Fiziškai aktyvūs studentai yra ypatinga jaunimo grupė, kuriai būdingas didesnis dėmesingumas savo sveikatos būklei,padidintas fizinis krūvis,aktyvesnis kasdienio gyvenimo ritmas,todėl ypatingai svarbi yra taisyklinga mityba,bei tikslingas maisto papildų vartojimas.Tikslas:Ištirti ir išanalizuoti fiziškai aktyvių studentų maisto papildų vartojimo ypatumus.Uždaviniai:1)Nustatyti ir įvertinti maisto papildų vartojimą tarp fiziškai aktyvių VU studentų:vartojimo paplitimą, vartojamas maisto papildų rūšis;2)Ištirti maisto papildus vartojančių/nevartojančių fiziškai aktyvių VU studentų gyvensenos ypatumus bei mitybos įpročius;3)Išsiaiškinti kokiu tikslu vartojami/nevartojami maisto papildai;4)Nustatyti maisto papildų pasirinkimą lemiančius kriterijus;5)Išsiaiškinti fiziškai aktyvių VU studentų požiūrį į maisto papildų efektyvumą, vartojimo būtinumą, finansinį prieinamumą.Metodai:duomenys buvo renkami anketinės apklausos metodu.Tyrime dalyvavo 426 Vilniaus universiteto sporto ir sveikatos centro užsiėmimus lankantys studentai(jie traktuojami kaip fiziškai aktyvūs studentai).Statistinei duomenų analizei buvo naudojamas programinis statistinių duomenų paketas SPSS 17.0. Kokybinių duomenų skirtumų patikimumas nustatytas pagal &#967;2 kriterijų.Statistinio reikšmingumo lygmuo p<0,05.Išvados:Maisto papildų vartojimas studentų tarpe sumažėjo,bet stabilizavosi.Maisto papildus dažniau vartoja moterys nei vyrai.Maisto papildų vartojimas priklauso nuo pajamų.Daugeliui studentų maisto papildai... [toliau žr. visą tekstą] / Physically active students are a special group of young people, which is characterized by greater of attention their health status, increased physical activity, increased daily rhythm of life, thus it is extremely important is the correct diet and appropriate use of dietary supplements.Overall aim of study: Investigate and analyze food supplements usage among physically active students. The study included 426 University Health Centre and sports activities visiting students.Tasks:1)to investigate food supplements usage among Vilnius university students: prevalence rate of food supplements usage and type of taken food supplements;2)to investigate general lifestyle characteristics and some health and nutrition rates among food supplements;3)to investigate the purpose for which the nutritional supplements used/not used; 4)to investigate some peculiarities, related with purposeful choose;5)to investigate the views of the effectiveness of dietary supplements, consumer need for financial accessibility.Methods:Data were collected using a questionnaire survey method.The study included 426 Vilnius University Health Centre and sports activities visiting students.Data obtained from were analyzed using SPSS 17.0 software.Qualitative differences in the reliability of the data set in accordance with &#967;2 test.The statistical significance level of p<0.05.Conclusions:Food supplement use among students has decreased, but stabilized.Food supplements are often used female than by male.Food... [to full text]

Flipped Classroom (flipp) is described in both school and scientific contexts as a new teaching method where the individual pupil and her active learning is placed at the center and where lesson time to a greater extent is used for discussion and laboratory work, while information gathering takes place outside lesson time via ICT. Flipp has in recent years become widely spread in Sweden, which is why it is interesting to investigate flipp in a Swedish context. This has so far been made to a very limited extent. This study aims to deepen the understanding of flipp as a teaching method as the method appears in the speech and actions of upper secondary school teachers who claim they use flipp when they teach. The study addresses three general issues. First, teachers' purposes with flipp are explored, second, the roles that emerge in flipped teaching is investigated and third, individualization in teaching where flipp is applied. The study is a case study based on interviews and observations with three upper secondary school teachers who flip their teaching. The study is based on social constructivist theory formation and Dewey's progressivist philosophy of education is the discussion partner in this study. Previous research suggests that in the development of flip, inspiration was drawn from pedagogical ideas from the early 1900s, which makes it advisable to discuss possible points of contact between flipp as expressed in the case study, and progressivism. Previous research presents flipp as a method for creating flexibility and individualization as well as a method that helps the teacher and students spend more time together for laboratory work and discussions. The teachers express that flipping helps the students to become active during lessons. Observations, however, show that there are significant problems with the students not preparing for the lesson to the extent that was expected, which will have negative consequences for the opportunities to work and discuss during lessons as intended. The study thus shows evidence that there is a discrepancy between the image that the teachers produce and the image of the flip that has been observed. / Denna licentiatuppsats handlar om hur gymnasielärare som flippar uppfattar och  tillämpar undervisningsmetoden. I studien undersöks vilka syften lärarna har med att flippa, vilka roller lärare och elever har när man flippar och i vilken mån flipp kan bidra till att individualisera undervisningen. Tre verksamma gymnasielärare har deltagit i studien och de har intervjuats och observerats vid flera tillfällen. Flipp beskrivs av lärarna som har deltagit i studien som en undervisningsmetod som kan bidra till att de kan göra undervisningen mera individualiserad och flexibel. Studien visar även att den omdisponering av tid, som flipp syftar till, innebär att lärare ger elever ansvar för att på egen hand arbeta med grundläggande kunskapsinhämtning, vilket i kombination med andra bärande element i flipp, kan missgynna elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Karen Stormats är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Hon har tidigare erfarenhet av undervisning i historia och samhällskunskap på gymnasiet. Under tiden som forskarstuderande har Karen ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Pedagogisk utveckling Dalarna (PUD), Högskolan Dalarna och Karlstads universitet.

Flipped Classroom (flipp) is described in both school and scientific contexts as a new teaching method where the individual pupil and her active learning is placed at the center and where lesson time to a greater extent is used for discussion and laboratory work, while information gathering takes place outside lesson time via ICT. Flipp has in recent years become widely spread in Sweden, which is why it is interesting to investigate flipp in a Swedish context. This has so far been made to a very limited extent. This study aims to deepen the understanding of flipp as a teaching method as the method appears in the speech and actions of upper secondary school teachers who claim they use flipp when they teach. The study addresses three general issues. First, teachers' purposes with flipp are explored, second, the roles that emerge in flipped teaching is investigated and third, individualization in teaching where flipp is applied. The study is a case study based on interviews and observations with three upper secondary school teachers who flip their teaching. The study is based on social constructivist theory formation and Dewey's progressivist philosophy of education is the discussion partner in this study. Previous research suggests that in the development of flip, inspiration was drawn from pedagogical ideas from the early 1900s, which makes it advisable to discuss possible points of contact between flipp as expressed in the case study, and progressivism. Previous research presents flipp as a method for creating flexibility and individualization as well as a method that helps the teacher and students spend more time together for laboratory work and discussions. The teachers express that flipping helps the students to become active during lessons. Observations, however, show that there are significant problems with the students not preparing for the lesson to the extent that was expected, which will have negative consequences for the opportunities to work and discuss during lessons as intended. The study thus shows evidence that there is a discrepancy between the image that the teachers produce and the image of the flip that has been observed. / Denna licentiatuppsats handlar om hur gymnasielärare som flippar uppfattar och  tillämpar undervisningsmetoden. I studien undersöks vilka syften lärarna har med att flippa, vilka roller lärare och elever har när man flippar och i vilken mån flipp kan bidra till att individualisera undervisningen. Tre verksamma gymnasielärare har deltagit i studien och de har intervjuats och observerats vid flera tillfällen. Flipp beskrivs av lärarna som har deltagit i studien som en undervisningsmetod som kan bidra till att de kan göra undervisningen mera individualiserad och flexibel. Studien visar även att den omdisponering av tid, som flipp syftar till, innebär att lärare ger elever ansvar för att på egen hand arbeta med grundläggande kunskapsinhämtning, vilket i kombination med andra bärande element i flipp, kan missgynna elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Karen Stormats är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Hon har tidigare erfarenhet av undervisning i historia och samhällskunskap på gymnasiet. Under tiden som forskarstuderande har Karen ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Pedagogisk utveckling Dalarna (PUD), Högskolan Dalarna och Karlstads universitet.

Students in middle school often have limited opportunities to think for themselves even though they actively participate in practical activities. The purpose of this study is to illustrate how the didactic model Interaction can be used as support by teachers to provide students with conceptual prerequisites for thinking scientifically in inquiry-based work. A didactic modeling has been done where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how Interaction in combination with a socio-cultural perspective on learning can be used as support for planning, implementation, and evaluation of inquiry. The teaching design was carried out in two full cycles and one initiated cycle to exemplify how we have relied on the model for didactic design and analysis. In total, 18 students participated divided into two cycles. The teaching content was chemical solutions. Data was collected as a basis for evaluating the design through audio recordings that were transcribed and analyzed with the support of Interaction. The result exemplifies how the model supported in making visible which concepts could be relevant to introduce to the students to think scientifically about what they observed. It thus made conceptual alternatives visible and enabled reflection on which concepts we wanted to introduce and when, to support students' scientific thinking. A conclusion of the study is that the exemplification shows how Interaction can support reflection on which conceptual prerequisites one wants to provide students in inquiry-based activities. Therefore, it is a didactic tool that can support teachers in becoming more conceptually active in teaching to make students more active in scientific content. / Elever i mellanstadiet får ofta lite utrymme att tänka själva även om de deltar aktivt i görandet i praktiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att exemplifiera hur den didaktiska modellen Växelverkan kan användas som stöd av lärare för att ge eleverna begreppsliga förutsättningar för att tänka naturvetenskapligt i det undersökande arbetet. En didaktisk modellering har gjorts där vi använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur Växelverkan i kombination med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan användas som stöd för planering, genomförande och utvärdering av undersökande arbete. Undervisningsdesignen genomfördes i två hela cykler och en påbörjad för att exemplifiera hur vi tagit stöd av modellen för didaktisk design och analys. Sammanlagt deltog 18 elever fördelat på två cykler. Undervisningsinnehållet var kemiska lösningar.  Data samlades in som underlag för att utvärdera designen genom ljudinspelning som sedan transkriberades och analyserades med stöd av Växelverkan. Resultatet exemplifierar hur modellen gav stöd för att synliggöra vilka begrepp som kunde vara relevanta att introducera för eleverna för att tänka naturvetenskapligt kring det de observerade. Därmed synliggjorde den begreppsliga alternativ och möjliggjorde reflektion kring vilka begrepp vi ville introducera och när, för att stödja elevernas naturvetenskapliga tänkande. En slutsats av studien är att exemplifieringen visar hur Växelverkan kan vara ett stöd för att reflektera kring vilka begreppsliga förutsättningar man vill ge eleverna i undersökande aktiviteter. Den är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare i att bli mer begreppsligt aktiva i undervisningen i syfte att göra eleverna mer aktiva i det naturvetenskapliga innehållet.