical design. To test how effective the installation was in evoking discussion multiple interviews were held with employees at different universities in Sweden. The result of the installation was an interactive interface where the user was to guess how aviation related emissions are distributed amongst employees at KTH, to then have the actual distribution visualized with dramatic effects with the aim of invoking reflection through provocative elements. The interviews showed that the installation would be successful in evoking discussion and reflection regarding the distribution of aviation related emissions if it were to be placed at a public place at the university.

Flying can constitute as much as a third of an academic institution’s total emissions and there’s a growing concern among researchers around their academic travel contributing to global warming. This paper is part of KTH FLIGHT, a research project for decreased CO2-emissions in flight-intensive organizations through creation and testing of practical tools. It is a Research through Design work that provides new knowledge about a previously largely unexplored implementation area of emission trading systems like Cap and Trade. These have previously helped reduce emissions at lower costs than tax based systems in various settings but little research exists in terms of design and important factors for a university to promote more sustainable travel patterns. This paper reveals challenges and opportunities regarding implementation and shows current feasibility in implementing in a Swedish university (KTH), and provides suggestions for choosing suitable users and direction of future research. / Flygresor kan utgöra upp till en tredjedel av en akademisk institutions totala utsläpp och det finns en växande oro bland forskare kring att deras resande bidrar till den globala uppvärmningen. Denna rapport är en del av KTH FLIGHT, ett forskningsprojekt med syfte att minska CO2 -utsläpp i flygintensiva organisationer genom att skapa och testa praktiska verktyg. Detta är ett Research through Design-arbete som bidrar med ny kunskap om ett tidigare till stor del outforskat område för implementeringar av utsläppshandelssystem såsom Cap and Trade. Dessa har i olika sammanhang tidigare bidragit till minskade utsläpp med lägre kostnader än skattebaserade system. Men i dagsläget finns det lite forskning gällande dess design och viktiga faktorer för att främja mer hållbara resvanor på ett universitet. Denna uppsats visar på utmaningar och möjligheter vid en implementering och visar aktuell genomförbarhet i ett svenskt universitet (KTH), samt ger förslag på val av lämpliga användare samt inriktning för framtida forskning.