Denna uppsats handlar om adoption utifrån identitet och anknytning och fokuserar på hur föräldraskap påverkas av dessa faktorer. Syftet är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sitt föräldraskap och hur detta påverkas i förhållande till identitetsutveckling och anknytning. Tidigare forskning har visat att det inte finns endast ett sätt att uppleva adoption på, utan erfarenheter skiljs åt från individ till individ. Det har visat sig finnas ett begränsat utbud av forskning av ämnet adoption och föräldraskap och där resultatet varierat. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod, då denna anses som mest passande för att kunna ta del av intervjupersonernas egna erfarenheter och tankar kring föräldraskap som adopterade. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer från sex individer som blivit adopterade till Sverige och materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att adoption har påverkat adopterade individers föräldraskap på så sätt att utseendemässiga likheter och att ha samma blod är av stor betydelse, samt upplever större kontrollbehov och separationssvårigheter. Det framkommer även att adopterade inte kan tänka sig att adoptera själva, vilket förklaras med att det inte anses vara enligt barnets bästa. / This study explores adoption based on identity and attachment and focuses on how parenting is affected by these factors.  The purpose of this study is to investigate how transnational adopted adults experience their parenthood and how this is affected in relation to identity development and attachment. Previous research has shown that there is not only one way to experience adoption, but experiences are separated from individual to individual. There has been a limited range of research on adoption and parenting and where results have varied. The study is based on a qualitative method, as this is considered most suitable for being able to take it from the participants' own experiences and thoughts about parenthood as adopted. The material is collected through semi-structured interviews analyzed based on a thematic analysis method. The results show that adoption has affected the parenting of adopted individuals in such a way that similarities in appearance and having the same blood are of great importance, as well as experiencing a greater need for control and separation difficulties. It also appears that adoptees cannot imagine adopting themselves, which is explained by the fact that it is not considered to be in the best interests of the child.

<p>Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.</p><p>Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.</p>

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal. Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.