Environmental challenges do not exist around by themselves. They are constructed andput in our mind by the key stakeholders, who draw public attention to certain issues. People experience the world through the words of others. Construction of environmental concerns is an ever ongoing process, and we need to be aware about things that can change. In the 60s the world was concerned about limited number of issues, whilst today the planet seems to shout from pain, though in fact amount of problems have hardly raised. It is environmental organizations’ desert that people managed to raise their awareness about the world. This study exposes social constructs of environmental challenges created and narrated through social media by two leading environmental organizations, Greenpeace and the World Wide Fund for Nature. For this purpose, theories of social constructionism and agenda setting serve as the main theoretical framework. Therefore, most actively social media used by ENGOs was identified to be Facebook. The insight to the topic was provided by the content analysis of status updates from both organizations’ fan pages for the period from September 2009 to May 2012. It showed that social constructs of environmental challenges are not equally distributed in the world and number of concerns is disregarded. ENGOs do hope that regular citizens can contribute to sustainability, by giving real support to the projects which aim to have impact on policy makers. Our awareness let changes on the governmental level happen, as ‘when ENGOs speak, people debate, and policy makershear’. Thereby, through media construction of challenges solutions to them are articulated as well.

What attribute affects salience on a political agenda? How come some reforms are implemented while others are not? These are essential and central questions for our society. Our society, our democracy and our everyday life are dependent of these factors; communication is the condition. In the 2011 budget from the Swedish conservative government, the question of lowering the VAT on restaurant- and catering services was the single most debated reform. This was occasioned from 2009 when the European Union allowed, for the first time since Swedish entry in 2005, a lower VAT on restaurant services. Since then Finland, Belgium and France had lowered their VAT on restaurant services and now Sweden had decided to follow suit. On January 2012 the Swedish government halved the VAT on restaurant services from 25 per cent to 12 per cent. This essay deals with the processes that lead up to the implementation earlier this year, from a media- and communications perspective. For this purpose, central players of the VAT reform have been interviewed as well as a comprehensive study of the relevant documents on this subject. Agenda setting theory derived from John W. Kingdon and Maxwell McCombs makes up the theoretical framework for this essay in its endeavour to seek out answers to who, why and what lead up to the lowering of the Swedish VAT on restaurant services in 2012. In the beginning of the 1990s the question of a lowered VAT on restaurant service was raised when the VAT on groceries was lowered which created an unfair competition between restaurants and supermarkets. The restaurant enterprises have since lobbied for a lowering of the restaurant VAT. With the new conservative government coming to power in 2006 a change of political agenda followed which resulted in a new approach towards the issue. With regards to Kingdons agenda setting theory this essay conclude that the single most important issue for the reduction of VAT on restaurant services was to tackle the high levels of unemployment. In particular for those with a weak position in the labour market, such as adolescents, immigrants and uneducated citizens. While among the most important actors in the issue where the conservative coalition government as well as the socialist opposition, the restaurant enterprise organization SHR and the restaurant union HRF.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad som sagts, skrivits och debatterats kring nyhetsvärdering och framförallt vad som utgör en nyhets värde. Genom vår egen kvantitativa undersökning av Dagens Nyheter och Expressens artiklar från år 2009 vill vi söka svaret om vad som utgör en stor respektive liten nyhet i dagspressen. Slutligen har vi med hjälp av vår matematiska formel baserat de orsaker som vår teoridel tar upp på variabler som gör det möjligt att räkna ut/förutse en nyhets värde på förhand. Formeln skall ses som ett alternativt sätt att hantera diskursen för nyhetsvärdering.   Metod: kvantitativa metoder som stöd för kvalitativa metoder Material: Studentlitteratur samt ett urval för Expressens respektive Dagens Nyheter upplagor under 2009.   Resultat: Vi har konstruerat samt testat en matematisk formel för nyhetsvärdering som tycks fungera med gott resultat över det vi avsåg att undersöka. Försök till en ny diskurs kring begreppet Nyhetsvärdering har även gjorts.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan. I styrdokumenten från Skolverket finns direktiv att eleverna i skolan, framförallt i gymnasieskolan, bland annat ska utveckla förmågan att kunna söka information, kritiskt granska källor, värdera trovärdigheten och kunna diskutera och ta ställning kring olika samhällsfrågor. För att kontrollera att detta verkligen sker och för att se hur mediekompetenta eleverna är i gymnasieskolan, har intervjuer med lärare utförts. Alla de intervjuade lärarna undervisar i gymnasiegemensamma ämnen  som samtliga elever läser oavsett vilket gymnasieprogram de har valt att gå och som innefattas av direktiv från Skolverket som berör mediekompetens. Dessa ämnen är samhällskunskap, svenska, engelska, historia och religion.  I intervjuerna framgår det att lärarna upplever elevernas mediekompetens som ganska låg, men att det ändå sker en tydlig utveckling från årskurs ett till årskurs tre. Lärarna anser att det finns ett behov av att utveckla denna kompetens hos eleverna ännu mer eftersom de tycker att det är en viktig färdighet att behärska oavsett vad man väljer att göra i livet framöver. Majoriteten av lärarna tycker dessutom att det ligger på skolans ansvar att denna kompetens utvecklas hos eleverna, men att det i dagsläget inte är möjligt att lägga mer tid på det eftersom det råder resursbrist. Lärarna kan alltså inte uppfylla de direktiv som Skolverket ger fullt ut gällande mediekompetensen eftersom det är många moment som ska få plats inom varje kurs. En ny fråga uppstår därför efter arbetet med denna uppsats. Borde mediekompetens vara ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? Vad skulle det få för konsekvenser? Denna nya frågeställning behandlas dock inte i denna uppsats, men är ett uppslag för kommande studenter att forska kring.

Identifying a research agenda and critical research activities is crucial for continuous development of Career and Technical Education (CTE) programs that meet the needs of students, industry, and society. Previous studies have expressed a need for relevant and focused research for the CTE profession. The primary purpose of this study was to identify consensus among CTE experts using a Delphi technique regarding problems, objectives, and activities that serve as a research agenda for CTE. The study panel was composed of experts from 25 states in the United States and represented 57 affiliations and organizations with direct ties to CTE. The Delphi process for this study was conducted in three rounds. Data were collected using the online survey collector, Survey Monkey™. The qualitative data were analyzed using the Affinity Diagram method of data analysis. At the conclusion of the data analysis from the Delphi rounds, the basic structure for the National CTE Research Agenda was developed. Rounds Four and Five served as validation rounds for the findings from the Delphi process. Data collection methods included online instruments using an internet-based survey tool. Data analysis revealed five research problem areas, 15 research objectives and 53 research activities which were organized into the National CTE Research Agenda structure. Findings from this study also revealed a CTE Research Agenda Logic Model which illustrated a systematic form of the research structure developed from this study. The National CTE Research Agenda is further defined in a color model which included the five research problem areas and 15 CTE research objectives identified in this study. At the conclusion of the validation rounds, the National CTE Research Agenda Logic Model was developed and the National CTE Research Agenda structure was accepted by the expert panel with a 97% acceptance rate. Based on the findings of this study, a sustained effort for research in CTE should be made by scholars in collaboration with national and international associations and organizations. The results of this study suggest a structure in which researchers should engage in focused and meaningful research in CTE. Future research is recommended to examine the issues identified by this expert panel.

None

In 21st century, how to properly introduce new knowledge management system¡]KMS¡^is the key criteria for organizations to enhance their competitive edge. How a KMS can be introduced into organizations is because, fist of all, this issue be noticed by the strategic management level, and recognize its importance, and get it into the agenda. However, a corporation is itself a market full of idea and proposal inside. Managers try hard to promote their proposal to executives and CEO and its why there are always countless ideas around the CEO. Thus, it is urgent for us to research on how an issue be noticed by executives and enter into agenda to understand what variables really affect the agenda building process. In this area, the related researches are¡G¡]1¡^Agenda Building Theory and Issue Selling, which focuses on describing the main affecting dimension that are important, ¡]2¡^Issue Identification, which focuses on describing how issues be labeled with OPPORTUNITY or THREAT label, ¡]3¡^Champion Theory, which focuses on issue the role of the sponsors and their behaviors. Previous researches on new information technology introduction were focused on how to successfully introduce it and its efficacy evaluation. Topics on preceding phase, that is ¡©why an enterprise recognizes a new information technology¡ª, are quite rare. In validating our research model, our data supports that the importance and opportunity of issue salience, and the involvement as well as assertive attitude of champion have impacted on the agenda of organizations. The result will be useful to both the academic and business.

Lots of literature discusses IS/IT adoption or diffusion. However, few studies focus on the initiation stage of organizational innovation process. The entrance of organizational innovations issues into agenda represents legitimation and it influences further organizational action. Therefore, this study empirically testified the factors affecting organizational discussion frequency of knowledge management project issues, controlling for the size of knowledge management scope definition. The results showed that the characateristics of knowledge management project issues and the existence of sponsors had significant impact on the issue discussion frequency about knowledge management. However, the institutional pressures did not demonstrate significant impact on the issue discussion frequency or show great influence on the issue characteristics. Neither did the organizational strategy demonstrate its impact on knowledge management project issues. Theoretically, this study is built based on perspectives of agenda building and institutional perspective, and provides more complete model to explain the discussion of organizational innovation issues. For practical knowledge management proponents who attempt to initiate knowledge management in organizations, they need to understand how knowledge management issue is placed into agenda for organizational legitimating.

none