<p>Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl.</p>

Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl.

Uppsatsen jämför berättarteknikerna i romanen Alias Grace respektive dess adaptation, teveserien Alias Grace i en adaptationsanalys. Undersökningens fokus har lagts på en av de manliga huvudkaraktärerna, Simon Jordan. Analysen har jämfört hur denna karaktär har, genom de olika berättarteknikerna, konstruerats och vilka konsekvenser skillnaderna i konstruktionen får för berättelsen. Uppsatsen kommer fram till att en av de stora skillnaderna är att Jordans perspektiv i romanen är konstruerat genom en intern fokalisation. Denna fokalisation har inte översats i serien. Istället hålls många aspekter av Jordans personlighet dolda för publiken. Detta resulterar i att seriens Jordan skildras som en relativt platt karaktär i jämförelse med sin litterära motsvarighet. Uppsatsen diskuterar även det sexuella övergreppet i seriens sista avsnitt som begås av Jordan. Eftersom att övergreppet saknas i romanen debatteras dess roll som konsumtionsvåld och chockfaktor.