Syftet var att undersöka om exponering inför emotionella röster påverkar muskelanspänning och hjärtats slagfrekvens samt om det finns en samvariation mellan storlek eller längd på muskelanspänning vid aversiv emotionell input och grad av alexitymi. 24 studenter lyssnade på arga, glada och neutrala röster samtidigt som muskelanspänning mättes med EMG och hjärtats slagfrekvens med EKG. Grad av alexitymi mättes med Toronto Alexithymia Scale 20. Resultaten visade att arg eller glad röststimuli gav större muskelanspänningen än neutralröststimuli. Ingen skillnad i muskelanspänning fanns mellan arg eller glad röst. Det fanns inget samband mellan storlek eller längd på muskelanspänning och grad av alexitymi. / The object was to investigate whether exposure to emotionally valid voices, affect muscle tension and heart rate, and if there is a correlation between size or length of muscle tension during aversive emotional input and degree of Alexithymia. 24 students listened to angry, happy and neutral voices while muscle tension was measured by EMG and heart rate by EKG. Degree of Alexithymia was measured by Toronto Alexithymia Scale 20. The results showed that angry or happy voice stimuli caused higher muscle tension than neutral voice stimuli. No difference in muscle tension was shown between angry and happy voice. There was no correlation between size or length of muscle tension and degree of Alexithymia.

Humans can influence the habitats that animals use by, for example, building railways that form barriers in the landscape, which disturb the animals and reduce their habitats. During the last ten years, wildlife accidents on railways have increased dramatically, and the measures to reduce accidents, such as building fences and wildlife passages, are very expensive. Acoustic stimuli can be used to scare roe deer away from different locations. Both experience and natural selection have affected animals and their behavior when they are exposed to threats from predators. The magnitude of the perceived threat and the degree of fear motivates which behavioral response is used. Some responses to threatening situations are flight, increased vigilance, and reduced foraging behavior. The purpose of this report is to investigate which acoustic stimuli cause the roe deer to leave the location and how much time they spend eating and being vigilant. By filming the roe deer when they were exposed to six different acoustic stimuli, human voice, dog barking, warning call from roe deer, pink noise, bird sounds and silent control, at feeding stations at Grimsö Research Station, I tested the influence of different stimuli on the behavior of roe deer. The results showed the roe deer spent the most time eating during a silent control period, when undisturbed. The pink noise and the human voice can possibly be used to ward off roe deer from the railroad tracks before the train arrives. The sound of dog barking and warning calls from another roe deer make the roe deer alert but the deer most often remain on the spot. Further investigations of acoustic stimuli are required to know the effectiveness of different stimuli to best avoid wildlife accidents in train traffic. / Människan kan förändra djurens habitat genom att bygga järnvägar som utgör barriärer i landskapet vilket stör djuren och minskar deras livsmiljöer. Under de senaste tio åren har viltolyckor på järnvägen ökat markant. Genom att bygga viltstängsel samt faunapassager kan man minska viltolyckorna och djuren kan röra sig naturligt i landskapen, ett problem är dock att djur kan bli påkörda vid farliga passager och att dessa åtgärder är väldigt dyra. Olika typer av akustiska signaler kan användas för att skrämma bort rådjur från olika platser. Både erfarenheter och naturligt urval har gjort att bytesdjur anpassat sitt beteende när de blir utsatta för hot av predatorer. Hur stort hotet upplevs och graden av rädsla motiverar vilken beteenderespons som används. Några responser på hotfulla situationer är flykt, ökad vaksamhet och minskat födosöksbeteende.  Syftet med denna rapport är att undersöka vilka akustiska stimuli som får rådjuren att lämna platsen samt hur mycket tid de spenderar med att äta och vara vaksamma. Rådjuren filmades när de utsattes för sex olika akustiska stimuli, människoröst, hundskall, brusljud, varningsrop från rådjur, fågelljud och tyst kontroll, vid foderstationer vid Grimsö Forskningsstation. Resultatet visade att olika akustiska stimuli inducerar olika beteenderesponser hos rådjur. De spenderade mest tid med att äta under tyst kontroll när de var ostörda. Brusljudet och människorösten kan eventuellt används för att få rådjuren att lämna tågspåret innan tåget kommer. Hundskall och varningsrop från rådjur gör att rådjuren blir vaksamma men stannar kvar på platsen. Vidare undersökningar av akustiska stimuli krävs för att veta hur man på bästa sätt kan undvika viltolyckor i tågtrafiken.