<p>Kommunikation mellan adolescenter och vuxna associeras ofta med frustration. Denna kvalitativa studie behandlar hur relationen och kommunikationen mellan adolescenter och vuxna upplevs utifrån adolescentens perspektiv. Åtta undersökningsdeltagare mellan 13 och 15 år intervjuades om vad som ansågs frustrerande och stimulerande gällande denna relation. Vid konflikter upplevde adolescenter att vuxna saknade empati och respekt. Balans mellan autonomi och föräldrars omtanke visade sig vara viktigt för adolescenterna. I välfungerande relationer gynnas kommunikationen av ett varmt och stödjande förhållningssätt av föräldrarna. Detta ger stöd åt Baumrinds auktoritativa uppfostringsstil, som även kan appliceras på lärare. För god utveckling av adolescentens individualitet bör förälderns förhållningssätt gentemot adolescenten utgå ifrån hans/hennes individuella förutsättningar.</p>

Kommunikation mellan adolescenter och vuxna associeras ofta med frustration. Denna kvalitativa studie behandlar hur relationen och kommunikationen mellan adolescenter och vuxna upplevs utifrån adolescentens perspektiv. Åtta undersökningsdeltagare mellan 13 och 15 år intervjuades om vad som ansågs frustrerande och stimulerande gällande denna relation. Vid konflikter upplevde adolescenter att vuxna saknade empati och respekt. Balans mellan autonomi och föräldrars omtanke visade sig vara viktigt för adolescenterna. I välfungerande relationer gynnas kommunikationen av ett varmt och stödjande förhållningssätt av föräldrarna. Detta ger stöd åt Baumrinds auktoritativa uppfostringsstil, som även kan appliceras på lärare. För god utveckling av adolescentens individualitet bör förälderns förhållningssätt gentemot adolescenten utgå ifrån hans/hennes individuella förutsättningar.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet. Detta skiljde sig även åt mellan könen vad gäller kognitiv emotionsreglering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att emotionsreglering kan utgöra en del av förklaringen av ökad emotionell ohälsa över tid hos ungdomar. Detta samband tycks även vara mer gällande för flickor. / Depressive and anxiety symptoms, which can be classified as types of emotional distress, anre common and growing issues among Swedish youth. Substantial comorbidity and gender differences concerning emotional distress have been observed. The relationship between emotion regulation and emotional distress have obtained convincing empirical support during the last couple of decades. This longitudinal study aimed to investigate the mediating role of emotion regulation in the development of emotional distress over time. The question of gender as a moderator of the relationship was also addressed. Analysis indicate that two emotion regulation strategies, cognitive emotion regulation and behavioral avoidance, do mediate the relationship. Gender differences were found in the cognitive strategy. The results of the study indicate that emotion regulation could be a part of the explanation for the increase of adolescent emotional distress over time. This relationship also seem to be more distinct for girls.