Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.