After work – ett svenskt begrepp på ett populärt fenomen bland dagens arbetsplatser som innebär att medarbetare fortsätter att umgås efter arbetstid över exempelvis en öl. Något som kan leda till att vänskapsrelationer formas och att privatlivet allt mer sipprar in i den professionella världen. Då forskning har påvisat att djupare relationer mellan medarbetare kan få positiva följder för organisationen i sig är detta något som ofta uppmuntras av organisationer. Dock kan det råda en osäkerhet kring vilket förhållningssätt som medarbetarna ska ha till varandra under denna vardagligare umgängesform, där alkohol dessutom är inblandat. Ska de spela rollen som kollega eller som vän? Ovissheten gällande vilken roll man ska inta i en situation leder också till att förväntningarna upplevs som oklara och svåra att leva upp till. Denna studie syftar till att undersöka om unga medarbetare upplever att after work har en betydelse för relationerna på arbetsplatsen. Frågeställningarna som studien utgår från är om after works har någon betydelse för gemenskapen, vilka faktorer som spelar roll vid formandet av relationer på en after work samt hur medarbetare uppfattar gränsen mellan yrkesperson och privatperson i förhållande till after work. Medarbetarnas upplevelser har studerats i relation till Goffmans teori om definitionen av situationen, team, intrycksstyrning samt bakre och främre regioner, Hochschilds emotionsteori om känslohantering och känsloregler samt Nippert-Engs teori om gränsdragningar mellan arbetsliv och privatliv. Tio stycken intervjuer med medarbetare mellan 20-30 år har analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet har visat att gemenskapen som formas under en after work har en dubbelsidig inverkan på relationerna. Vissa knyter starkare band medan andra kan känna en press att medverka för att inte hamna utanför. Det har uppmärksammats att den privata rollen allt mer inskränker på yrkesrollen, något som visat sig vara positivt då medarbetarna skapar närmare relationer till varandra men även problematiskt då vissa hellre vill hålla isär de olika sociala rollerna. Det har även framkommit att alkoholen är en central faktor vid formandet av relationer under en after work.

Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport. / This essay contains of a study on how a music teacher and a sports coach are working with their students and players before an achievement. The study also includes the music teacher and sports coach tuition with the after work of an achievement. I have investigated their different methods through qualitative interviews and observations. The results show that both the music teacher and sports coach works diligent with both the before and after work of an achievement. Many similarities and differences in their tuition process are shown in the results. However, based on the results of the study you cannot draw any general conclusions on how the work of an achievement differs between music and sport.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:19:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2265.pdf: 523337 bytes, checksum: 2477d159e27f57cd16b0c9b6babbf96e (MD5) Previous issue date: 2009-03-05 / Financiadora de Estudos e Projetos / OBJECTIVE: To translate and culturally adapt the Need for Recovery Scale (NFR) to Brazilian Portuguese and to assess the psychometric properties of the Brazilian version among industrial workers. METHODS: The translation process followed a guideline for cultural adaptation of questionnaires, which included the stages of translation, synthesis, back-translation, committee review and pretesting. The NFR Portuguese final version (Br-NFR) was evaluated regarding reliability by tests of stability (n=52) and internal consistency (n=192); convergent validity by simultaneously assessment with other instruments: the Borg Scale (n=59); the Chalder Fatigue Questionnaire (n=57) and 3 subscales of the SF-36 (n=56). RESULTS: Stability and internal consistency achieved the criterion for a reliable measure (ICC=0.80 and Cronbach s α =0.87, respectively). The convergent validity between Br-NFR and other instruments also showed good results: Borg Scale (r=0.64); Chalder Questionnaire (r=0.67); SF-36 subscales: Vitality (r=-0.84), Physical Functioning (r=-0.54), and Role- Physical (r=-0.47). CONCLUSIONS: The Br-NFR revealed to be a reliable instrument to evaluate work-related fatigue symptoms in industrial workers. Furthermore, it showed significant and good correlations with accepted instruments in the field like the Borg Scale, the Chalder Questionnaire and SF-36 Vitality subscale, providing support for the validity of the scale. / OBJETIVO: Traduzir e adaptar culturalmente a Need for Recovery Scale (NFR) para a Língua Portuguesa do Brasil e investigar os parâmetros psicométricos da versão Brasileira em trabalhadores industriais. MÉTODOS: A tradução da escala seguiu um guia para adaptações culturais de questionários, que envolveu as etapas de tradução, síntese, tradução reversa, revisão por Comitê e pré-teste. A versão final em Português da escala (Escala de Necessidade de Descanso - ENEDE) foi avaliada quanto a confiabilidade pelos testes de estabilidade (n=52) e consistência interna (n=192) e quanto a validade convergente em avaliações simultâneas com outros instrumentos: Escala de Borg (n=59), Questionário de Fadiga de Chalder (n=57) e 3 Escalas do SF-36 (n=56).RESULTADOS: A estabilidade e consistência interna da escala atingiram o critério de medida confiável (ICC=0.80 e α de Cronbach=0.87, respectivamente). A validade convergente entre a ENEDE e os outros instrumentos também apresentaram bons resultados: Escala de Borg (r=0.64); Questionário de Fadiga de Chalder (r=0.67); escalas do SF36: Vitalidade (r=-0.84), Capacidade Funcional (r=-0.54) e Aspectos Físicos (r=-0.47). CONCLUSÕES: A ENEDE apresentou boa confiabilidade para avaliação de sintomas de fadiga relacionada ao trabalho em trabalhadores industriais. Além disto, a ENEDE também apresentou correlações satisfatórias e significativas com outros instrumentos aceitos pela literatura, como a Escala de Borg, o Questionário de Chalder e a Escala Vitalidade do SF-36, que fornecem suporte para a sua validade.