The overarching goal of this dissertation is to examine the spatial, temporal, and modal disparity of access across America. This is achieved by posing three research objectives. The first objective determines the spatial and temporal disparity of transit and automobile access gap, its impact on transit use, and its socioeconomic and built environment correlates. The second objective examines the spatial and temporal disparity of slightly and extremely risky bike infrastructure and measures the social inequity of access to bike infrastructure. The third objective indicates spatial transit access mismatch between high- and low-wage employment across metropolitans. Three findings are discerned. First, the access gap between transit and automobile has a disproportionate effect on African Americans, low-income households, millennials, and car-free households. Second, socially vulnerable communities residing African Americans, Hispanics, and car-free households have the least access to slightly risky bike infrastructure and yet the least prioritized in urban planning and bike infrastructure investments. Third, transit acts as a catalyst to widen spatial mismatch and discriminate socially vulnerable population particularly African Americans and car-free households

The rapid emergence of broadband, or always-on Internet, during the course of the last decade, has increased the importance of the so- called information society in urban and industrialized societies world- wide. Liberalized information and communications technology (ICT) market forces worldwide have however failed to supply these services to rural and low-income regions resulting in the so-called digital divide. One financial tool, adopted by many developing nations to drive broadband investments in underserved areas, is the universal service fund (USF), a public fund mainly levying its resources from ICT market players. USFs have previously been used to fund telecom networks but with the growing importance of broadband, structural and regulatory discrepancies are preventing USFs from adequately supporting broadband investments. Currently, little up-to-date academic theory exists within this field; thus, this thesis serves to outline principles that policy-makers and regulators need to consider when designing or reforming universal service fund mechanisms. The research is based on a series of qualitative country case studies investigating policy, procedural, and executional aspects related to USFs and rural broadband. Publicly available material has been complemented with interviews of stakeholders from various levels to establish a holistic empirical base upon which conclusions have been drawn. The conclusions outline principles governing public involvement in USFs, roles played by various stakeholders in the broadband ecosystem, and strategies for rural broadband network deployment. / Framfarten av bredband under det senaste årtiondet har ökat vikten av det så kallade informationssamhället i de industrialiserade och urbaniserade samhällen. Marknadskrafterna inom den liberaliserade informations- och kommunikationsindustrin har dock misslyckats med att göra dess tjänster tillgängliga till glesbefolkade och låginkomstregioner, vilket har lett till en digital klyfta. Ett finansiellt hjälpmedel som många utvecklingsländer har anammat för att påskynda bredbandsinvesteringar i regioner med få bredbandsuppkopplingar är fonder för samhällsomfattande tjänster (USF), som är en offentlig fond vilken får den största delen av sitt kapital genom en pålaga på intäkterna från aktörer inom informations- och kommunikationsindustrin. USF:er har tidigare använts för att finansiera telekomnätverk, men i takt med att bredbandets ökande genomslag i samhället har strukturella och regleringsmässiga problem med USF:erna uppdagats vilka hindrar dem från att effektivt stödja bredbandsinvesteringar. För närvarande finns lite akademisk teori på området, och sålunda syftar denna uppsatts till att tillhandahålla principer vilka beslutsfattare och regulatorer bör efterfölja vid utformning eller reformering av mekanismer för samhällsomfattande tjänster för bredband. Arbetet baseras på en serie kvalitativa fallstudier av länder med policy, procedurella och verkställande aspekter kopplade till USF:er i områden med få bredbandsuppkopplingar i fokus. Material tillgängligt för allmänheten har kompletterats med intervjuer av intressenter från olika organisations- och samhällsnivåer för att skapa en heltäckande empiri på området från vilka slutsatser har dragits. Slutsatserna innehåller principer som rör offentlig inblandning i USF:er, roller för samhällets olika intressenter i ett ekosystem för bredband, samt strategier för utbyggnad av bredbandsnätverk i glesbefolkade områden.

No description available.