Osämja mellan människan och rovdjuren har funnits sedan vi slutade jaga och började bruka jorden och bedriva lantbruk. En av de absolut viktigaste faktorerna som bestämmer vart en art förekommer, hur stark en stam är och hur den förändras över tiden, är predation. I svensk historia har både rådjurs (Capreolus capreolus) och rödräven (Vulpes vulpes) båda populationer varit nära nationell utrotning. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om räven har någon påverkan på rådjurspopulationen. Detta görs genom att analysera avskjutningsstatistik från viltdata.nu i tre olika län med liknande klimat och innehåller samma arter av predatorer. Analysen gjordes med korrelationsanalys. Dock var det inget utav resultaten som visade någon signifikans. Dessa olika resultat i de olika län tyder på att det finns andra faktorer än räven som påverkar rådjurspopulationen. / A conflict between humans and predators has existed since man stopped hunting and started with agriculture instead. We know today that one of the most important factors influencing the distribution and abundance of a species is predation. Over the last two? centuries, both the roe deer (Capreolus capreolus) population and the red fox (Vulpes vulpes) population have been very close to extinction in Sweden. The purpose of this study was to determine if the red fox population affects the roe deer population. This was done by analyzing hunting statistics from viltdata.nu in three different regions with similar climate and with the same type of carnivores. The analysis was performed using correlation analysis. None of the relationships between roe deer and the fox in the three different areas was significant. This indicates that there are factors other than predation by fox that influence the deer population.

The land around Herrevad Abbey consists mostly of pastures with a lot of old coarse oaks, a touch of broad-leaved decidous forest andmixed deciduous and coniferous forest. In the year 2010 the Swedish Environmental Protection Agency became owner of the area around Herrevad Abbey, previously owned by the Swedish National Fortification Administration. A high pressure from hunting occurred during the Swedish National Fortification Administration ownership. This resulted in a decrease of the roe deer (Capreolus capreolus L.) population. A pellet-group count is a reliable, indirect inventory method that is used with high frequence within wildlife management since the 1930s. Pellet-group count is used in Swedish Wildlife research since the 1977 at Grimsö Research Station and today an increasing interest for this method is seen both in nature management, among hunters and  in the Swedish Association for Hunters. Through a pellet-group count of a roe deer population, an underestimated index of the total density is shown, which means that the investigated population can be larger than the survey shows. The pellet-group count in this study covered 3,20 km-2 with a total of 315 plots. The plot had a circular shape and covered 10m2, which is recommended for roe deer surveys. Each plot was investigated twice, one round clockwise and one round counter clock-wise to increase the precision of the survey. The calculation showed 10,76 roe deer per 1,00 km-2 in winter population during 2010; with a 10% set-off for winter mortality and 8,22 roe deer per 1,00 km-2 in winter population with a 30% set-off. The density with 10,76 roe deer /km-2 is low compared to experimental plots at Bogesund, Ekenäs, where the population is estimated to around 17-23 roe deer/ 1,00 km-2. A calculation for carrying capacity shows that the population will reach the density limit within four years at Herrevad Abbey.

Humans can influence the habitats that animals use by, for example, building railways that form barriers in the landscape, which disturb the animals and reduce their habitats. During the last ten years, wildlife accidents on railways have increased dramatically, and the measures to reduce accidents, such as building fences and wildlife passages, are very expensive. Acoustic stimuli can be used to scare roe deer away from different locations. Both experience and natural selection have affected animals and their behavior when they are exposed to threats from predators. The magnitude of the perceived threat and the degree of fear motivates which behavioral response is used. Some responses to threatening situations are flight, increased vigilance, and reduced foraging behavior. The purpose of this report is to investigate which acoustic stimuli cause the roe deer to leave the location and how much time they spend eating and being vigilant. By filming the roe deer when they were exposed to six different acoustic stimuli, human voice, dog barking, warning call from roe deer, pink noise, bird sounds and silent control, at feeding stations at Grimsö Research Station, I tested the influence of different stimuli on the behavior of roe deer. The results showed the roe deer spent the most time eating during a silent control period, when undisturbed. The pink noise and the human voice can possibly be used to ward off roe deer from the railroad tracks before the train arrives. The sound of dog barking and warning calls from another roe deer make the roe deer alert but the deer most often remain on the spot. Further investigations of acoustic stimuli are required to know the effectiveness of different stimuli to best avoid wildlife accidents in train traffic. / Människan kan förändra djurens habitat genom att bygga järnvägar som utgör barriärer i landskapet vilket stör djuren och minskar deras livsmiljöer. Under de senaste tio åren har viltolyckor på järnvägen ökat markant. Genom att bygga viltstängsel samt faunapassager kan man minska viltolyckorna och djuren kan röra sig naturligt i landskapen, ett problem är dock att djur kan bli påkörda vid farliga passager och att dessa åtgärder är väldigt dyra. Olika typer av akustiska signaler kan användas för att skrämma bort rådjur från olika platser. Både erfarenheter och naturligt urval har gjort att bytesdjur anpassat sitt beteende när de blir utsatta för hot av predatorer. Hur stort hotet upplevs och graden av rädsla motiverar vilken beteenderespons som används. Några responser på hotfulla situationer är flykt, ökad vaksamhet och minskat födosöksbeteende.  Syftet med denna rapport är att undersöka vilka akustiska stimuli som får rådjuren att lämna platsen samt hur mycket tid de spenderar med att äta och vara vaksamma. Rådjuren filmades när de utsattes för sex olika akustiska stimuli, människoröst, hundskall, brusljud, varningsrop från rådjur, fågelljud och tyst kontroll, vid foderstationer vid Grimsö Forskningsstation. Resultatet visade att olika akustiska stimuli inducerar olika beteenderesponser hos rådjur. De spenderade mest tid med att äta under tyst kontroll när de var ostörda. Brusljudet och människorösten kan eventuellt används för att få rådjuren att lämna tågspåret innan tåget kommer. Hundskall och varningsrop från rådjur gör att rådjuren blir vaksamma men stannar kvar på platsen. Vidare undersökningar av akustiska stimuli krävs för att veta hur man på bästa sätt kan undvika viltolyckor i tågtrafiken.

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.