<p>Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). Resultatet visar att beskedet om barnens hörselskada innebar en kris för de intervjuade familjerna. Tiden i samband med beskedet präglades av krisreaktioner. Familjernas berättelser ger en bild av att den kris som de genomlevt har lett till en personlig utveckling. Deras tänkesätt har förändrats och de har accepterat barnens handikapp samt anpassat sig till de förändrade livsvillkoren. Faktorer som påverkat familjernas anpassning har bland annat varit stödet och kontakten med andra människor och upplevelsen av att barnen mår bra.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). Resultatet visar att beskedet om barnens hörselskada innebar en kris för de intervjuade familjerna. Tiden i samband med beskedet präglades av krisreaktioner. Familjernas berättelser ger en bild av att den kris som de genomlevt har lett till en personlig utveckling. Deras tänkesätt har förändrats och de har accepterat barnens handikapp samt anpassat sig till de förändrade livsvillkoren. Faktorer som påverkat familjernas anpassning har bland annat varit stödet och kontakten med andra människor och upplevelsen av att barnen mår bra.

In the present thesis, computer-assisted reading intervention with a phonics approach was examined in deaf and hard of hearing children (DHH) aged 5, 6 or 7 years old using cochlear implants, hearing aids or a combination of both. Children with normal hearing (NH), matched for non-verbal intelligence and age, served as a reference group. Deaf and hard of hearing children constitute a heterogenetic population regarding cognitive and academic achievement. Many of them do not reach age appropriate levels in language and reading ability during their school years, with negative consequences for later training facilities and job opportunities. Finding relevant intervention methods to promote early language learning and literacy development that are easy to implement is therefore of great importance. In this thesis three aspects of cognitive ability (phonological processing skills, lexical access and working memory capacity), and reading ability was examined at three points in time; baseline 1, pre intervention and post intervention. Additionally, computer-assisted training delivered by  means of the Internet in the children’s homes was explored in order to determine whether it would be a useful and efficient method for the DHH population. Overall, the results from the present thesis support the notion that offering a computer-assisted intervention program delivered at home, is an alternative way to support not only NH children with reading difficulties but also to support DHH children’s phonological development and decoding proficiency. / I denna avhandling undersöktes fonologisk lästräning vid datorn för döva och hörselskadade barn 5, 6 och 7 år gamla som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda. Barn med normal hörsel som var matchade avseende icke-verbal intelligens och ålder utgjorde jämförelsegrupp. Döva och hörselskadade barn utgör en heterogen grupp avseende kognitiv förmåga och skolframgång. Många av dem når inte kraven för åldern avseende språk och läsförmåga under skoltiden vilket får negativa konsekvenser för senare utbildning och arbete. Att hitta relevanta interventionsmetoder för att främja tidig språkinlärning och läsutveckling som är lätta att genomföra, är därför av stor betydelse. I avhandlingen undersöktes tre aspekter av kognitiv förmåga (fonologisk bearbetningsförmåga, lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet) och läsförmåga vid tre tidpunkter; förtest 1, före intervention och efter intervention. Dessutom undersöktes om datorbaserad intervention som genomförs via Internet i hemmet, skulle vara en användbar och effektiv metod för döva och hörselskadade barn. Resultaten i stort visar att fonologisk lästräning vid datorn i barnens hem är en alternativ metod att stödja inte bara barn i risk att utveckla lässvårigheter, utan även döva och hörselskadade barns fonologi och avkodningsförmåga.

Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden. Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord.

Reading development is supported by strong language skills, not least in deaf and hard-of-hearing (DHH) children. The work in the present thesis investigates reading development in DHH children who use sign language, attend Regional Special Needs Schools (RSNS) in Sweden and are learning to read. The primary aim of the present work was to investigate whether the reading skills of these children can be improved via computerized sign language based literacy training. Another aim was to investigate concurrent and longitudinal associations between skills in reading, sign language, and cognition in this population. The results suggest that sign language based literacy training may support development of word reading. In addition, awareness and manipulation of the sub-lexical structure of sign language seem to assist word reading, and imitation of familiar signs (i.e., vocabulary) may be associated with developing reading comprehension. The associations revealed between sign language skills and reading development support the notion that sign language skills provide a foundation for emerging reading skills in DHH signing children. In addition, the results also suggest that working memory and Theory of Mind (ToM) are related to reading comprehension in this population. Furthermore, the results indicate that sign language experience enhances the establishment of representations of manual gestures, and that progression in ToM seems to be typical, although delayed, in RSNS pupils. Working memory has a central role in integrating environmental stimuli and language-mediated representations, and thereby provides a platform for cross-modal language processing and multimodal language development. / En god språklig förmåga bidrar till god läsutveckling, inte minst hos döva och hörselskadade (D/H) barn. Studierna som ingår i avhandlingen undersöker läsutveckling hos D/H elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa. Arbetets huvudsakliga syfte var att undersöka om deras läsförmåga kan förbättras via datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Ett annat syfte var att undersöka samtida och longitudinella samband mellan läsförmåga, teckenspråk, och kognition i samma population. Resultaten indikerar att teckenspråksbaserad lästräning kan bidra till ordläsningsutveckling. Vidare pekar resultaten på att medvetenhet om och manipulation av teckenspråkets sublexikala struktur stöttar läsförmågan och dessutom att imitation av kända tecken (i.e., vokabulär) var associerat med utvecklingen av barnens läsförståelse. Dessa fynd visar att teckenspråkskunskaper kan utgöra en grund för läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Resultaten indikerade även att arbetsminne och Theory of Mind (ToM) är relaterade till läsförståelse i denna grupp. Vid sidan av resultaten rörande läsutveckling, framkom också att teckenspråkserfarenhet leder till starkare etablering av representationer av manuella gester och vidare att barnens mentaliseringsförmåga (Theory of Mind) uppvisade en förväntad progression, om än försenad. En implikation av detta är att insatser som stöttar utveckling av teckenbaserade representationer och deras användning vid bearbetning av skrivet språk kan främja läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Arbetsminne föreslås genom sin roll i integration mellan inkommande stimuli och språkmedierade representationer fungera som en plattform för modalitetsöverskridande språkbearbetning och multimodal språkutveckling.