Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter. En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats. Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker. / This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume. The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were. Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children. To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used. The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake. The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden. Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord.